Åland- välfärdspolitik

En rättvis behandling

2012-03-13T05:58:00.002-07:00

Det är tufft att hitta sommarjobb som ung idag. Mitt inlägg i debatten gällde just åländska ungdomars chanser att i första hand få sommarjobb på Åland.

Det är klart att socialdemokraterna är för arbetskraftsinvandring. Jag ber om ursäkt ifall jag kränkt någon med mitt uttalande kring källskatten. Jag vill absolut inte påstå att rumäner tar ungars sommarjobb. Vinklingen i tidningarna var olycklig och lyfte inte fram hela debatten.

Skall vi göra en ändring av källskatten så måste det gälla all arbetskraftsinvandring och inte endast svenskar, som förslaget var från Axel Jonsson (ÅF). Källskatten används som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att garantera att de egna medborgarna i första hand skall garanteras arbete. De individer som kommer till Åland för att säsongsarbeta under 6 månader hamnar betala en skatteprocent på 35 %. Man får förtjäna 510 euro/månad skattefritt varefter en skattesats på 35 % betalas på den resterande summan. Arbetar och bor man över sex månader på Åland betalar man den vanliga progressiva arbetsskatten. Detta system tycker jag är bra.

Åland GMO-fritt

2012-03-07T23:56:00.002-08:00

Produktion av genetiskt modifierade grödor är mycket debatterad. Det finns både klara för- och nackdelar. Genmodifierade grödor skulle kunna göras resistenta mot angrepp från skadedjur, något som skulle innebära att en mindre mängd miljögifter används. Men samtidigt kan grödorna konstrueras så att de blir beroende av andra ämnen och tillsatser för att växa. Grödor kan också modifieras så att de innehåller högre halter av nyttiga ämnen. Man har bland annat tagit fram ”det gyllene riset”. Riset har fått en gen som gör att det bildar rikligt med A-vitamin. Tanken med riset är att det ska få en praktisk användning i länder där undernäring råder. Många hävdar dock att sådana här produkter enbart tas fram för att gynna stora företag som gör vinster om deras framtagna produkter kommer till stor användning. Andra hävdar att GMO kan lösa hungerkriser och matbrist.

Den delade åsikten lär leda till en fortsatt debatt inom Europa. Allmänt är EU-ländernas åsikter om GMO förhållandevis restriktiva i förhållande till exempelvis USA, som leder utvecklingen.

Här på Åland anser Socialdemokraterna att man bör använda sig av försiktighetsprincipen för livsmedel vars ursprung, beståndsdelar och effekt vi inte riktigt känner till.

Socialdemokraterna anser att det kan vara svårt att överskåda de långsiktiga konsekvenserna GMO-grödor har på miljön och samhället. Det finns tveksamheter kring hur GMO kommer att fungera med andra, naturliga organismer i ekosystemet och om det i så fall kan leda till minskade populationer eller förlust av arter.

Det finns en skepsis kring de ekonomiska fördelarna kring grödan. Vem eller vilka tjänar till exempel på ”det gyllene riset”? Är det endast några multinationella företag som gynnas av produktionen.

Även EU-kommission har genom åren visat stor välvilja mot GMO-industrin. Kommissionens välvilja står i kontrast mot konsumenternas och böndernas inställning. GMO-odlingar har ökat men endast marginellt. EU-kommissionen har underkänt nationella förbud mot enskilda GMO-grödor men har inte lyckats förmå länderna – Österrike, Ungern, Polen, Grekland, Bulgarien och, sedan hösten 2007, Frankrike – att ändra sig. Under tiden har över 200 regioner i hela Europa uttryckt en vilja att förbli GMO-fria och ett nätverk av 43 regioner kämpar aktivt för rätten till ett jordbruk utan GMO-grödor. Nätverket arbetar också med att säkra tillgången på icke-GMO i djurfoder.

Efter tio år på marknaden är det bara en GMO-produkt, Monsantos Bt-majs (MON810) som odlas kommersiellt, och det i stort sett endast i Spanien (70 tusen hektar) och Frankrike (20 tusen ha). Odling i någon större skala började först 2007. I slutet av året beslöt den franska regeringen att odlingen skulle upphöra till dess riskerna med resistens-bildning bland skadeinsekter hade utretts. 25 oktober 2007 förklarade President Nicolas Sarkozy:

“Sanningen är, att vi har våra dubier beträffande fördelarna med den aktuella insektavvisande GMO [GM-organism]; sanningen är, att vi inte är övertygad om möjligheten att kontrollera GMO spridning; sanningen är, att vi ifrågasätter de förmenta fördelarna med GMO för vare sig människors hälsa eller miljön”.

Samma vecka som Sarkozy uttalade sig lade Stavros Dimas, kommissionär med ansvar för miljön, ett förslag på att inte godkänna två nya sorters GMO-majs. Det är första gången ett avvisande förslag väckts i kommissionen.

En trängd GMO-industri har tagit till skrämseltaktik. Europas motsträviga bönder varnas för att de kan stå utan foder till sina djur. Man målar upp en förestående masslakt av tamdjur i hela EU. För att undvika denna katastrof måste EU, enligt principen ‘blunda och svälja’, acceptera kontaminering från icke-tillåtna GM-grödor och skyndsamt godkänna import av GMO-majs och sojabönor.

Argumenten tycks ha påverkat vissa kommissionärer (Jordbruk och Handel) fastän DG Jordbrukets egen analys från 2007 konstaterar, att hotet om foderbrist är starkt överdrivet.

Industrins senaste giv är att försöka framhålla GMO-grödor som råmaterialet för biobränslen. Men de modifieringar som industrin satsat på hitintills erbjuder inte någon som helst fördel jämfört med icke-GMO grödor medan GMOs miljönackdelar kvarstår. Kampen har inte stagnerat. Så sent som den 23 februari 2012 kunde man läsa i Helsingin Sanomat att Frankrike och Finland fortsättningsvis försöker hitta en lösning för att förbjuda GMO-grödor inom sina regioner.

Som medlem i Social- och miljöutskottet är jag väl medveten om att vi inte kan förbjuda GMO-odling på Åland. Detta hör inte till vår behörighet. Jag avser dock att Landskapsregeringen gjort rätt när man föreslår att anta en lag som skiftar till att hindra spridning och inblandning av genetiskt modifierade grödor i andra grödor och känsliga isotoper samt att förebygga skador som inblandning kan orsaka, och på detta sätt omöjliggöra odlingen av GMO-grödor på Åland.

Vi är på rätt väg. Det är viktigt för socialdemokraterna att Åland förblir rent från GMO. Vi har även en unik möjlighet att profilera oss inom de ekologiska näringarna. Vi kan inte tillåta att vår flora blir kontaminerad. Det gäller att vara staget före och inte ge efter.

Trafficking

2012-03-07T23:55:00.002-08:00

Varje år säljs och köps mellan 600 000 och 800 000 tusen människor över nationsgränserna. Mångdubbelt fler faller offer för människohandel inom det egna landet. Mörkertalet är stort samtidigt som beräkningar visar på en kraftig ökning de senaste åren. Idag är handeln med människor den tredje största formen av organiserad brottslighet, efter handeln med narkotika och vapen.

Vi debatterar Landskapsregeringens yttrande angående Europarådets konvention om bekämpande av människohandel. Konventionens syfte är att med respekt för jämnställdheten förebygga och bekämpa all människohandel både nationell och gränsöverskridande. Det är frågan om att trygga de mänskliga rättigheterna för dessa offer, samt att garantera att människohandelsbrott undersöks och åtalas effektivt.

Människohandel, eller trafficking, brukar definieras som att offret har tvingats, lurats eller hotats i syfte att utnyttjas på olika sätt.

Trafficking har stora konsekvenser som kan delas in i tre olika områden.

1. Dels tar människohandeln ifrån en individ hennes grundläggande rätt att vara fri och själv bestämma över sitt liv,

2. dels ger det inkomster och bränsle åt den organiserade brottsligheten och

3. dessutom innebär människohandeln en global hälsorisk.

De flesta offren för trafficking är kvinnor och barn. Kvinnor och flickor säljs oftast till prostitution men också till tvångsgiftermål och hushållsarbete eller som billig arbetskraft. Offren för människohandel utsätts ofta för fruktansvärda övergrepp. De befinner sig i en mycket utsatt situation, ofta utan pass eller kontakter i ett land där de inte kan reglerna eller språket. Därför har de svårt att värja sig eller göra något åt sin situation om de misshandlas, våldtas, hotas, och torteras. De fysiska och psykiska skadorna blir ofta allvarliga och tar lång tid att återhämta sig ifrån.

Handeln sker främst i två riktningar, från landsbygd till stad och från fattigare delar av världen till de rikare delarna. Till Västeuropa kommer varje år mellan 120 000 och 500 000 kvinnor och barn.

Rikskriminalen i Sverige räknar med att mellan 400 och 600 kvinnor och barn varje år kan vara föremål för människohandel. Då handlar det först och främst om trafficking för sexindustrin. De flesta offren för människohandeln i Sverige kommer från Ryssland eller de baltiska länderna. Det är skrämmande siffror och aktuella i vårt närmaste grannland.

Eftersom en människa, till skillnad från till exempel narkotika, kan säljas om och om igen är människohandel en mycket lönsam verksamhet. FN beräknar att de kriminella grupperna som ägnar sig åt människohandel varje år drar in omkring 50 miljarder kronor. Eftersom människohandel är ett problem över nationsgränserna är internationellt samarbete mycket viktigt för att kunna göra något åt problemet.

Sexuell människohandel, så kallad trafficking, sker även på internet. Här borde införandet av barnporrfilter vara en metod som kan förstöra hallickens verksamhet.

Här kunde p samarbete kunde utvecklas så att nätleverantörerna får bättre möjlighet att avgöra när det är frågan om koppleri och människohandel. Då kan de agera snabbt för att få bort sidorna från nätet så fort som möjligt.

Landskapsregeringen föreslår ett samarbete mellan berörda myndigheter, så som tullen, sjöbevakningen, polisen och kommunernas sociala myndigheter. Detta åtgärdande är mycket bra och kan helt och hållet stödas av socialdemokraterna. Det är fullständigt i linje med vår politik. Vi är mycket tacksamma över att regeringen framhåller att konventionen implementeras och att innehållet skall levas upp till.

Klyftorna blir bara större

2012-02-02T01:38:00.000-08:00

Det sägs ofta att Finland i internationell jämnförelse är ett land med relativt små inkomstskillnader, men det är en sanning i modification. Under de senaste åren har inkomstkyftorna blivit större än i de andra nordiska länderna. Det har inte gjort någon större skillnad vilken politisk färg regeringen haft - de rika har i varje fall blivit rikare och de fattiga relativt sett fattigare.

Intressant att påpecka är forskaren Tuomas Malinens konklusioner. Malinen har gjort en jämförande undersökning av 38 länder och kommit till att ökade inkomstskillnader är ett hot mot den ekonomiska tillväxten i de rika länderna. En allt mindre del av förmögenheten används till konsumtion, men det är konsumtion som ger investeringar, arbete och tillväxt. De fattiga lägger däremot alla sina slantar på cirkulation. Resultaten visade även att samhällets intellektuella kapital krymper. Visserligen är utbildning gratis med det har visat sig att fattigdom och låg utbildning går i arv.

Inkomstfördelningen är svår att styra men det går att påverka på politisk väg genom skatte- och stödpolitiken.

En tankeställare

2012-02-01T00:23:00.001-08:00

Det är endast Norge och Canada som har en lag som förbjuder medborgarna att göra vinst på människors hälsa.

I våra grannländer är allt fler offentligt finansierade tjänster utförda av privat ägda företag. Under det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att vissa delar av den verksamhet som kommuner ansvarar för läggs ut på entreprenad och att tjänster köps in från andra organisationer och företag. Verksamheterna utförs således av andra än den egna kommunen, men de finansieras fortfarande med offentliga medel. I första hand gäller detta välfärdstjänsterna: utbildning, vård och omsorg. Resultatet av en forskning gjord 2007 vid Göteborgs universitet visar att politiker som på förhand är positivt inställda till privatiseringar arbetar sannolikt för att införa dem i sin kommun. Inställningen till privatiseringar verkar alltså främst avgöras av ideologi, och inte av egna erfarenheter.

Mina svärföräldrars hemkommun, Karis, valde att lägga ut sin äldrevård på den privata marknaden. Ett stort bolag upphandlade tjänsterna och allt verkade vara i sin ordning ända tills åldringarna kom till äldreboendet. Då konstaterades det att faciliteterna saknade sängar. Det stod ingenstans i kontraktet att företaget skulle förse anstalten med sängar. Var och en måste köpa sin egen säng och det var inte frågan om några billiga sängar.

Det är sålunda inga noviser som är intresserade av att köpa sig in i på denna marknad. Det är erfarna businessmän, som vet vad de ger sig in på. Det finns stora pengar att hämta på denna marknad. Kanske det är dags att stå på bromsen när vi ännu har möjlighet.

Friad för människohandel?

2012-01-31T08:10:00.000-08:00

Flickan var 14 år när hon kom till Sverige. Hon bodde hos en familj och blev med barn två gånger. Flickan hävdade att hon tagits till familjen för att vara flickvän åt sonen. Familjen frikändes för att tingsrätten inte trodde på flickan.

EU och LR har på sin agenda att motarbeta trafficking. Trafficking är ett stort problem även i vårt grannland. Vi måste lyfta upp problametiket kontinuerligt så att ärendet hela tiden hålls aktuell.

EU-medlemskap en milstolpe i Finlands och Ålands historia

2011-11-12T11:18:00.001-08:00

Merja Renvall vill upplysa ålänningarna som inte kan finska om hur läget verkar vara i finska Finland. Renvall påstår att man på finskt håll vill se Lipponen och andra åtalade för Finlands EU-anslutning och den europeiska ekonomiska krisen. Detta skulle enligt henne vara orsaken till att Lipponen inte kommer att bli Finlands nästa president (NÅ 11.11.11). Jag har bra kontakt med Finland och har varken hört eller läst några som helst sådana uttalanden.

År 1994 arrangerades en rådgivande folkomröstning om Finlands och Ålands eventuella inträde till den dåvarande Europeiska Gemenskapen. Den stora majoriteten ville då att Finland skulle ansöka om medlemskap. Att bli en del av EU och eurozonen har givit Finland och Åland stora ekonomiska fördelar. Vi blev medlemmar i den interna marknaden med 500 miljoner konsumenter. Vi fick friheten att röra oss fritt över gränserna, att arbeta, bo och grunda företag var vi vill inom hela EU-området samt fritt förflytta kapital mellan medlemsstaterna.

Inträdet i EU har förutom ekonomiska fördelar även gett oss politisk säkerhet. Socialdemokraterna tillsammans med näringslivet flaggade starkt för en ny utrikespolitisk linjedragning. De ville bort från Kekkonens finlandiseringspolitik.

Det var statsmän som Paavo Lipponen, Martti Ahtisaari, Mauno Koivisto och Esko Aho som fattade det stora politiska beslutet som förde oss in i den västerländska integrerade värdegemenskapen. Därför tycker jag att det är viktigt att rösta Paavo Lipponen till president.

Känner du dig lurad?

2011-11-11T01:50:00.001-08:00

Före valet skrev politikerna från alla partier mängder av vackra ord kring välfärden i Mariehamn. Alla skulle se till att de svaga i samhället fick det bättre. Socialdemokraterna gick till val med att förbättra stadens ekonomi och den sociala välfärden. Hur skulle vi göra det? Jo - genom att höja skatten så att det inte skulle behövas skäras ner så förskräckligt inom den sociala sektorn. Socialdemokraterna vann valet. Vi är det största partiet i Mariehamn, men vi tillträder först efter årsskiftet, efter att stadens budget klubbats igenom.

När samhället utsätts för stora sparkrav så är det de som inte kan försvara sina rättigheter som råkar ut för kniven först. Detta kan jag inte acceptera. Jag vill lyfta fram två fall som i synnerhet oroar mig. Personalen och anhöriga till de som bor på Trobergshemmet ropar efter mer resurser för att arbetssituationen och boendet på avdelningarna skall bli mera människovärdigt. Det handlar om människor som har arbetat hela sitt liv för samhällets skull. Vi borde visa dem större respekt. Att höja barnomsorgsavgiften drabbar barnfamiljer hårt, speciellt ensamförsörjare. Det är frågan om en orättvisor som jag inte kan acceptera.

Jag är för ett rättvist samhället.

Är discipinen i våra skolor tillräcklig?

2011-11-04T03:22:00.000-07:00

Mer än var tredje förälder med barn i grundskolan i huvudstadsregionen tycker att lärarna inte upprätthåller tillräckligt hård disciplin i klasserna.
En undersökning som TNS Gallup har gjort åt Helsingin Sanomat visar att det speciellt är föräldrar med låga inkomster och utan högskoleutbildning som vill ha hårdare disciplin. 40 procent av föräldrarna tycker att disciplinen i skolorna är för dålig.

Intressant läsning. Läraren kan idag använda sig av bestraffningar så som kvarsittning, köra ut eleven från klassen eller ge en skriftlig varning. De två förstnämnda används mer ofta. Skriftlig varning har åtminstone jag själv aldrig utfärdat.

Skolan får ofta höra liknande kritik. Ibland kan jag undra hur föräldrarna uppfattar skolas vardag. För det mesta sitter våra elever lugnt och stilla och följer med undervisningen, svara på frågor. Deltar alltså aktivt i sitt eget lärande. Under skolans "öppna hus" dagar brukar föräldrarna allt som oftast häpna över hur fint skolan fungerar och hur väluppfostrade eleverna är.

Hur kan vi nå målet jämställdhet?

2011-10-19T03:47:00.000-07:00

Jämställdhet är ingen åsikt, utan ett samhällspolitiskt mål som betyder att vi ska ha lika mycket makt att forma våra liv, oavsett om vi är kvinnor eller män. Definieringen av maktfrågan är central om vi ska kunna förstå de mekanismer, den normbildning, de mönster av makt, det vill säga de strukturer som i dag står i vägen. Att män som grupp har mer makt på kvinnors bekostnad är en sanning som är giltig globalt. Effekterna ser olika ut beroende var i världen vi sätter ner våra fötter. Men det är samma mönster och samma norm.

Vill vi ha jämställdhet behövs delat ansvar mellan kvinnor och män, både för försörjning och i föräldraskapet. Det kräver politiska reformer. Mycket behöver göras om vi ska nå målet jämställdhet. De som har mest makt har också störst ansvar.

Valet är över

2011-10-19T03:22:00.000-07:00

En blandning av lättnad, glädje och sorg. Det har varit en spännande resa och vår kampanj var fantastisk. Jag är stolt över att vara med i detta (S) fantastiska gäng. En seger utan like. Fast nu börjar allvaret och fyra år av intensivt arbete. Det ekonomiska läget ute i världen kommer att påverka vår vardag här på Åland. Vi måste samarbeta och se över partigränserna för att klara av framtidens utmaningar.

Jag tackar för ert förtroende.

Detta kunde vara Mariehamn

2011-10-10T12:06:00.001-07:00

Bor du i en öppen stad därmedborgarna bejakar förändringar och upplevelser, där människornagillar mångfald och gärna tänker nytt? Har staden dessutom braskolor, bra barnomsorg, livfull musikundervisning, intensivtidrottsliv, massor av cykelvägar och ett livligt kulturutbud?

Nej, detta är inte Mariehamn utanUmeå, vars kommundirektör jag hade förmånen att få träffa underUBS-kongressen (Union of the Baltic Cities) i Liepaja, Lettland förraveckan. Kongressens mål var att stärka samarbetet mellankuststäderna kring Östersjön och att utbyta erfarenheter. Hur viskall stärka våra städer ekonomiskt? Umeås lösning var att satsapå kultur och fritid.

Den privata sektorn i Umeå haft enkraftig tillväxt de senaste 10 åren. Staden har vuxit ekonomisktoch lockat till sig allt från företagare, studeranden tillbarnfamiljer. Nyckeln till framgången är ett nära samarbete mellankommunen, näringslivet, utbildningsenheter och andra aktörer. Temathar varit kultur. Kommunens uppgift är att bevaka näringslivetsintressen rörande kommunikationer och annan infrastruktur samt attarbeta med extern marknadsföring för att stärka stadensattraktivitet.

Vi behöver nytänkande även iMariehamn. Rösta på socialdemokraterna!

Nyckeln till en bra skola

2011-10-03T03:56:00.000-07:00

"Det börjar med lärarna”, sade Mikael Damberg (S) och han har alldeles rätt. En god utbildning öppnar dörrar, den hjälper individen att vidga sina vyer och skapar vägen till ett jämlikt samhälle. Det är frågan om livslångt lärande som inte endast skall ge oss inträde till arbetsmarknaden utan hjälpa oss att utvecklas hela livet ut.

Här har lärarna en nyckelroll. Det är förskolepedagogerna och grundskolelärarna som lägger grunden. Vi måste lita på deras yrkeskunskap och ge dem de resurser som behövs. Barn behöver bli sedda och bekräftade. Vårdar vi rötterna bra så kommer hela växten att frodas.

Ett bra ledarskap utvecklar alla utbildningsenheter. Idag jobbar våra skolledare med alldeles för mycket administrativt arbete. Jag skulle vilja se en förändring i detta. Skolan och barnomsorgen behöver ett starkt pedagogiskt ledarskap. Låt skolledarna i huvudsak jobba med att pedagogiskt utveckla sin enhet och stöd upp dem med bra administratörer.

Även barn har rättigheter

2011-10-01T06:26:00.000-07:00

Antalet barnfamiljer under låginkomstgränsen har trefaldigas sedan 1990. Idag finns det över 150 000 barn som lever i fattigdom i Finland. Alarmerande läsning (Hbl 1.10.11). Orsakerna är många. Socialskyddets köpkraft har försvagats märkbart, ensamma inkomsttagare beskattas hårt, och arbetsmarknaden har förändrats och har mycket snutt- och deltidsjobb. Idag finns det familjer där båda föräldrarna jobbar heltid, men som ändå har det svårt att få ekonomin att gå ihop.

Jag kan inte acceptera att vi har det så här. Många barn blir mobbade för att de är fattiga. Även på Åland. Inget barn skall stämplas för att det inte har skidor eller skridskor med till gymnastiken, eller för att det ger färre slantar till penninginsamlingar. Här behöver vi ta vårt sociala ansvar och ge alla samma framtidsmöjligheter.

Din röst är viktig

2011-09-29T23:19:00.001-07:00

Den finansiella krisen är här. Hur påverkar den Åland, vårt samhälle och vår framtida ekonomi? Vem försvarar de hotade samhällsgrupperna när svåra beslut måste göras? Jo- socialdemokraterna.

Det är viktigt att i valet visa förutseende och rösta på socialdemokraterna. Vi vet att under kärva tider vill våra politiska motståndare huvudsakligen skära ner inom de grundläggande samhällssektorerna – barnomsorgen, skolor, hälso- och åldringsvården och i antalet tjänstemän. Det kan vi inte acceptera.

Klumpsumman och flitpengen för nästa år ser bra, men år 2013 kommer allt antagligen att se helt annorlunda ut. Då kommer den finansiella krisen att påverka den offentliga sektorns budgeter. Det är under den nästa fyraåriga mandatperioden som de svåra ekonomiska besluten måste göras.

Därför måste socialdemokraterna vara med där de svåra politiska och ekonomiska besluten fattas. Vi måste sitta i regeringen för att aktivt kunna påverka och försvara de hotade samhällsgrupperna.

Vi har tagit vårt ansvar. Nu måste ni ta ert och rösta på oss.

Sara Kemetter (S)

Lagtinget nr 28

Mariehamn nr 548

Ett viktigt uppdrag för den kommande kulturministern

2011-09-25T06:20:00.000-07:00

Hurdant kulturhus vill vi ha? Idag står huset mörkt och tomt. Vi har ändå inte slutat producera kultur. Det spelas, sjungs, dansas och dramatiseras lika flitigt som förr, men inte i den lokalen där verksamheten borde blomstra.

Alandica skulle kunna omfatta konsthall, temautställningar, internationell och lokal musikscen, teater, dans, öppen kultur- och pedagogisk verksamhet för barn, unga och vuxna. I kulturhuset skulle man kunna hitta restaurang, bistro, faktarum och turistbyrå. Fantasin sätter gränserna. Alandia kunde bli ett kulturellt centrum för Mariehamn och hela Åland.

Alandica måste öppnas upp för föreningar och kulturutövare. Det anser det flesta av oss som jobbar med kultur både professionellt och som amatörer.

En av den kommande kulturministerns viktigaste uppdrag borde vara att omförhandla Alandica-avtalet så att huset blir ett genuint kulturcentrum för alla.

Sara Kemetter (S)

Lagtingsvalet nr. 28

Kommunalvalet i Mariehamn nr. 548

Ett nytt alternativ?

2011-09-25T05:12:00.001-07:00

Jag anser att en special enhet borde inrättas inom grundskolans allmänna undervisning, där elever med sociala störningar och deras föräldrar får sina behov tillgodosedda.

Idag har integration av dessa elever i grundskolan varit alternativet. Kommunerna har skräddarsytt dyra lösningar med enskilda lärare och assistenter som febrilt försöker hjälpa eleverna. Ibland har det blivit aktuellt att skicka elever till specialenheter i Finland eller i Sverige. Dessa lösningar blir mycket kostsamma och belastar en liten kommuns sociala budget hårt.

Svårigheter i elevens sociala levnadssituation påverkar elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i den ordinarie grundskolan. Speciallärarnas och skolpsykologernas uppfattning är att sociala beteendestörningar visar sig i en allt tidigare ålder och tenderar att öka i omfattning.

För att tillräckligt snabbt kunna möta och reagera relevant på elevens svårigheter är det nödvändigt att i ett tidigt skede erbjuda barnet och familjen det stöd och den hjälp som är nödvändig för att utvecklingen skall förändras i positiv riktning.

Hur skall vi höja status på läraryrket?

2011-09-23T05:41:00.000-07:00

Bara 5 av 100 föräldrar i Sverige skulle rekommendera sina barn läraryrket. 7 av 10 föräldrar uppger dessutom att läraryrket har låg status.
- Avgörande för att ge ett yrke hög status är hög lön, lång utbildning och karriärmöjligheter. Läraryrket har långutbildning, små karriärmöjligheter och låg lön, konstaterar lärarförbundets ordförande (Läraren 22.9.11).
Skrämmande läsning. God utbildning är trots allt kärnan till vårt välfärdssamhälle. Här har lärarna en nyckelroll. Vi borde jobba politiskt för att höja statusen på läraryrket. Samhället behöver duktiga, välutbildade pedagoger som utbildar framtidens samhällsbyggare. Den största bidragande faktorn till våra fina Pisa-resultat är lärarkompetensen. Försvinner den så är vi på farligt vatten.

Ett varnande exempel

2011-09-23T04:47:00.000-07:00

Sannfinländaren Jussi Halla-aho har vi kunnat läsa om i de flesta av rikets tidningar. Hans aningen egna problemlösningsförmåga har kritiseras runtom i det krisdrabbade Europa. Än så länge kommer han undan med endast skamvrån och lite kvarsittning. Men hur länge skall vi acceptera ett sådant beteende av en rikspolitiker? Det som skrivs om honom på insändarplats och i sociala medier är otroligt polariserat. Vi hittar både hat och kärlek.
Hur framstående politiker uttrycker sig och hur de sköter sina privata affärer har betydelse för de människor och den institution som de representerar.

De politiker som väljs in i lagtinget står inför stora utmaningar. De skall kunna ta ekonomiskt ansvar, ha en ledarskapsförmåga samt kunna representera Åland på ett värdigt sätt. Det är en utmaning.

Det är Övernäs skolas tur!

2011-09-22T00:44:00.000-07:00

Jag har två barn som går i Ytternäs skola. Jag har vistas mycket i skolans korridorer under årens lopp. När gossen började skolan för sex år sedan så var Ytternäs verkligen i behov av renovering. Mycket har hänt sedan dess.

Socialdemokraterna var på arbetsplatsbesök i Ytternäs skola förra veckan. Vi träffade rektorn och fick även en rundtur i skolans nya utbyggda och renoverade utrymmen. Helt fantastiska ytor! Rektorn var mycket nöjd och hade inga fler önskningar av oss politiker. Då blir man lite förvånad när man läser i insändare att det finns mycket kvar att göra.

Jag anser att i dags läge är det Övernäs skolas tur. Hur länge har inte föräldrar, elever och personal behövt vänta? Politik handlar om ekonomiska prioriteringar. Idag måste vi prioritera Övernäs.

Någonting för Mariebad ?

2011-09-21T12:26:00.000-07:00

I Björneborg invigdes en ny simhall där fasaden och taket består helt och hållet av solpaneler. Under ett år ger solpanelerna upp till till 20 000 kilowattimmar. Det unika projektet har uppmärksammats i hela världen. Projektet har kostat cirka 600 000 euro och är det första av sitt slag i världen. Solenergi är idealisk för simhallar. Det är gratis energi som räcker till uppvärmningen av alla simhallens 7 pooler.

Detta kallar jag innovation. Vore inte detta någonting för Åland?

Lite info om John Stuart Mill

2011-09-20T22:00:00.000-07:00

John Stuart Mill föddes den 20 maj 1806 i London och dog den 8maj 1873 i Avingnon. Stuart var en engelsk filosof och nationalekonom. Han har klassats som 1800-talets mest inflytelserika liberala ideolog. Stuart anses ofta som grundaren av den moderna liberalismen, även om han själv inte verkar ha sett sig som detta, utan såg sin liberalism som en fortsättning på de tidigare utilitaristiska tankegångarna.

Jag hänvisar just till Stuart när jag talar om det lyckliga samhället. Enligt Stuarts resonemang så kan individen inte vara lycklig om det finns olyckliga i samhället. Jag vill nämna ett enkelt exempel. Mår en familjemedlem dåligt så sprider det sig ofta till hela familjen. Jämför man samhället med familjen så förstår ni säkert kopplingen.

En liten tankeställare

2011-09-18T12:03:00.001-07:00

Den vanligaste kommunala skattesatsen 2011 i Finland var 19,5 procent. Skatteöret i Mariehamn är 16 procent. Som referens vill jag nämna några kommuner på fastlandet. I Esbo är skattesatsen 17,75 procent, i Grankulla 16,5 procent, i Lovisa 19,75 procent, i Åbo 18,75 procent, i Ingå 20,75 procent och i Hangö 20.75. (Kirkko-Jaakkola, M.” Kuntien verot 2011 - missä maksat eniten?” 2011)

Inför kommunalvalet debatteras det hårt ifall vi kan höja skattesatsen i Mariehamn. Socialdemokraterna föreslår en blygsam skattehöjning så att nedskärningarna inom den sociala sektorn kan stoppas. Höjer vi skatteöret med 0,25 procent så har vi ändå den lägsta skattesatsen i Finland.

Samhällsfilosofen John Stuart Mill ansåg att politikernas viktigaste uppgift är att skapa ett lyckligt samhälle. Konsekvenserna av att inte höja skatteöret kan bli betydande för de svaga. Vill vi ha det så?

Sara Kemetter (S)

Kandidat i lagtings- och kommunalvalet i Mariehamn

DUV:s avlastningsläger hotat

2011-09-18T11:59:00.001-07:00

En bekant till mig har två multihandikappade söner. DUV:s avlastningsläger har varit deras räddning speciellt när mannen i huset ofta är på arbetsresa. Ingen förälder väljer att föra sina barn på läger för skojs skull utan för att de verkligen behöver avlastningen.

Ifall socialnämndens förslag att skära ner bidrag till avlastningsläger blir verklighet, så är DUV:s avlastningsläger hotat. Då tvingas familjen välja ett dyrare alternativ. Avlastningsdagar via omsorgsförbundet eller korttidshemmet kostar ca. 250 euro per vårddygn. DUV har kunnat erbjuda sina medlemmar avlastning till ett pris på 140 euro per vårddygn.

Detta politiska beslut har skapat en kostnadshöjning. Nu tvingas samhället betala 100 euro mer per vårdygn. Låter det vettigt?

Sara Kemetter (S)

Kandidat i lagtings- och kommunalvalet i Mariehamn

Vi måste ta gemensamt ansvar för stadens skuldbörda

2011-09-18T11:52:00.001-07:00

Anser Carlsson (M) verkligen att han tagit sitt politiska ansvar nu när DUV:s lägergård är hotad? De svaga i samhället har ofta inte styrkan att försvara sin rättigheter. Det är vår uppgift som politiker att inte köra över dessa individer när tiderna är knappa. Det handlar om social rättvisa.

Jag prioriterar service till barn, unga och äldre. Den skall inte bli sämre och dyrare. Räcker inte pengarna till så måste vi överväga en liten skattehöjning. Jag betalar gärna personligen högre skatt om jag får en bättre skola, barnomsorg och äldrevård. Jag ser det som en investering. Pengarna får jag tillbaka i god service. Det kallar jag bra placerade pengar.

Sara Kemetter (S)

Kandidat i lagtings- och kommunalvalet i Mariehamn.

Din röst har betydelse hur Mariehamn styrs

2011-09-13T06:54:00.000-07:00

Stadsdirektören i Mariehamn ber politikerna ta ekonomiskt ansvar samtidigt som vi får läsa om nedskärningar inom den sociala sektor (NÅ 13.9.11). Jag vill speciellt lyfta fram en punkt, nedskärningarna för handikappade. Denna post skärs ner med 5000 euro just på avlastningsläger. Hur kan vi som ett civiliserat samhälle acceptera detta? Att uppfostra och leva med ett funktionsnedsatt barn är ofta givande men också tungt. Dessa familjer behöver avlastning för att orka. Jag vill påminna er om att samhället inte har några alternativ eller lösningar för personer med förståndsnedsättning på Åland. Föräldrarna till gravt funktionsnedsatta barn har ett mycket stort ansvar och behöver vår solidaritet.

Jag anser att liberalerna och moderaterna fråntar sig sitt moraliska ansvar när det gäller dessa nedskärningar. De skriker att den ekonomiska ramen måste hållas. Men vem har satt ramen? Jo, just liberalerna och moderaterna. Det är dessa partier som är ansvariga till att den ekonomiska ramen är så pass knapp.

Socialdemokraterna har alltid tagit sitt ekonomiska ansvar och är beredda att göra så igen. Vi kan inte acceptera omoraliska nedskärningar inom den sociala sektorn. Med en blygsam skattehöjning skulle den ekonomiska ramen inte ha sett ut som den gör idag. Sparbesluten skulle inte slå såhär hårt på de svaga i vårt samhälle.

Sara Kemetter(S)

Kandidat i lagtingsvalet och kommunalvalet i Mariehamn

www.sara.ax

Vår busskampanj

2011-09-11T12:46:00.000-07:00

Nu har vår busskampanj verkligen kommit igång. Mariehamns socialdemokrater jobbar för fortsatt avgiftsfri kollektivtrafik inom stan samt ökad servicetrafik speciellt för äldre. Därför syns vi på bussen, i busskurerna och på sätena inne i bussen.

Jag är övertygade om att avgiftsfri buss befrämjar både hälsan och miljön. Vem av oss har inte promenerat in till stan med tanken om att ta bussen hem? Råkar bussen gå opassligt så har åtminstone jag promenerat raskt hem. Det är just sådan motion som vi mår bra av. Många åker buss till sina aktiviteter i stället för att köra bil. Ungdomarna kan bra åka buss till sina aktiviteter istället för att bli skjutsade. Detta sparar på miljön. Så hoppa på bussen och använd dig av ett sunt färdmedel!

Sara antar utmaningen!

2011-09-06T22:26:00.001-07:00

Lagtingskandidaterna har fått en utmaning (NÅ 7.9.11)! Wille Walve (M) har utmanat oss i frivilligt arbete. Vi skall räkna timmar. Hur långt bak får man räkna ? Till frivilligt arbete räknar jag de timmar jag lagt ner på bl.a. Ålands lärarförening, Ålands Sång- och Musikförbund, Flera Röster samt all gratis övertid som engagerad lärare, speciallärare och musikpedagog. Denna arbetsinsats har jag gjort med glädje och därför inte räknat timmar. Gilla mig på facebook får ni gärna göra, fast trevligast är det ju ifall ni gillar mig IRL (In Real Life).

Sara Kemetter (S)

Timmar hittills: har slutat räkna.

Kreativa ämnen i skolan leder till bättre skolresultat

2011-09-04T12:35:00.001-07:00

Lärare har ett stort ansvar. Nästan dagligen får vi läsa om vad pedagoger borde och inte borde göra för att förbättra undervisningen för både svaga och starka elever. De nordiska länderna har genomfört en studie i vad kreativa ämnen betyder för skolelevers trivsel och prestationer i teoretiska ämnen. Resultaten var entydiga. Eleverna tar ett betydligt större ansvar för den egna inlärningen och blir bättre på att presentera sina ämnen. Eleverna presterar även bättre i modersmålsundervisningen och matematik. (Nordiska rådets kultur- och utbildningsutskott).
Dessa konklusioner är ingen nyhet för oss pedagoger. Därför reagerar vi kraftigt när t.ex. barnens litteraturdager hotas, ett kreativt samarbete mellan läsning, skrivning, IKT, bild och musik.
Kreativitet och innovation är färdigheter som krävs bl.a. inom näringslivet för att utveckla en god konkurrensförmåga. Därför vill jag politiskt jobba för att de kreativa ämnena blir en viktig fråga inom utbildningspolitiken på Åland.
Sara Kemetter (S)
Kandidat i lagtingsvalet och kommunalvalet i Mariehamn

Anders det är inte struntprat

2011-08-30T00:13:00.001-07:00

Du konstaterar att ”det är samma ekonomiska realiteter och ramar för den privata och den offentlig verksamheten” (NÅ 30.8.2011). Jag hävdar att det är fördelaktigare för det offentliga i Finland att erbjuda tjänster, därför att deras penningkällor är förmånligare. Det offentliga har bättre kreditvärdighet och kan sköta sin finansiering via skatter. Den privata har alltid högre kapitalkostnader och måste debitera för sina tjänster. Den privata måste betala dividend till sina ägare, medan den offentliga inte behöver göra detta.

Den privata har endast krav att informera sina ägare, medan den offentliga måste årligen redovisa för de kommunala revisorerna vars rapporter är offentliga.

Hur sköts verksamheten effektivt, undrar du? Både det privata och den offentliga måste vara effektiva för att kunna erbjuda goda tjänster till sina kunder. Här finns ingen skillnad mellan det privata och den offentliga.

En kommun måste planera många år framåt för att styra skatteöret och använda skattemedlen på ett sätt som gynnar medborgarna. Det privata måste däremot redovisa per kvartal till ägarna och kan lämna marknaden om verksamheten inte är lönsam. Kommunen har däremot ett ansvar gentemot sina medborgare och kan inte lägga ner verksamhet som t.ex. åldringsvården ifall den visar sig vara olönsam.

På kort sikt kan ett företag kanske erbjuda en billigare tjänst, men på långsikt så måste företaget täcka alla sina kostnader inklusive friktionskostnaderna, medan kommunens uppgift är att betjäna medborgarna på längre sikt. Givetvis är det frågan om politiska prioriteringar. Jag anser att vi på Åland borde vi vara försiktiga med att ge ifrån oss utbildning, hälso- och sjukvård, åldringsvård, skärgårdstrafiken och ansvaret för den kommande vindkraften till den privata sektorn.

Sara Kemetter (S)

Kandidat i lagtingsvalet och kommunalvalet i Mariehamn.

Varför skall privata skolor understödas mer än kommunala?

2011-08-29T10:42:00.001-07:00

Hela året har vi hört att Mariehamn måste spara. Skolorna har haft det jobbigt att hitta poster att skära ner på utan att undervisningen eller specialundervisningen skall påverkas. Mitt i allt detta så grundas det en ny privat skola, Waldorfsskolan. Trevligt tänker vi. Roligt med privata insatser.

Fast nu behöver skolan bidrag från kommunen för att få verksamheten att rulla. Det kan jag förstå. Utbildning är dyrt. Vi är generösa i Mariehamn. Stadsdirektörens förslag var ett bidrag på 4764 euro per elev. Denna summa motsvarar stadens kostnader per elev. Detta nöjer sig inte Waldorfsskolans vänner med, utan de vill ha 6409 euro per elev. Detta anser vi socialdemokrater inte är rimligt. Varför skall staden understöda en privat instans mer än sina egen skolor?

Tyvärr är vi (S) ensamma om att understöda stadsdirektörens förlag. Motiveringen från de andra partierna till varför Wardolfskolan skall få mera pengar än stadens elever är: de kan producera utbildning billigare. I beredningen sägs det att det är 1645 euro dyrare per elev för staden att utbilda än vad det är för Waldorfskolan. Hur kan detta vara möjligt? Det enda sättet att producera utbildning billigare är att skära ner på lärarkostnaderna. Lägre löner är exploatering av personal och skapar en förvrängd marknad. Vill folk jobba gratis eller under sitt marknadsvärde, så ok – men hållbart i längden kan det inte vara.

Jag är själv lärare och känner inga agg mot Wardolfpedagogiken. Jag använder ofta hans metoder i min undervisning. Jag motsätter mig dock att vi skall understöda en privatinstans med mer pengar än vad den kommunala får. Jag motsätter mig även som facklig lärarrepresentant att lärare jobbar långt under lönegränserna. Vill man ha privatskolor så skall kunden betala fullt marknadspris för den. Det är ju det vad den liberala marknadsekonomin grundar sig på.

Sara Kemetter (S)

Kandidat i kommunalvalet i Mariehamn

Privatisering av offentliga tjänster är gammalmodig politik.

2011-08-26T03:41:00.001-07:00

Det handlar om pengar. Det är dyrare för en privat instans att erbjuda en tjänst än vad det är för kommunen eller staten. Det handlar även om makt. När en kommun privatiserar tjänster ger den bort sin rätt att styra verksamhetens strategi, ekonomi, innehåll och riktning. Det handlar om långsiktig planering och välfärd. En kommun kan planera många år framåt. Det är ofta inte realistiskt för en privat aktör som måste visa ekonomiskt resultat var tredje månad.
Finlands regering har en enhetlig uppfattning av vad snabba privatiseringar av offentliga tjänster kan leda till. Erfarenheterna är huvudsakligen negativa. (Turun Sanomat, 26.8.2011). I Europa har privatiseringen av samhällstjänster minskat med nästan hälften sedan 2008 (EPEC).
Vilka områden skall finnas inom den offentliga sektorn och vilka kunde vi eventuellt privatisera? Den nordiska modellen, som socialdemokraterna företräder, har visat sig stark i alla väder och även idag en modell för EU. På Åland borde vi vara försiktiga med att ge ifrån oss utbildning, hälso- och sjukvård, åldringsvård, skärgårdstrafiken och ansvaret för den kommande vindkraften till den privata sektorn. I många fall har den privata aktören inte lyckats dra skutan iland och det är ändå vi skattebetalare som måste stå för kostnader. Att återuppbygga verksamheten är mycket dyrt.
Det är frågan om vår grundtrygghet. Ett alarmerande exempel är USA. Man mår inte bra i ett samhälle där få har råd att utbilda sig, bli sjuka eller gamla.
Vi på Åland borde inte stöda partier som företräder en så föråldrad, ineffektiv och kostsam samhällspolitik.

Sara Kemetter (S)
Kandidat i lagtingsvalet och kommunalvalet i Mariehamn

Den tredje sektorn - Grunden för hållbar kultur- och föreningsverksamhet.

2011-08-26T02:06:00.001-07:00

Den ekonomiska läget ute i världen är osäkert och vi står inför en
ekonomisk kris. Det är under spartider som den tredje sektorn,
alltså det frivilliga arbetet verkligen behövs. Det är även under
spartider som Landskapsregeringen tidigare har skurit ner på bidragen
till denna sektor.

År 2011 är ett speciellt viktigt år då EU uppmärksammar
frivilligsektorn d.v.s den tredje sektorn. EU och Åland vill visa
respekt och uppskattning för de som jobbar frivilligt inom den ideella
sektorn i princip utan ersättning. Åland har naturligtvis ett
självintresse eftersom samhället aldrig skulle ha råd att ersätta alla
de som frivilligt engagerar sig för barn och unga, inom fritids- och
kulturområdet och den sociala sektorn. Genom att understöda föreningar
med små belopp kan vi bevara dem. Tänk bara på Skolmusik 2010 när
föräldrar, mor- och farföräldrar, lärare och övrig frivillig personal
gick man ur huset för att hjälpa till och ställa upp för musiken i
skolan. Vi får inte glömma att landskapsregeringen stödde detta
projekt ekonomiskt, men utan Ålands sång- och musikförbund och alla
frivilligas insatser skulle festen inte ha kommit till.

Vi har på Åland av tradition ett aktivt föreningsliv som bidrar till vår
turistnäring på ett betydande sätt. Vad skulle Åland vara utan
fotboll, idrott, Vikingadagarna, företagarföreningen på Kökar, Katrina-
festivalen, sjökvarteret, Kobba Klintar och teaterföreningen. För att
nämna bara en bråkdel av de verksamheter som upprätthålls av frivillig
arbetskraft. Tänk om alla dessa som brinner för sin förening skulle
kräva full monetär ersättning för att ställa upp. Det har vårt
samhälle inte råd med. Utan deras insats skulle Åland ha ett mycket
fattigt kultur- och föreningsliv. Vi får inte se den tredje sektorn
som endast en kostnad utan som en betydande och viktig resurs i ett
levande och växande samhälle. Det är ur möten mellan människro med
gemensamma intressen som de goda idéerna föds. Kreativitet i grundstenen
i all samhällsutveckling.

Sara Kemetter (S)

Ekonomi – den största valfrågan

2011-08-23T00:10:00.001-07:00

Finansministeriet i Riket uppskattar att skatteintäkterna ökar med 6,5 procent under nästa år. Detta innebär en ökning på 2,4 miljarder euro i skattekistan (Taloussanomat 23.8.2011). Det bådar gott för Åland. Klumpsumman som vi får från Riket uppgår till 0,45 procent av statens skatteintäkter. Detta betyder att inkomsterna till Åland ökar. Detta kommer alla Ålänningar till gagn. Landskapsregeringen kommer att få mer att dela ut.

Det är klart att de nya skattebestämmelserna kommer att påverka den enskilda familjens plånbok. Jag tror inte att det slår hårdare på Åland än på andra regioner i Finland. Alla kommer att drar sitt strå till stacken. Finland och världen står inför stora ekonomiska utmaningar. Jag anser att det är frågan om ansvarsfull politik att Finland nu sparar och verkligen tar ansvar för sin ekonomi. Vi får inte glömma att en socialdemokratisk regering alltid har gynnat Åland. Nu skall vi se framåt. Det verkar finnas ljus i slutet av tunneln.

Sara Kemetter (S)

Lagtingskandidat

Ekonomisk realism – grunden för vår välfärd

2011-08-22T23:34:00.001-07:00

Det går ekonomiskt bra för Mariehamn. Den största ökningen jämfört med samma period föregående år gäller influten samfundsskatt. För hela året 2011 räknar man med ett överskott på ca. fyra miljoner euro. Detta är rolig läsning som ger större ekonomiskt frihet och nya möjligheter för våra kommunala beslutsfattare.

Vad beror denna gynnsamma ekonomiska utveckling på? Det verkar som om det går bra för företag i Mariehamn och att nya vill etablerat sig i staden. Detta gynnar oss alla. För oss är det viktigt att denna trend fortsätter och att företag stannar och vill expandera i stan. Det ger oss inte endast skatteintäkter utan skapar även nya arbetsplatser. Denna trend borde naturligtvis bibehållas och förstärkas. Frågan är hur vi politiker kan locka nya företagare och investerare till Mariehamn.

Socialdemokraterna vill att denna välfärd fördelas rättvist och kommer alla samhällsgrupper till gagn. De svaga i samhället borde inte nu vara mål för orättvisa sparåtgärder såsom nedskärningar i undervisningen, specialundervisning, bidrag till föreningar och frivilligt arbete. Grundförutsättningarna för fortsatt ekonomisk utveckling borde säkerställas genom offentliga investeringar som möjliggör en fortsatt ökning av skatteintäkter från bl.a. nyinflyttade företag och privatpersoner.

Vad borde vi göra? Först måste vi se till att den logistiska infrastrukturen fungerar bra också i framtiden. Våra hamnar, vägar och tillgången till Åland med flyg måste fungera bra. Våra skolor måste prioriteras. Om vi erbjuder goda utbildningsmöjligheter vill nya familjer flytta till och stanna i vår stad. En bra åldringsvård och hälsovård anses idag som självklara förutsättningar i ett välfungerande samhälle. Vi måste kunna erbjuda trivsamma bostadsområden i vackra omgivningar och tillgång till omfattande fritids- och kulturverksamhet.

Mariehamns socialdemokrater vill skapa ett gott och lyckligt samhälle. Våra vallöften är realistiska och grundar sig på långsiktiga mål, var Mariehamn kan växa som en stad där människor trivs och känner sig hemma.

Sara Kemetter (S)

Viceordförande i Mariehamns socialdemokrater

Kandidat i kommunalvalet i Mariehamn

Ett renare hav – vårt gemensamma ansvar

2011-08-13T01:26:00.001-07:00

Ett rent hav är en av de finaste arv vi kan ge våra barn. I vår unika skärgård har skepp från vikingatiden och Hansan till 1970-talet seglat i ett rent hav. Det är först under de två senaste generationerna som havet har förstörts. Det är inte nyttigt att peka finger och skylla på varandra, utan nu gäller det att samarbeta över gränserna för att hitta lösningar på problemet. Speciellt viktigt är havet för oss ålänningar, inte bara historiskt utan även som grunden för företagsamhet. Vi säljer Åland som ett sommarparadis med röda klippor och ett blått glittrande hav. Få turister eller ålänningar vill simma i grön tjock algsoppa. Därför borde vi själva bära ansvaret och se till vårt hus d.v.s. ett renare hav.

Den åländska skärgården fungerar som en stor samlingsplats vart allt ”skit” från kringliggande internationella farleder hamnar. Skitet samlas konkret i våra hundratals vikar och ligger där och pöser och gror. Därför tycker jag att det borde vara förbjudet att tömma fartygens och segelbåtarnas septiska tankar i kringliggande internationella och svenska vatten endast några tiotal sjömil utanför Kökars kobbar. De fartyg som inte sköter sina tömningar i hamnarna borde straffas med högre hamnavgifter. Vi borde ha strängare regler och straff på Åland gällande förpestade av havsvattnen kring våra öar. Strängare krav leder ofta till nya innovationer och tvingar företag och andra näringsidkare att utveckla nya metoder som inte belastar vår kära Östersjö.

Men strängare regler och straff räcker inte till. Vi borde vara med om forskning gällande Östersjön och därmed sammanhängande internationellt arbete och projekt. Det är vi själva som bäst känner till våra vatten. Därför bär vi i sista hand själva också ansvaret för ett renare hav.

Sara Kemetter (S)

Kandidat i lagtingsvalet

Vi måste se över lagstiftningen kring läroplikten på Åland

2011-08-10T02:20:00.001-07:00

Det har på sistone uppkommit en ny folkrörelse till Åland. Svenska familjer som inte får hemskola sina barn i Sverige har, i en allt ökad grad, börjat etablera sig på Åland. I Sverige råder det skolplikt. Detta betyder att alla barn mellan 7-16 år måste gå i skola. I Finland och på Åland råder däremot läroplikt. För att få avgångsbetyg från grundskolan så måste han eller hon kunna läroplanens innehåll. Varför skapar detta problem?

Jag anser att vi på Åland borde se över denna lagstiftning. Är läroplikt verkligen någonting som passar det åländska samhället och skolsystemet? Skolans roll är att skapa samhällsdugliga medborgare som kan klara sig i framtiden. Man måste känna till den åländska kulturen, dess värderingar, historia och geografi. Undervisning är inte endast fakta kunskaper såsom matematik och språk. Skolan stärker även tillhörigheten i det samhälle man lever i – en av skolans uppgifter är att skapa individer som känner sig delaktiga och kan verka i det större samhället. Skolan förbereder barnen att leva och arbeta i grupper och i en social gemenskap samt att förstå och acceptera oliktänkande.

Kan man verkligen med hemskolning uppfylla dessa målsättningar och krav? Har föräldrarna som väljer hemskolning en lika omfattande kompetens som den finländska läraren med en femårig universitetsutbildning på magisters nivå? Förbereder hemskolning barnet för livet i ett mångkulturellt samhälle samt för fortsatta yrkes- eller högskolestudier? Är det möjligt att hemskolning skapar segregerade individer som verkar inom mindre grupper utanför samhälle?

Ett specialfall är alltid ekonomiskt dyrt för samhället och i synnerhet mindre kommuner. Dels måste lärosystemet försöka garantera att läroplanens minimikrav uppfylls och dels måste eleverna kunna, efter slutförda studier, göra en fullgod insats i det åländska samhället. I annat fall blir kostnaderna för oss skattebetalare långvariga och höga. Jag anser att Åland borde diskutera problematiken kring läroplikt och skolplikt. Hur borde de politiska beslutsfattarna agera i denna alltmer ökande problemområde?

Sara Kemetter (S)

Kandidat i lagtings- och kommunalvalet i Mariehamn

Livslångt lärande – grundpelaren i vårt välfärdssamhälle

2011-08-10T01:16:00.001-07:00

God utbildning är kärnan för vårt välfärdssamhälle. Jag tror på ett livslångt lärande där individen under hela sitt liv förkovras och utvecklas. Till skolans uppgifter hör inte enbart att skapa samhällsdugliga medborgare, utan även ge individen redskapen att leva ett fullvärdigt och rikt liv. Pedagoger fostrar eleven i den sociala gemenskapen. De lär eleven att samarbeta med andra samt hjälper dem att förstå vårt kulturella och historiska arv. Vår utbildning är något vi har med oss från barn- till ålderdomen.

Näringspolitik och utbildningspolitik borde gå hand i hand. Inom utbildningen på Åland måste beslutsfattarna ha en framtidsvision. Vilka näringsgrenar kommer att vara viktiga om 20 år? Ifall näringsstrukturen är klar så kan vi utbilda den kommande generationen inom rätt områden samt ge dem rätt kompetens. Jag anser att kännedom om ekonomins grundregler, entreprenörskap, företagskunskap och turism är områden som borde utvecklas.

Alla på Åland skall ha rätt till utbildning. Vi måste motarbeta utanförskap och dess negativa konsekvenser. Här har specialpedagoger och studiehandledare en avgörande roll. Åland är en del av den internationella gemenskapen. Därför är satsningen på språkkunskap, företagsamhet och turism viktiga för framtiden. Åland har idag, i princip, bra utbildningsmöjligheter med högt utbildade lärare och fina faciliteter. Detta räcker inte. Vi måste även ha en klar bild av framtidens krav isynnerhet under ekonomiskt föränderliga tider. Detta ställer helt nya krav på vår utbildning. Kriser borde ses som möjligheter och inte som hot. Hur verkligheten kommer att utvecklas beror i hög grad på våra politiska ledares samhällsvisioner och därmed sammanhängande beslut. Vi lever mitt i en radikal samhällsförändring som har sitt ursprung utanför Åland, i EU, USA och globalt. Denna förändring kommer att påverka även oss. Det bästa försvaret är en gedigen utbildning genom hela livet.

Just i nu sitter de åländska pedagogerna och förbereder det kommande läsåret. Jag hoppas ni får ett givande år och lyckas med de mål ni ställer upp. Ni är verkligen en av de kritiska grundpelarna i vårt åländska samhälle.

Sara Kemetter (S)

Kandidat i lagtings- och kommunalvalet i Mariehamn

Sommarträff med Göran Persson

2011-07-29T12:21:00.000-07:00

Varje dag lär vi oss någonting nytt. Det var intressant att få träffa en stor statsman. Göran Persson hade kommit till Åland för att uppleva vårt örike när det är som vackrast. Vi satt i Svenska konsulatets vackra sal och diskuterade allt från energipolitik och miljövård till hemskolning av lågstadieelever. Göran Persson ansåg att socialdemokrati i kombination med gröna värderingar är framtidens politik. Vi på Åland är på rätt väg.

Vi borde se Åland som en helhet

2011-07-11T10:27:00.001-07:00

Vi borde se Åland som en helhet

Åland borde ha ett näringspolitiskt program som är transparent, rättvist, neutralt och som tryggar framtiden och välfärden för alla ålänningar. Under spartider är våra skattemedel begränsade och samhället hamnar i en situation där många fler är i behov av hjälp och understöd. Det är viktigt att prioritera rätt.

Det åländska samhället måste alltid kunna garantera sina medborgare en bra basservice. Det är för detta vi betalar skatt. Skolan, åldringsvården, hälsovården, omsorgen och vissa andra samhälleliga funktioner är alltid högsta prioritet.

Ett område som ligger mellan den privata verksamheten och basservicen kan, enligt mig, delvis subventioneras av samhället. I så fall måste dessa medel komma hela samhället och befolkningen till godo. Det är inom denna gråa zon som debatten borde föras. Då man fattar beslut om att subventionera verksamhet så borde bidragen garantera arbetsplatser, öka kunnandet i samhället och den understödda verksamheten skall ha en ekonomisk framtid.

Turismen är en typisk ekonomisk grå zon där Åland saknar helhetssyn och strategi (Johan Dahlman, Ålandstidningen 11.7.2011). Detta har lett till en förvrängd ekonomisk politik där huvudsakligen Mariehamn prioriteras. Borde inte de andra kommunerna också förstärkas? En politisk strategi kunde innebära en bättre och mera rättvis styrning av de ekonomiska bidragen till turistnäringen. Vi behöver inte konsulttjänster. Vi kan vårt Åland.

Om vi inte har en klar linje och ansvarsstrategi så finns risken att vi stöder ineffektiv verksamhet och att stöden blir bestående.

Landskapsregeringen kan genom samarbete med facket och näringslivet utveckla en bra och ansvarsfull näringspolitik som gynnar hela vårt samhälle. Landskapsregeringen skall ha den ledande rollen. Vi måste samarbeta över gränserna för att skapa ett rättvist Åland.

Sara Kemetter (S)
Kandidat i lagtings- och kommunalvalet i Mariehamn

Vi skall samarbeta över gränserna

2011-07-10T02:00:00.000-07:00

Niklas Lampi konstaterar i sin ledare (Ålandstidningen7.7.2011) att det finns två vägar att välja gällande näringspolitiken på Åland. Antingen forstätter man som idag - med en godtycklig bidragspolitik som slår snett, vilt och oförutsägbart. Eller så tar man en del av bidragspengarna och använder dem för att skapa en skattepolitik, som kommer alla till del och som i omvärlden anses vara en effektivare metod att få saker att hända. Niklas har, enligt mig, rätt när han analyserar den befintliga näringspolitiken på Åland. Mycket har gått snett.

Åland borde ha ett näringspolitiskt program som är transparent, rättvist, neutralt och som tryggar framtiden för alla ålänningar. Under spartider är våra skattemedel ofta begränsade och samhället hamnar i en situation där många fler är i behov av hjälp och understöd. Det är viktigt att Landskapsregeringen har en helhetsbild för att kunna fatta bra beslut.

Landskapsregeringen kan genom samarbete med facket och näringslivet utveckla en bra näringspolitik som gynnar hela samhället. Landskapsregeringen skall ha den ledande rollen. Vi måste samarbeta över gränserna för att skapa ett rättvist Åland.

Vi borde förbereda oss inför en kommande finanskris

2011-07-06T06:08:00.001-07:00

I Huvudstadsbladet (6.6.2011) kan vi notera att ålänningar är mest skuldsatta av alla i hela Finland. USA-krisen kommer antagligen att drabba Europa och Finland negativt, isynnerhet exportindustrin. Grekland har tvingats uppta allt mer ekonomiskt stöd från EU/IMF och Portugal klarar sig inte utan tilläggsstöd (Helsingin Sanomat 6.6.2011). En ny finanskris hägrar, vilket innebär räntehöjningar, konkurser och därmed hot om arbetslöshet.

För att kunna betala våra skulder måste vi ha arbete. Arbetsplatserna på Åland måste säkras inför den hägrande finanskrisen. Hur kan vi med politiska beslut säkra arbetsplatserna på Åland?

Jag föreslår att Landskapsregeringen inleder nära kontakt och öppna diskussioner med näringslivet och facket om hur vi kan minimera de negativa inverkningarna på Åland. Specialstöd till företag borde vara ett tema. Detta stöd kan trygga arbetsplaterna och verksamheten över krisen. Det är billigare för samhället att betala ut subventioner innan konkurser uppkommer än att senare betala arbetslöshetsunderstöd och investeringsstöd för nya företag. Arbetstagare och företag kan då fortsätta att betala skatter.

Stöden måste vara tidsbundna och behovsbaserade. För att få stöd skall verksamheten evalueras och granskas. Resurserna är knappa och stöd skall inte betalas ut lättvindigt. Uppföljningen bör ske t.ex. med sex månaders mellansrum av utomstående revisorer och andra experter. Planeringen av åtgärderna borde göras snabbt, så att vi är beredda att agera om och när krisen är här. Det finns beprövade modeller hos de finska myndigheterna från finanskrisen på 90-talet.

Under kristider måste vi prioritera hur våra tillgångar används. Basservicen får inte hotas. Andra poster kan ses över och sättas i prioritetsordning så att vi är beredda.

Sara Kemetter (S)
Kandidat i lagtings- och kommunalvalet i Mariehamn

Bevara Ålands positiva image

2011-07-01T06:25:00.000-07:00

Om några hundratusen idag kan ge många miljoner i morgon är det
långsiktigt hemåt, skriver Niklas Lampi i sin ledare (Ålandstidningen
29.6.2011). Vi får hoppas att Lampi har rätt. Champagnefyndets
Pr-värde kan inte mätas i pengar, men yran gav oss både negativ och
positiv publicitet.

Ålands socialdemokrater föreslog ett mycket sunt alternativ till
auktionen. Varför inte ge bort flaskorna till museer runt om i världen
med en beskrivning av vraket, dess koordinater och Åland? Ge en
flaska som gåva till Victoria och Daniels eventuella förstfödda. En
flaska till VM-guldet i ishockey eller andra stora internationella
händelser. På detta vis skulle Åland ha graranterats internationell
synlighet i många år framöver.

Jag anser att vi inte kan se summan på 278 000 euro som endast en
lyckad investering. Kalaset har kostat oss skattebetalare mycket mer
än vi idag kan beräkna. Satsar vi ca. 300 000 euro och får in ca. 50
000 euro intäkter
är det helt klart en dålig affär, men i slutändan handlar detta inte
om pengar. Finner vi arkeologiska fynd så är det vår skyldighet att ta
till vara fyndet och undersöka det. Detta kostar och den notan skall
vi helt klart så för. Auktionskostnaderna kunde vi ha sparat in, samt
de tjänstemannatimmar som landskapet stått för när tio till tolv
personer arbetat med ärendet allt sedan vraket hittades.

Kritiken från socialdemokratiskt håll är försäljningen av
champagnefyndet. Den ger Åland negativ publicitet både
nationellt och internationellt. Kulturarvsorganisationen kritiserade
starkt Landskapsregeringens val att sälja arkeologiska fynd. Detta hör
inte enligt vår mening till
förvaltningens uppgifter.

Det är viktigt att bevara Ålands image positivt. Det tar sju gånger
längre tid att bygga upp ett bra rykte än att rasera ett.

Sara Kemetter (S)
Kandidat i lagtingsvalet och kommunalvalet i Mariehamn

Vi ålänningar får inte ge upp

2011-06-15T02:35:00.001-07:00

Nya Åland (15.6.2011) tog upp ett otroligt viktigt ärende; finska statens språkslarv gentemot Åland. Trots att språket mellan landskapet och riksmyndigheterna enligt lag skall ske på svenska sänds utlåtanden till Åland skrivna på finska. Landskapet förväntas ge besked med kort varsel.

Detta är mer alarmerande än vad vi kan tänka oss. Detta förfarande anses nämligen normalt och befogat på fastlandet, trots att det helt klart bryter mot självstyrelselagen. I ett tvåspråkigt land med klar lagstiftning gällande språkens ställning och rättigheter har svenskans ställning försvagats så kraftigt att ministerierna helt enkelt nonchalerar att översätta viktiga dokument. Det påstås att allt i Finland inte kan vara på två språk utan att det måste göras en bedömning när det är viktigt. Då undrar jag: Vem gör den bedömningen? Det förväntas även att våra fastländska svensktalande tjänstemän och politiker per automatik skall kunna så bra finska att de förstår svår lagtext och viktiga tjänstemöten utan problem. Finlandsvenskarna kritiseras för att byta till finska så fort det finns finskspråkiga i närheten. Detta beteendemönster har kommit smygande och det är helt klart att finlandssvenskarna låtit majoritetsspråket få ett övertag i Finland. I ett tvåspråkigt land borde båda språken vara jämställda. Dagens politiska vindar med språkfientlighet och krav på upplösande av tvåspråkigheten hjälper inte situationen.

Jag upplever att Åland idag ensamt kämpar för svenska språkets ställning. Jag deltog i Sångfesten i Åbo förra helgen och hade äran att höra Paavo Lipponens tal till festfolket. Talet berörde mig djupt eftersom han lyfte fram svenska språkets ställning och framförallt finlandsvenskarnas situation i Riket. Vi upplever en kris i språkfrågan och den kommande regeringen kommer att ha en nyckelroll.

Vi ålänningar kan inte sluta kämpa. Det är otroligt viktigt att vår riksdagskandidat Elisabeth Nauclér får en plats i grundlagsutskottet så att hon kan försvara Ålands självstyrelse och det svenska språkets ställning. Ålands landskapsregering skall fortsätta att ihärdigt och envist kräva bra översättningar till svenska. Vi får aldrig ge upp.

Lekparkernas framtid hotad

2011-05-30T11:54:00.000-07:00

Visste du att hemvårdsstödet intepåverkas av att du sätter ditt barn i någon av Folkhälsanslekparker. Jag hoppas att du, som jag, utnyttjar detta fantastiskaerbjudande. Mariehamns stad har varit innovativ och föregångare ioch med att staden erbjudit småbarnsföräldrar möjligheten attstanna hemma fyra år med sina små barn. Familjerna har ändåsamtidigt kunnat utnyttja Folkhälsans lekparker. Denna möjlighetfår inte nu gå förlorad.

PåÅland tar vi nästan för givet att en instans som Folkhälsanalltid skall fungera och verka. Många av oss utnyttjar flitigt deerbjudanden Folkhälsan ger. Tyvärr kommer inte många ihåg demöjligheter som lekparkerna ger, eftersom antalet barn i parkernaminskar. Vi kan inte ta för givet att verksamheten i dess nuvarandeform kan bevaras om vi inte utnyttjar den.

Folkhälsan,grundad 1921, är en allmännyttig social- ochhälsovårdsorganisation. Målsättningen med lekparkerna är att getvå-åriga och äldre barn möjligheten till fri lek ochutevistelse. I parken ges stimulans för fantasin ochkreativiteten. Grovmotoriken tränas genom leken. Barnen lär sigäven att umgås i grupp och ta hänsyn till varandra.

Jag upplever att lekparkernas framtidär hotad. Nu måste vi agera.

Hur skall vi få våra pojkar att läsa bättre?

2011-05-25T11:40:00.000-07:00

Under de senaste dagarna har det funnits flera insändare och kommenterar i de fastländska tidningarna kring Pisa-resultatet. De svenskspråkiga skolorna har varit föremål för en kritisk diskussion. Pisa-resultaten var alarmerande, eftersom det visade så pass stor skillnaden mellan de svenskspråkiga och de finskspråkiga skolorna. Trevligt för Åland var att resultaten var klart bättre för oss än de finlandssvenska skolorna. Även trivseln i de åländska skolorna är hög. Alarmerande är dock skillnaden mellan de åländska flickornas och pojkarnas färdigheter inom läsning. Pojkarna på Åland var mycket sämre än flickorna i läsförståelse, läshastighet och djupläsningskunskaper. Detta bekymrar mig. Utan bra språkliga färdigheter kan man i dag inte få en bra utbildning och då har man svårare att konkurrera om arbetsplatser. Flickorna har redan i skolan ett stort försprång. Vi måste se till att pojkarna ges möjligheter att ta fast försprånget.

Lärare är språkliga förebilder för barnen precis som journalister, idrottstränare och kändisar. Vi lärare träffar barnen varje dag och har därför en större roll i utvecklandet av deras språk och läskunskaper. Jag upplever dock att skolorna på Åland verkligen gjort sitt yttersta för att befrämja läskunskaperna hos våra unga. Vi startar läsprojekt, skrivprojekt, tar in förebilder som läser för barnen och ordnar läsnätter m.m. De åländska elevernas läsresultat har förbättrats, men vi har trots dessa stora insatser inte lyckats få våra pojkar att läsa tillräckligt. Detta är en jämställdhetsfråga.

Jag anser att vi måste skapa en ny samhällelig helhetssyn kring läsfärdigheterna. Det är inte endast skolans uppgift att utbilda läskunniga och läsivriga barn och ungdomar. Vi borde redan i samband med barnrådgivningen poängtera för föräldrarna vikten av goda läskunskaper. Föräldrar skall uppmanas att läsa högt för sina små, gå till biblioteket och se till att finns böcker tillhands i hemmet. Vi tävlar mot interaktiva medier, dataspel och internet. Barn är idag vana vid att allt händer snabbt och genast. Det tar lång tid att läsa en bok och många tappar kanske intresset efter första kapitlet.

Utveckling av skolan förutsätter en bred samhällelig debatt om våra värderingar och attityder till det svenska språket och läskunskaperna. Utbildningspolitiken bör vara en av de strategiska kärnfrågorna inför nästa valperiod.

Landskapet bör ta sitt ansvar

2011-05-16T12:56:00.001-07:00

Stopp! Vänta! Det kan inte vara sant! Barnens litteraturdagar är hotade (Nya Åland 16.5.2011). Nu är det verkligen dags för landskapet att ta sitt ansvar och understöda projektet ekonomiskt. Det är inte realistiskt att förvänta sig att Kulturdelegationen och andra fonder alltid skall stå för fiolerna.

Barnens litteraturdagar är ett otroligt unikt projekt som verkligen hjälpt barn och ungdomar att komma igång och intressera sig för skönlitteratur. Det är svårt att få barn och unga att läsa idag. Vi föräldrar och lärare tävlar emot interaktiva medier där tempot är snabbt och språket enkelt. Information tas upp från nätet och läsningen består endast av korta fraser och sammanfattade stycken. Detta leder till att dagens unga läsare har svårt att utveckla djupläsningskunskaper och att sammanfatta texter.

BLD har drivits av otroligt engagerade bibliotekarier och lärare som utöver sin arbetstid jobbat gratis för att våra barn och ungdomar skall utveckla bra läsfärdigheter. Vi ser att projektet gett fina resultat. Åland förbättrade sina Pisa-resultat markant och är idag på en högre poängnivå än Svenskfinland.

Jag hoppas att projektet kan understödas av landskapet. Då skulle det finnas en garanti för framtiden. Åland har verkligen lyckats med att vara unikt och skapat någonting nytt som för undervisningen och elevernas kunskaper framåt. Vi får inte låta detta projekt gå i graven.

Åland framtidens Nokia?

2011-04-28T06:19:00.000-07:00

Jag föreslår att Landskapsregeringen omedelbart är i kontakt med Nokia. Företaget delar nu ut en betydande del av sitt kunskapskapital i form av patent och personal. Åland bör givetvis få en del av detta kunskapskapital och dessa kunniga människor. Detta är en unik chans som vi på Åland måste ta vara på nu när vi vill utveckla våra företag och utbildningscentra. Ett samarbete med Nokia i detta läge kunde vara livsviktigt för framtida åländska företag. Framgångsrika förhandlingar med Nokia kunde leda till nya arbetsplatser och nya företag på Åland.

Champagne eller matbanken?

2011-04-28T06:05:00.001-07:00

Liberalerna har fattat beslut inte hjälpa utsatta ålänningar. De vill inte understöda matbanken med 5000 euro. Istället använder man 95 000 euro på marknadsföring av gammal champagne. Går champagne före utsatta ålänningar? Liberalerna har börjat vandra högerut, men inte trodde jag att champagne går före utsatta ålänningar.

Populism förstås som en politisk rörelse som vädjar till "folket" och angriper en politisk eller social elit. Vem är eliten? Champagne-drinkarna eller de utslagna ålänningarna? Verkliga populister är de som söker förenklade lösningar på svåra politiska problem genom argument om det "sunda förnuftet". För mig är det förnuftig och sunt att hjälpa familjer som verkligen behöver hjälp och tvingas ty sig till matbanken för att få sin dagliga kost. Vi skall vara tacksamma för de frivilliga individer som utan administrativa vederlag och kostnader ger samhället denna tjänst.

Grattis Elisabeth Nauclér och Christian Beijar!

2011-04-18T05:02:00.001-07:00

Spännande – det är en bra sammanfattning av riksdagsvalet 2011. Nu har vi en ny regering med Samlingspartiet, Socialdemokraterna och Sannfinländarna i spetsen. Folket har fått sin röst hörd. Jag anser att Åland valde rätt när det med så pass stort understöd valde Elisabeth som Ålands representant i riksdagen. Hon hör till de få uppställda kandidaterna som jag verkligen tror kommer att kunna förhandla med Sannfinländarna. Hon kommer att tvingas vara tuff, otroligt tuff. Ännu stoltare är jag över att en socialdemokraten Christian Beijar har fått suppleantplatsen. Elisabeth kommer att behöva hans hjälp när förhandlingar skall slutas med Finlands näst största parti, det enda partiet utöver SFP som inte är emot svenskan.

Jag önskar er båda lycka till.

Hot mot välfärden

2011-04-13T12:01:00.000-07:00

”Populistiska partier har fått ett fotfäste i Finland med politik som som består av nationalism, EU-skepticism och utlänningsfientlighet” kan man läsa i The Economist (17.3.2011). En månad senare läser jag i Der Spiegel (11.4.2011) att ”Politiken i Finland kommer aldrig på nytt att vara så korrekt, balanserad och socialdemokratisk som den brukade vara – vad hände?” Liknande åsikter blir allt vanligare i den internationella pressen. Senast har både Financial Times och Wall Street Journal behandlat Sannfinländarnas eller “The True Finns” framfart i Finland. Finland uppfattas inte längre som en trovärdig partner i att lösa den europeiska finanskrisen. Den nya negativa bilden av Finland sprids i betydande media i Tyskland, England och USA. Detta oroar mig.
Finland har i åratal varit på toppen av OECD’s Pisa-undersökning och i andra internationella undersökningar av komparativ livskvalitet. Vår internationella konkurrens har varit god, ekonomin stabil och korruptionen låg. Någonting har dock dramatiskt förändrats under de senaste regeringsperioderna. Der Spiegel anser att det finska välfärdssystemet håller på att falla samman - ett system som övriga Europa avundats och försökt efterlikna.

Vår president utryckte sin oro över de växande klyftorna i samhället. Enligt Halonen märks klyftorna bl.a. bland barn och unga, inom åldringsvården och i det ojämlika utbudet i hälsovårdstjänster (HBL 13.4.2011).

Sannfinländarnas popularitet samt nya våldsfenomen mot enskilda valarbetare och nedklottrande av valreklam är klara tecken på människornas frustration och ilska över att skillnaderna i samhället växer. Folket upplever starkt att de regerande partierna struntar i deras levnadssituation och endast fattar kortsiktiga beslut som försämrar vardagen för de fattiga och svaga i samhället. Jag tror inte att någon i vårt land vill leva i ett samhälle där de rika blir rikare och de fattiga fattigare. Idag lever många finländare under fattigdomsgränsen. Vi kanske inte ser det i vardagsbilden på gatan, men inom den sociala sektorn ser vi det varje dag. Hur länge skall vi sitta tysta och acceptera dessa missförhållanden och orättvisor? Många partier går ut med liknande budskap just under valtider. Alla säger att de vill förbättra välfärden. Högern har haft två mandatperioder eller åtta år på sig att jobba för en bättre välfärd. Nu kan man konstatera att de misslyckats fullständigt. Tänk noga efter vem du röstar på. Det kan vara just din röst som avgör.

Vi kan göra mycket!

2011-04-04T11:30:00.000-07:00

Mariehamn är för mig en mycket vacker och hemtrevlig stad. Denna uppfattning delar jag säkerligen med många av våra sommarturister och även med Mariehamnare som stolta visar upp sin praktfulla kulturmiljö.

Det känns tråkigt att läsa att moderaternas riksdagskandidat bara finner ett ”krystat sparande av gamla hus och en splittrad stadsbild” när han ser sig om i Mariehamn (Nyan 4.4.2011). Detta uttalande har väckt reaktioner hos våra stadsarkitekter som under sin yrkeskarriär gjort sitt yttersta för att bevara stadskulturen och stadens identitet (Nyan 4.4.2011). En riksdagskandidat måste inse att kulturvärde är ett mycket bredare begrepp. Det omfattar förutom bevarandet av ekonomiskt inriktade kulturarv, så som sjöfarten och skärgårdsnäringarna, även mjukare arv. I riksdagen måste man ha ett sinne för helhet samt förstå sammanhang och konsekvenser av sina beslut.

Mariehamns socialdemokrater har alltid haft en helhetssyn och prioriterat skola, vård och omsorg. Ett framtida samhälle har råd med människor. Kulturvärden och de sociala värderingarna står inte i konflikt med varandra. Moderaternas kandidat Isaksson blandar ihop två helt skilda diskussioner. Varför fatta kortsiktiga och bestående beslut som har stora konsekvenser inom skola, vård, omsorg och även stadsbilden?

De k-märkta husen hör till stadens kärnverksamhet

2011-03-29T03:00:00.000-07:00

De k-märkta husen hör till stadens kärnverksamhet

En levande stad är en stad där invånarna trivs och där det finns ett rikt och mångfaldigt utbud. Mariehamn skall vara en sådan stad. Lennart Isaksson påstår att bevarandet av k-märkta hus med specifik efterfrågad verksamhet inte hör till stadens kärnverksamhet (Nya Åland 29.3.2011). Detta förundrar mig. Som förebild vill jag nämna kulturellt rika centrum i Europa, så som Stockholms och Tallinns gamla städer. Där ingår det i kommunförvaltningens kärnuppgifter att bevara gamla kulturellt värdefulla hus. Målsättningen är att upprätthålla byggnader som ger ett samhälleligt mervärde. Ansvarsfulla politiker resonerar att dessa institutioner inte kan skapas, utan måste bibehållas och stödjas för att stadens kulturarv skall bevaras och berikas.

Mariehamn är idag fattigt på gamla byggnader. Vi har rivit och förstört många fina fastigheter. Stadens personlighet håller på att försvinna. Jag anser att det är viktigt att staden sparar det lilla vi har kvar av k-märkta hus. I Nya Åland (24.3.2011) kunde vi läsa att Eriksson Capital ansökt om att bygga ett åtta-våningsbygge på Torggatan 6. Där står idag ett k-märkt hus som nämnden säger ja till att lyfta bort från k-märkningen, så att det kan rivas. Vid försäljning av andra k-märkta fastigheter, kan ödet bli detsamma? Är detta en trend? Varför k-märker vi hus överhuvudtaget?

Lennart påstår även att ”det finns många caféer utan stöd, varför skapa osund konkurrens?” Svarta kattens verksamhet handlar inte om osund konkurrens. Huset hyrs ut av staden. Verksamheten köptes på fria marknaden. Isaksson, ifall du blir invald i riksdagen, hur tänker du bevara Ålands och Rikets kulturvärden?

Rädda Svarta Katten!

2011-03-21T12:38:00.001-07:00

Mariehamns stad sparar. Att spara en miljon inom 2012 är tufft. Resonemanget i stadshuset är att skärningarna görs baserat på konceptet ”kärnverksamhet”. Detta är en värderingsfråga och jag frågar mig, vad hör till stadens kärnverksamhet?

Det började med Hem och Skolas verksamhet. Sedan har vi läst om hur färdtjänsten har dragits in. Skolorna har blivit ålagda att göra upp nya budgeter för att spara enorma summor i en verksamhet som redan lever på ett minimum. Åldringsvården tvingas till sparåtgärder. Nu har det blivit dags för att göra sig av med fastigheter. Vilka fastigheter är dyra i drift?

Husells, där café Svarta Katten hyr lokaliteterna. Svarta Katten drivs av en ung företagare som har två anställda. Hon har köpt verksamheten för en tid sedan och skuldsatt sig över öronen. Säljes huset så försvinner verksamheten. Hör det inte till stadens kärnverksamhet att bevara en levande samlingspunkt för unga mammor med sina små, en turistattraktion som utnyttjas flitigt?

Emmausgården som sysselsätter funktionshindrade och andra som kanske har svårt att få jobb. Strandnäsgården, en ungdomslokal som används flitigt. Nu har ungdomarna ett ställe där de kan vistas. Vart skall de ta vägen ifall huset säljs? Ut på gatan?

Doktorsvillan och Övernäsgården, två historiskt signifikanta hus. Hör det inte till kärnverksamheten att bevara de få historiska fastigheter vi har kvar?

Börjar ni se ett mönster?

Ur ett ekonomiskt perspektiv så kan jag förstå att man tänker kortsiktigt och ser en ekonomisk vinst i att göra sig av med fastigheterna. Men sett ur ett längre perspektiv så kommer dessa beslut att bli dyra för samhället. Vilka av stadens medborgare använder dessa lokaler och tjänster flitigast?

Barn, ungdomar, åldringar, funktionshindrade och unga mammor – såna som har svårt att försvara sina rättigheter.

Mariehamns stad har satsat mycket pengar och t.o.m. tagit lån för att bygga fina parker, parkeringsutrymmen m.m. Varför är det de ovannämnda som skall betala notan? Är vi inte alla ansvariga?

Ålands mässan - tecken på vind i seglen?

2011-03-21T07:19:00.000-07:00

Ålands mässan är förbi och Socialdemokraterna har helt tydligt vind i seglen. Jag fick möjligheten att tala med nya människor och verkligen höra vad de tycker om den politiska läget på Åland idag. Många är bekymrade.

Flera reagerade till den stora strömningen av ungdomar till vår monter. Är de inte lite radikala? Var det några som frågade. Otroligt hyggliga ungdomar som verkligen vill engagera sig i samhällsfrågor, svarade jag. Varför så röda, undrar ni kanske. Ungdomar väljer ofta extrema sätt att uttrycka sig. Detta hör till åldern. Det vi vuxna måste fundera kring är, varför har en sådan grupp vaknat?

Vi upplever en kris i vårt samhälle. Klasskillnaderna har blivit för stora och arbetslösheten bland unga har vuxit. Många unga idag vet inte hur de skall uppfylla de krav samhället sätter på dem. Vi kommer inte alla att bo på Solsidan.

Åland har tagit välfärden förgivet. Socialdemokraterna har inte suttit i regeringen och nya värderingar har tagit över. Vi har nått ett vägskäl. Vilken väg tänker du välja?

Är importerad kärnkraft rätt alternativ för Åland?

2011-03-13T11:43:00.000-07:00

Tur att vi bor på Åland och har självstyrelse! Vi har verkligen möjlighet att påverka vilken energikälla ålänningarna skall använda.

Enligt finansminister Jyrki Katainen (Saml) är för det tidigt att dra slutsatser av situationen i Japan, speciellt med tanke på Finlands energipolitik. Katainen säger att kärnkraftsbesluten i Finland har gjorts under tiotals år på basis av myndigheternas riskbedömningar. (HBL 13.3.11).

Fredagen den 11 mars ordnade AICIS ett seminarium på Alandica där cleantechindustrin presenterades. Jag var där och imponerades av Alexander Janssons (Save Earth Fund), presentation. Han behandlade utsikterna för förnybar energi och miljöteknik.

Kostnadseffektivast av alla energiformer är kärnkraft, sen kommer vattenkraft, landbaserad vindkraft och havsbaserad vindkraft. Absolut dyrast är solkraft.

Många partier i Finland försvarar kärnkraften. De anser att den billigaste och miljövänligast - en energiform som alla har råd att betala. Kärnkraft producerar mycket energi och har inga miljöfarliga utsläpp, ifall man ”bortser” från avfallsproblametiken och eventuella olyckor, lyder argumenten. Vi på Åland är beroende av reservenergi från Finland eller Sverige. I båda fallen är det frågan om energi från kärnkraft.

Jag tror att vindkraften, i första hand, är det konkurrenskraftigaste och säkraste alternativet för Åland. Då skulle vi ha möjlighet att minska vårt beroende av inköpt el producerat i kärnkraftverk. Vi måste ges möjligheten att välja ett grönare Åland. Jag anser att kärnkraftens tid är över och nya kraftverk inte får byggas. Alternativa, konkurrenskraftiga och miljövänliga lösningar måste förespråkas.

Jag vill avsluta med ett citat ur Huvudstadsbladet (13.3.11): ”På söndagseftermiddagen finsk tid utlystes nödläge vid ett andra kärnkraftverk, uppgav internationella atomenergiorganet IAEA. Strålningsnivåerna vid kraftverket Onagawa hade stigit klart. Efter fredagens storskalv bröt en brand ut i kraftverket.”

När händer detta i Finland?

Sara Kemetter (S)

Kan man kombinera familj och politik?

2011-03-13T07:02:00.000-07:00

Vid det här läget så tror jag att många av er har insett att jag verkligen vill arbeta inom politiken och brinner för de socialdemokratiska värderingarna. Hur skall jag då kunna kombinera småbarnslivet och en aktiv plats i lagtinget? De som känner mig ställer inte denna fråga. De ser inte problematiken i frågeställningen. Men för de väljare som undrar så vill jag gärna förklara.

Jag har tillsammans med min man beslutat att ta detta steg att bli aktiv politiker. Han stöder mitt beslut och ställer upp i vått och torrt. Vi är båda överens om att mina väljare har en rätt att få sina röster hörda i lagtinget och därför kommer jag inte att vara moderskapsledig ifall jag blir invald. I november är vår minsta 5 månader och då kommer barnets far att ta ut resterande tid och vara hemma, fyra månader till.

Vi undervisar våra barn i jämlikhet och jämställdhetsfrågor. Är det inte dags att leva upp till vad vi själva lär ut?

Varför skall vi rösta på Christian Beijar (S)?

2011-03-05T07:00:00.001-08:00

Jag läste med intresse förra veckan om ett nytänkande beträffande de åländska partiernas samarbetstankar med de nya regeringspartierna i den kommande Riksdagen efter april 2011. Av tradition har ålänningarna samarbetat med Svenska folkpartiet, men som det ser ut idag så kan SFP hamna i opposition och då är det inte i vårt intresse att höra till den gruppen. Chockad blev jag när det kom fram i artikeln att även Sannfinnarna kunde vara en möjlig politisk samarbetspartner. Nu måste jag nog protestera.

Sannfinnarna har i sitt partiprogram klart uttalat sig emot det svenska språket och den “privilegierade” svenskspråkiga minoriteten. Deras nuvarande verksamhetsmöjligheter föreslås att skäras ner bl.a. mindre svenskspråkiga program i Yle och den svenska språkundervisningen kraftigt skäras ner. Sannfinnarna är emot minoriteter, invandrare och även emot EU. Åland är beroende av den särställning och de förmåner EU gett oss. Vi kan och får inte acceptera detta.

Centern har i flera sammanhang klart uttalat sig emot svenskan. Sålunda har man öppnat dörren till en debatt där svenskans tidigare självklara ställning i vårt land nu ifrågasätts. Man har gjort klart att finlandsvenskarnas rättigheter kostar samhället för mycket. Varför skall den finskspråkiga majoriteten betala för svenskspråkig undervisning, hälsovård, skattetjänster m.m.? Tänk vad Finland skulle spara ifall vi slopar dessa svenskpråkiga “orättvisa” rättigheter!

Samlingspartiet fattade två beslut på partidagen 2010 vilka är i konflikt med varandra och fordrade därför en förklaring som gavs av partiets ordförande. Han konstaterar ”att den finlandssvenska minoriteten har en plats i den finska kulturens litteratur och i det finska samhället" (fritt översatt från Samlingspartiets hemsida).

Samlingspartiet har med andra ord på partidagen 2010 öppnat möjligheter för en omtolkning av de finlandsvenska språkliga rättigheterna och även andra rättigheter. Man har medvetet lämnat situationen eller tolkningen öppen och vag för att senare kanske ta upp frågan igen.

Samlingspartiet har också underställt den finlandsvenska, märk väl, minoritetskulturen under den finska och finskspråkiga majoritetskulturen.

Vi ålänningar och finlandsvenskar har vår plats också i dagens Finland. Var finns de finlandsvenskar som skapade den finländska kulturen i första hand Agricola, Porthan, Lönnroth, Runeberg, Sibelius, etc? Alla var finlandssvenskar. Tjänade de endast den finska majoritetskulturen - knappast. De tjänade ett självständigt Finland. Det är oacceptabelt att man talar om en majoritetskultur och en minoritetskultur och inte om en gemensam finländsk kultur.

För Åland kunde detta innebär att landskapet skulle bli ett slags speciell finlandssvensk minoritetskultur, ett kuriosum, underställt den "bättre" finska majoritetskulturen. Detta tänkande garanterar inga språkliga rättigheter som sådant.

Det ända regeringspartiet som är för Ålands särställning, har samarbetat bra med ålänningarna under alla tider, jobbat för ett lagligt och rättvist samhälle är Socialdemokraterna. Det svenska språket och ålänningarnas särställning i Finland har aldrig varit hotat under SDP:s ledarskap. SDP’s politik beträffande Åland är långsiktig och trygg. Därför vill jag stöda Christian Beijars (S) riksdagskanditatur. Han kämpar för de rätta värderingarna och kan försvara Ålands särställning på fastlandet.

Klarare lagstiftning och lägre priser för MISE!

2011-03-03T12:40:00.001-08:00

Måndagen den 2.3 ordnade Liberalerna ett diskussionstillfälle kring sophanteringen på Åland. I panelen fanns representanter för både Renhållningen och MISE. Under debattens gång kom det tydligt fram hur missnöjda kunderna är med MISE och MISE:s avgifter.I Nya Åland (3.3.2011) kunde vi läsa i debatten om missnöjet som råder ute i kommunerna och hos privatpersoner. Vad beror detta missnöje på och hur skall problemet lösas?

Under debattens gång kom det fram att problemet inte ligger hos MISE, utan att det är Landskapsregeringen som inte har ett klart och tydligt regelverk för hur sophanteringen på Åland skall skötas. Miljöminister Katrin Sjögren däremot poängterade flera gånger att problemet ligger hos kommunerna och att endast ett enande bland deras beslutsfattare kunde lösa problemet. Jag är av en annan åsikt.

Landskapsregeringen saknar en enad vision. Det har gjorts kortsiktiga politiska beslut och idag har vi ett sammelsurium av lagar och bestämmelser som helt enkelt inte passar ihop. Detta kaos i regelverket leder till att kostnaderna för sophanteringen stiger. Sopföretagen vågar inte investera och har svårt att fatta långsiktiga beslut då kontrakt görs endast ett år i taget. Ett dåligt regelverk skapar även friktionskostnader. Som en följd av detta har flera kommuner valt att sköta sin sophantering själva. De lämnar MISE för att systemet helt enkelt inte fungerar. Ju högre friktionskostnader desto dyrare blir MISE:s kostnader. Detta måste vi konsumenter betala för. Fortsätter denna process så kommer priserna endast att höjas.

Vad är då lösningen?
Jag anser att vi borde skapa en gemensam vision för Ålands sophantering. Landskapsregeringen borde tillsammans med kommunerna och näringslivet skapa en kommitté som kunde utveckla en gemensam vision baserat på miljövänliga värderingar samt de nya EU-direktiven. Baserat på denna vision skapar man sedan ett nytt helomfattande regelverk. Målsättningen är att öka effektiviteten och ge företagen en längre enhetlig verksamhetsperiod. Detta skulle i slutändan resultera i billigare priser för kommunerna samt för de enskilda konsumenterna. Sophanteringskostnaderna skulle helt enkelt gå ner.

Vi vill alla att sophanteringen skall skötas bra och enligt miljökraven. Redan idag kan Landskapsregeringen putsa upp det befintliga regelverket och göra det lättare för företagen att våga satsa på miljövänligare och effektivare sophantering. Situationen skulle vara mera förståelig för alla – företagen, beslutsfattarna och i synnerhet för oss konsumenter.

Sparåtgärder i Mariehamns skolor

2011-03-01T04:15:00.000-08:00

Nu har det börjat. Mariehamns stad skall spara 280 000 euro inom den sociala sektorn 2012. Vi kunde läsa i den senaste tidningen att grundskolornas rektorer i Mariehamn har fått i uppdrag att se över budgeten och hitta "lösa" pengar. Vi vet alla att 70% av skolans kostnader är löner. Hur skall man då spara utan att säga upp personal eller eventuellt permittera?

Idag är arbetssituationen inom skolorna tuff. Lärarna säger att de knäar av arbetsbördan och stressen samt att kraven ökar. Dessa sparåtgärder kommer att påverka arbetssituationen och elevernas arbetsro trots att rektorerna gör sitt absolut bästa för att minska effekten.

Varför inte höja skatten med 0,5%? Det skulle kosta en vanlig medelklassfamilj 200 euro per år. Vad kommer dessa sparåtgärder att kosta samhället i det långa loppet? Vi pedagoger vet att räkningen blir dyrare än man kan ana.

Ge oss arbetsglädjen tillbaka!

2011-02-19T11:43:00.001-08:00

Idag upplever vi ett stort samhällsproblem. Fler och fler individer orkar inte med arbetslivets krav och långtidssjukskrivningarna ökar. Många lider av stress, utbrändhet och depressioner. Hur skall politikerna tackla detta problem, så att samhället kan utvecklas positivt och att så många som möjligt orkar stanna kvar i arbetslivet fram till pensionen?

Ger man arbetstagare inom privata sektorn men speciellt inom kommunala sektorn möjligheten att välja mellan 2% högre lön eller ledig tid, så väljer de flesta av oss ledig tid. Detta är ju helt klart ett problem för arbetsgivaren och för ett garanterande av välfärden. Vem skall betala när många inte mera orkar?

IT-revolutionen har medfört ett för högt arbetstempo. Jag anser att arbetsgivaren måste börja se till den enskilda individen och anpassa arbetskraven efter förmåga. Trots att det kostar så behöver det anställas fler människor på de flesta arbetsplatser. Det gynnar varken näringslivet eller den kommunala sektorn att arbeta slut på folk. Planering gynnar samhället på lång sikt. Nöjda arbetstagare utvecklar sin arbetsplats och i slutändan gynnar detta alla parter.

Alla partier väljer välfärdskortet

2011-02-18T04:33:00.000-08:00

I dagens Huvudstadsblad kan vi läsa om hur alla partier väljer trumfkortet "välfärd" i sin kommande valkampanj. Vi älskar alla, även näringslivet, välfärdsmodellen och vill gärna bevara den. Den största frågan är dock hur? Vilket parti garanterar denna trygghet?

Jag kan bara konstatera att de regerande partierna har försett oss med miljardbelopp i skulder. Vad har vi fått i gengäld? I Finland idag finns det 900 000 individer som lever under fattigdomsgränsen. Begrepp som ärvd fattigdom är en ny företeelse och arbetslösheten börjar bli för hög, speciellt bland ungdomar och unga vuxna.

Det är naivt att tro att detta inte kommer att sprida sig till Åland. Vi måste se över den åländska välfärden och våga rösta på ett parti som kan och vill jobba för ett samhälle där utbildningen och hälsovården är av hög standard. Alla, rika som fattiga skall garanteras detta. Då anser jag att vi har lyckats.

Träff med riksdagskandidat Mikael Hiltunen (SDP)

2011-02-17T01:11:00.000-08:00

Igår kväll höll socialdemokraterna medlemsmöte i lagtingets auditorium. Vi utsåg Christian Beijar till partiets kandidat i riksdagsvalet. Vid mötet deltog även ombudsmannen för Finlands svenska socialdemokrater, Mikael Hiltunen, som även kandiderar i riksdagsvalet. Han tror på ett gott valresultat, inte minst för de finlandssvenska socialdemokratiska kandidaterna.

Vi diskuterade även problematiken kring val av regeringsgrupp för den åländska representanten i riksdagen. Vad om valet går dåligt för SFP och partiet hamnar i opposition? Vem skall då försvara svenskan och Ålands särställning? Detta är ett gemensamt problem för alla partier på Åland.

Det enda partiet som lovat stöda svenskan på fastlandet förutom SFP är SDP. Nu fick ni en tankeställare!

Varför Socialdemokraterna på Åland?

2011-02-16T05:08:00.000-08:00

Varför kandidat för Ålands Socialdemokrater?

Partiets ideologi och värdering sammanfaller och korrelerar med mina egna.
Samhället håller på att utvecklas i en mera egocentrisk riktning (man bryr sig bara om sig själv). Vi behöver en motpol i denna utveckling. Socialdemokraterna är denna politiska motpol.
Vi måste gå tillbaka till de värderingar som man i tiden byggde upp vår välfärd på bl.a. rättvisa, jämlikhet, demokrati och beaktande av de svaga grupperna i vårt samhälle såsom barnfamiljerna, de äldre, de arbetslösa, de utslagna, och de ensamstående. Socialdemokraterna har alltid stått och står idag för dessa starka samhälleliga värderingar.
Socialdemokraterna har på ett betydande sätt byggt upp vårt kulturliv och vårt kulturella arv. Partiet var ledande, via subventioner, att bygga upp flera av våra kulturinstitutioner bl.a. Medis, idrottsverksamheten, konstskolan, klubbverksamhet inom skolorna och Ålands Musikinstitut.
Socialdemokraterna byggde upp en verksamhet som är till för alla, både unga och gamla ålänningar, inte endast för dem som kan betala. Detta skapar gemensamma erfarenheter och stärker den åländska identiteten.