Lite budgetdebatt
Fru Talman bästa
lagtingsledamöter,
En av de största reformerna som
regeringen Gunell gjorde under sina fyra år var landskapsregeringens strategi
för hållbar utveckling där målsättningen är att Åland ska utvecklas till ett
hållbart, välmående och konkurrenskraftigt samhälle till år 2051. Kommande
regeringe behöver hitta metoder för att beakta hållbarhetsaspekterna i
målsättningarna och det löpande arbetet bör utvecklas. Ett steg i denna budget
är att systematiskt planera och koordinera mark- och naturresursanvändningen.
Vi behöver även förbättra vattenkvaliteten i hav, sjöar och grundvatten samt
skapa ett ekosystembaserad och långsiktigt hållbar vattenförvaltning. Ett mål
är att minska utsläppen av fosfor och kväve, men vi behöver även åtgärda de att
våra syrelösa bottnar frigör fosfor i stora mängder. Trots att tillförelsen av
fosfor minskar måste vi se till projekt som hjälper till att syresätta våra havsbottnar.
Jag valdes förra
veckan till medlem av BSPCs nya arbetsgrupp om hållbar turism. BSPC ett
samarbete mellan alla parlament i länderna runt Östersjön. Samarbetet är ett
viktigt instrument för att kunna påverka politiken i östersjöområdet.
Arbetet i
arbetsgruppen har redan inletts med ett möte i Rostock förra veckan. Vid mötet
diskuterades konsumtionsvanor och sådant som påverkar konsumentbeteendet i
fråga om turistisk konsumtion. Ett grundtema kommer att vara utbildningens och
undervisningens möjligheter att bidra till hållbar turistisk konsumtion. Målet
är att hållbarhetsbegreppet ska bli en dela av alla läroplaner i
medlemsländerna. Det är endast via utbildning vi kan förändra det pågående
destruktiva mönstret. Det finns en
oerhörd stor mängd potentiella eko-turister i endast Tyskland. Mer och mer
väljer medvetna konsumenter miljövänligare alternativ. De baltiska länderna
diskuterade skattelättnader för företag som väljer hållbara lösningar. Turismen
är en framtidssatsning som har stor potential att bli framgångsrik på
Åland. Vi har en fantastisk miljö, fin
natur samt oexploaterade resurser. Det ända som bekymrar mig är just vattnet
som vi är så beroende av. Ingen vill resa till ett örike där hundar dör efter
att de simmat i våra vikar. För oss är Östersjöns skick oerhört viktig. Därför bör frågan lyftas ännu högra på
agendan tillsammans med de övriga Nordiska länderna. Här har våra delegater i
Nordiska Rådet och BSPC en centralroll.
Fru Talman,
Ett starkt näringsliv,
arbetsmarknadensparter, tredje- och den offentliga sektorn är alla kommunicerande
kärl. Vi behöver alla samarbeta och hjälpa varandra på bästa möjliga sätt. Det
gemensamma målet är en gynnsam ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning. Vi
behöver stöda näringslivet genom att satsa på bra rekrytering och stöd så att
kunniga och kreativa individer vill flytta till Åland. Här behöver landskapet
aktivt stöda projekt var mål ät inflyttning och rekrytering av kompetens.
Ålands kärnområden och ekonomiska bas är fortsättningsvis uppbyggd kring de
maritima näringarna med sjöfarten som primus motor. För att konkurrenskraften
inom den åländska och finnländska sjöfarten inte urholkas behöver
verksamhetsramar utformas och då gälla globalt speciellt inom miljöområdet.
Några exempel kan nämnas hindrande av spridning av vattenlevande organismer
från ett vattenområde till ett annat. Allt brunt och svart avfall ska lämnas i
hamnen inte i havet, samt hanteringen av koldioxidutsläpp från fartygen. Den
åländska flottan ska inte ha tuffare konkurens pga. av miljökrav.
Landskapsregeringen behöver även påbörja en dialog med Mariehamns stad kring
samarbete mellan hamnarna. Idag har vi en konkurrenssituation som inte gynnar
Ålänningarna.
Fru Talman,
Slutligen vill jag
lyfta fram hållbarhetsstrategi inom infrastruktur- och tranportpolitiken. Inom
detta politikområde blir det synigast att landskapet ligger efter vad gäller
hållbarhetsprinciperna och nu syns kostnaderna tydligt. Hela budgeten rasar
ifall bunkerpriserna stiger vilket ger förödande konsekvenser på turlistor m.m.
Såhär kan vi inte ha det. Under nästa mandatperiod bör vi satsa på en
välfungerande skärgårdstrafik, som svara både mot medborgarnas och
näringslivets behov är en förutsättning för en livskraftig skärgård. Att nu
äntligen påbörja förverkligandet av kortrutt med byggstart under mandatperioden
Kökar – östra/västra Föglö där även Sottungas kommunikationer kan säkras. Vi
behöver utvärdera hur trafikomläggningen i skärgårdstrafiken har fungerat för
att kunna förbättra och effektivera den.
Tonnaget behöver ses
över och miljövänlig framdrivningsteknik tas fram. Här tror jag på eldrivna
linfärjor som kan ge stora driftsinbesparing på ca 3-5 år. En modern eldriven
linfärja borde projekteras.
Vi behöver även börja
diskutera servicenivåerna samt skapa ett helhetsbegrepp över bokning, biljettering,
fakturering och trafikledning för färje- och kollektivtrafiken tas fram och en
ny plattform föreslås. Kollektivtrafiken borde utvecklas med matartrafik mellan
staden/kommunerna och anslutning till tätorter. Målet ska vara att
arbetspendlingen ökar väsentligt. Olika initiativ till samåkning uppmuntras.
Landskapet ska stöda kollektivtrafiken i alla åländska kommuner. För att uppnå
ett Hållbart Åland 2051 ska beslut och lagstiftning analyseras och bedömas ur
ett hållbarhetsperspektiv.
Tack.
Kommentarer
Skicka en kommentar