Saras tankar

Jämställdhet är ingen åsikt, utan ett samhällspolitiskt mål som betyder att vi ska ha lika mycket makt att forma våra liv, oavsett om vi är kvinnor eller män. Definieringen av maktfrågan är central om vi ska kunna förstå de mekanismer, den normbildning, de mönster av makt, det vill säga de strukturer som i dag står i vägen. Att män som grupp har mer makt på kvinnors bekostnad är en sanning som är giltig globalt. Effekterna ser olika ut beroende var i världen vi sätter ner våra fötter. Men det är samma mönster och samma norm.   Vill vi ha j äm ställdhet behövs delat ansvar mellan kvinnor och män, både för försörjning och i föräldraskapet. Det kräver politiska reformer. Mycket behöver göras om vi ska nå målet jämställdhet. De som har mest makt har också störst ansvar.  

En blandning av lättnad, glädje och sorg. Det har varit en spännande resa och vår kampanj var fantastisk. Jag är stolt över att vara med i detta (S) fantastiska gäng. En seger utan like. Fast nu börjar allvaret och fyra år av intensivt arbete. Det ekonomiska läget ute i världen kommer att påverka vår vardag här på Åland. Vi måste samarbeta och se över partigränserna för att klara av framtidens utmaningar. Jag tackar för ert förtroende.

Bor du i en öppen stad där medborgarna bejakar förändringar och upplevelser, där människorna gillar mångfald och gärna tänker nytt? Har staden dessutom bra skolor, bra barnomsorg, livfull musikundervisning, intensivt idrottsliv, massor av cykelvägar och ett livligt kulturutbud? Nej, detta är inte Mariehamn utan Umeå, vars kommundirektör jag hade förmånen att få träffa under UBS-kongressen (Union of the Baltic Cities) i Liepaja, Lettland förra veckan. Kongressens mål var att stärka samarbetet mellan kuststäderna kring Östersjön och att utbyta erfarenheter. Hur vi skall stärka våra städer ekonomiskt? Umeås lösning var att satsa på kultur och fritid. Den privata sektorn i Umeå haft en kraftig tillväxt de senaste 10 åren. Staden har vuxit ekonomiskt och lockat till sig allt från företagare, studeranden till barnfamiljer. Nyckeln till framgången är ett nära samarbete mellan kommunen, näringslivet, utbildningsenheter och andra aktörer. Temat har varit kultur. Kommunens uppgift är att

" Det börjar med lärarna”, sade Mikael Damberg (S) och han har alldeles rätt. En god utbildning öppnar dörrar, den hjälper individen att vidga sina vyer och skapar vägen till ett jämlikt samhälle. Det är frågan om livslångt lärande som inte endast skall ge oss inträde till arbetsmarknaden utan hjälpa oss att utvecklas hela livet ut. Här har lärarna en nyckelroll. Det är förskolepedagogerna och grundskolelärarna som lägger grunden. Vi måste lita på deras yrkeskunskap och ge dem de resurser som behövs. Barn behöver bli sedda och bekräftade. Vårdar vi rötterna bra så kommer hela växten att frodas. Ett bra ledarskap utvecklar alla utbildningsenheter. Idag jobbar våra skolledare med alldeles för mycket administrativt arbete. Jag skulle vilja se en förändring i detta. Skolan och barnomsorgen behöver ett starkt pedagogiskt ledarskap. Låt skolledarna i huvudsak jobba med att pedagogiskt utveckla sin enhet och stöd upp dem med bra administratörer.

Antalet barnfamiljer under låginkomstgränsen har trefaldigas sedan 1990. Idag finns det över 150 000 barn som lever i fattigdom i Finland. Alarmerande läsning (Hbl 1.10.11). Orsakerna är många. Socialskyddets köpkraft har försvagats märkbart, ensamma inkomsttagare beskattas hårt, och arbetsmarknaden har förändrats och har mycket snutt- och deltidsjobb. Idag finns det familjer där båda föräldrarna jobbar heltid, men som ändå har det svårt att få ekonomin att gå ihop. Jag kan inte acceptera att vi har det så här. Många barn blir mobbade för att de är fattiga. Även på Åland. Inget barn skall stämplas för att det inte har skidor eller skridskor med till gymnastiken, eller för att det ger färre slantar till penninginsamlingar. Här behöver vi ta vårt sociala ansvar och ge alla samma framtidsmöjligheter.