Saras tankar

Den finansiella krisen är här. Hur påverkar den Åland, vårt samhälle och vår framtida ekonomi? Vem försvarar de hotade samhällsgrupperna när svåra beslut måste göras? Jo- socialdemokraterna. Det är viktigt att i valet visa förutseende och rösta på socialdemokraterna. Vi vet att under kärva tider vill våra politiska motståndare huvudsakligen skära ner inom de grundläggande samhällssektorerna – barnomsorgen, skolor, hälso- och åldringsvården och i antalet tjänstemän. Det kan vi inte acceptera. Klumpsumman och flitpengen för nästa år ser bra, men år 2013 kommer allt antagligen att se helt annorlunda ut. Då kommer den finansiella krisen att påverka den offentliga sektorns budgeter. Det är under den nästa fyraåriga mandatperioden som de svåra ekonomiska besluten måste göras. Därför måste socialdemokraterna vara med där de svåra politiska och ekonomiska besluten fattas. Vi måste sitta i regeringen för att aktivt kunna påverka och försvara de hotade samhällsgrupperna. Vi har tagit

Hurdant kulturhus vill vi ha? Idag står huset mörkt och tomt. Vi har ändå inte slutat producera kultur. Det spelas, sjungs, dansas och dramatiseras lika flitigt som förr, men inte i den lokalen där verksamheten borde blomstra. Alandica skulle kunna omfatta konsthall, temautställningar, internationell och lokal musikscen, teater, dans, öppen kultur- och pedagogisk verksamhet för barn, unga och vuxna. I kulturhuset skulle man kunna hitta restaurang, bistro, faktarum och turistbyrå. Fantasin sätter gränserna. Alandia kunde bli ett kulturellt centrum för Mariehamn och hela Åland. Alandica måste öppnas upp för föreningar och kulturutövare. Det anser det flesta av oss som jobbar med kultur både professionellt och som amatörer. En av den kommande kulturministerns viktigaste uppdrag borde vara att omförhandla Alandica-avtalet så att huset blir ett genuint kulturcentrum för alla. Sara Kemetter (S) Lagtingsvalet nr. 28 Kommunalvalet i Mariehamn nr. 548

Jag anser att en special enhet borde inrättas inom grundskolans allmänna undervisning, där elever med sociala störningar och deras föräldrar får sina behov tillgodosedda. Idag har integration av dessa elever i grundskolan varit alternativet. Kommunerna har skräddarsytt dyra lösningar med enskilda lärare och assistenter som febrilt försöker hjälpa eleverna. Ibland har det blivit aktuellt att skicka elever till specialenheter i Finland eller i Sverige. Dessa lösningar blir mycket kostsamma och belastar en liten kommuns sociala budget hårt. Svårigheter i elevens sociala levnadssituation påverkar elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i den ordinarie grundskolan. Speciallärarnas och skolpsykologernas uppfattning är att sociala beteendestörningar visar sig i en allt tidigare ålder och tenderar att öka i omfattning. För att tillräckligt snabbt kunna möta och reagera relevant på elevens svårigheter är det nödvändigt att i ett tidigt skede erbjuda barnet och familjen

Bara 5 av 100 föräldrar i Sverige skulle rekommendera sina barn läraryrket. 7 av 10 föräldrar uppger dessutom att läraryrket har låg status. - Avgörande för att ge ett yrke hög status är hög lön, lång utbildning och karriärmöjligheter. Läraryrket har långutbildning, små karriärmöjligheter och låg lön, konstaterar lärarförbundets ordförande (Läraren 22.9.11). Skrämmande läsning. God utbildning är trots allt kärnan till vårt välfärdssamhälle. Här har lärarna en nyckelroll. Vi borde jobba politiskt för att höja statusen på läraryrket. Samhället behöver duktiga, välutbildade pedagoger som utbildar framtidens samhällsbyggare. Den största bidragande faktorn till våra fina Pisa-resultat är lärarkompetensen. Försvinner den så är vi på farligt vatten .

Sannfinländaren Jussi Halla-aho har vi kunnat läsa om i de flesta av rikets tidningar. Hans aningen egna problemlösningsförmåga har kritiseras runtom i det krisdrabbade Europa. Än så länge kommer han undan med endast skamvrån och lite kvarsittning. Men hur länge skall vi acceptera ett sådant beteende av en rikspolitiker? Det som skrivs om honom på insändarplats och i sociala medier är otroligt polariserat. Vi hittar både hat och kärlek. Hur framstående politiker uttrycker sig och hur de sköter sina privata affärer har betydelse för de människor och den institution som de representerar. De politiker som väljs in i lagtinget står inför stora utmaningar. De skall kunna ta ekonomiskt ansvar, ha en ledarskapsförmåga samt kunna representera Åland på ett värdigt sätt. Det är en utmaning.

Jag har två barn som går i Ytternäs skola. Jag har vistas mycket i skolans korridorer under årens lopp. När gossen började skolan för sex år sedan så var Ytternäs verkligen i behov av renovering. Mycket har hänt sedan dess. Socialdemokraterna var på arbetsplatsbesök i Ytternäs skola förra veckan. Vi träffade rektorn och fick även en rundtur i skolans nya utbyggda och renoverade utrymmen. Helt fantastiska ytor! Rektorn var mycket nöjd och hade inga fler önskningar av oss politiker. Då blir man lite förvånad när man läser i insändare att det finns mycket kvar att göra. Jag anser att i dags läge är det Övernäs skolas tur. Hur länge har inte föräldrar, elever och personal behövt vänta? Politik handlar om ekonomiska prioriteringar. Idag måste vi prioritera Övernäs.

I Björneborg invigdes en ny simhall där fasaden och taket består helt och hållet av solpaneler.  Under ett år ger solpanelerna upp till till 20 000 kilowattimmar. Det unika projektet har uppmärksammats i hela världen. Projektet har kostat cirka 600 000 euro och är det första av sitt slag i världen. Solenergi är idealisk för simhallar. Det är gratis energi som räcker till uppvärmningen av alla simhallens 7 pooler.  Detta kallar jag innovation. Vore inte detta någonting för Åland?

John Stuart Mill föddes den 20 maj 1806 i London och dog den 8maj 1873 i Avingnon. Stuart var en engelsk filosof och nationalekonom. Han har klassats som 1800-talets mest inflytelserika liberala ideolog. Stuart anses ofta som grundaren av den moderna liberalismen, även om han själv inte verkar ha sett sig som detta, utan såg sin liberalism som en fortsättning på de tidigare utilitaristiska tankegångarna. Jag hänvisar just till Stuart när jag talar om det lyckliga samhället. Enligt Stuarts resonemang så kan individen inte vara lycklig om det finns olyckliga i samhället. Jag vill nämna ett enkelt exempel. Mår en familjemedlem dåligt så sprider det sig ofta till hela familjen. Jämför man samhället med familjen så förstår ni säkert kopplingen.

Den vanligaste kommunala skattesatsen 2011 i Finland var 19,5 procent. Skatteöret i Mariehamn är 16 procent. Som referens vill jag nämna några kommuner på fastlandet. I Esbo är skattesatsen 17,75 procent, i Grankulla 16,5 procent, i Lovisa 19,75 procent, i Åbo 18,75 procent, i Ingå 20,75 procent och i Hangö 20.75. (Kirkko-Jaakkola, M.” Kuntien verot 2011 - missä maksat eniten?” 2011) Inför kommunalvalet debatteras det hårt ifall vi kan höja skattesatsen i Mariehamn. Socialdemokraterna föreslår en blygsam skattehöjning så att nedskärningarna inom den sociala sektorn kan stoppas. Höjer vi skatteöret med 0,25 procent så har vi ändå den lägsta skattesatsen i Finland. Samhällsfilosofen John Stuart Mill ansåg att politikernas viktigaste uppgift är att skapa ett lyckligt samhälle. Konsekvenserna av att inte höja skatteöret kan bli betydande för de svaga. Vill vi ha det så? Sara Kemetter (S) Kandidat i lagtings- och kommunalvalet i Mariehamn

En bekant till mig har två multihandikappade söner. DUV:s avlastningsläger har varit deras räddning speciellt när mannen i huset ofta är på arbetsresa. Ingen förälder väljer att föra sina barn på läger för skojs skull utan för att de verkligen behöver avlastningen. Ifall socialnämndens förslag att skära ner bidrag till avlastningsläger blir verklighet, så är DUV:s avlastningsläger hotat. Då tvingas familjen välja ett dyrare alternativ. Avlastningsdagar via omsorgsförbundet eller korttidshemmet kostar ca. 250 euro per vårddygn. DUV har kunnat erbjuda sina medlemmar avlastning till ett pris på 140 euro per vårddygn. Detta politiska beslut har skapat en kostnadshöjning. Nu tvingas samhället betala 100 euro mer per vårdygn. Låter det vettigt? Sara Kemetter (S) Kandidat i lagtings- och kommunalvalet i Mariehamn

Anser Carlsson (M) verkligen att han tagit sitt politiska ansvar nu när DUV:s lägergård är hotad? De svaga i samhället har ofta inte styrkan att försvara sin rättigheter. Det är vår uppgift som politiker att inte köra över dessa individer när tiderna är knappa. Det handlar om social rättvisa. Jag prioriterar service till barn, unga och äldre. Den skall inte bli sämre och dyrare. Räcker inte pengarna till så måste vi överväga en liten skattehöjning. Jag betalar gärna personligen högre skatt om jag får en bättre skola, barnomsorg och äldrevård. Jag ser det som en investering. Pengarna får jag tillbaka i god service. Det kallar jag bra placerade pengar. Sara Kemetter (S) Kandidat i lagtings- och kommunalvalet i Mariehamn.

Stadsdirektören i Mariehamn ber politikerna ta ekonomiskt ansvar samtidigt som vi får läsa om nedskärningar inom den sociala sektor (NÅ 13.9.11). Jag vill speciellt lyfta fram en punkt, nedskärningarna för handikappade. Denna post skärs ner med 5000 euro just på avlastningsläger. Hur kan vi som ett civiliserat samhälle acceptera detta? Att uppfostra och leva med ett funktionsnedsatt barn är ofta givande men också tungt. Dessa familjer behöver avlastning för att orka. Jag vill påminna er om att samhället inte har några alternativ eller lösningar för personer med förståndsnedsättning på Åland. Föräldrarna till gravt funktionsnedsatta barn har ett mycket stort ansvar och behöver vår solidaritet. Jag anser att liberalerna och moderaterna fråntar sig sitt moraliska ansvar när det gäller dessa nedskärningar. De skriker att den ekonomiska ramen måste hållas. Men vem har satt ramen? Jo, just liberalerna och moderaterna. Det är dessa partier som är ansvariga till att den ekonomiska ramen är så

  Nu har vår busskampanj verkligen kommit igång. Mariehamns socialdemokrater jobbar för fortsatt avgiftsfri kollektivtrafik inom stan samt ökad servicetrafik speciellt för äldre. Därför syns vi på bussen, i busskurerna och på sätena inne i bussen. Jag är övertygade om att avgiftsfri buss befrämjar både hälsan och miljön. Vem av oss har inte promenerat in till stan med tanken om att ta bussen hem? Råkar bussen gå opassligt så har åtminstone jag promenerat raskt hem. Det är just sådan motion som vi mår bra av.  Många åker buss till sina aktiviteter i stället för att köra bil. Ungdomarna kan bra åka buss till sina aktiviteter istället för att bli skjutsade. Detta sparar på miljön. Så hoppa på bussen och använd dig av ett sunt färdmedel!

Lagtingskandidaterna har fått en utmaning (NÅ 7.9.11)! Wille Walve (M) har utmanat oss i frivilligt arbete. Vi skall räkna timmar. Hur långt bak får man räkna ? Till frivilligt arbete räknar jag de timmar jag lagt ner på bl.a. Ålands lärarförening, Ålands Sång- och Musikförbund, Flera Röster samt all gratis övertid som engagerad lärare, speciallärare och musikpedagog. Denna arbetsinsats har jag gjort med glädje och därför inte räknat timmar. Gilla mig på facebook får ni gärna göra, fast trevligast är det ju ifall ni gillar mig IRL (In Real Life). Sara Kemetter (S) Timmar hittills: har slutat räkna.

Lärare har ett stort ansvar. Nästan dagligen får vi läsa om vad pedagoger borde och inte borde göra för att förbättra undervisningen för både svaga och starka elever. De nordiska länderna har genomfört en studie i vad kreativa ämnen betyder för skolelevers trivsel och prestationer i teoretiska ämnen. Resultaten var entydiga. Eleverna tar ett betydligt större ansvar för den egna inlärningen och blir bättre på att presentera sina ämnen. Eleverna presterar även bättre i modersmålsundervisningen och matematik. (Nordiska rådets kultur- och utbildningsutskott). Dessa konklusioner är ingen nyhet för oss pedagoger. Därför reagerar vi kraftigt när t.ex. barnens litteraturdager hotas, ett kreativt samarbete mellan läsning, skrivning, IKT, bild och musik. Kreativitet och innovation är färdigheter som krävs bl.a. inom näringslivet för att utveckla en god konkurrensförmåga. Därför vill jag politiskt jobba för att de kreativa ämnena blir en viktig fråga inom utbildningspolitiken på Åland. Sara