Saras tankar

Varje dag lär vi oss någonting nytt. Det var intressant att få träffa en stor statsman. Göran Persson hade kommit till Åland för att uppleva vårt örike när det är som vackrast. Vi satt i Svenska konsulatets vackra sal och diskuterade allt från energipolitik och miljövård till hemskolning av lågstadieelever. Göran Persson ansåg att socialdemokrati i kombination med gröna värderingar är framtidens politik. Vi på Åland är på rätt väg.

Vi borde se Åland som en helhet Åland borde ha ett näringspolitiskt program som är transparent, rättvist, neutralt och som tryggar framtiden och välfärden för alla ålänningar. Under spartider är våra skattemedel begränsade och samhället hamnar i en situation där många fler är i behov av hjälp och understöd. Det är viktigt att prioritera rätt. Det åländska samhället måste alltid kunna garantera sina medborgare en bra basservice. Det är för detta vi betalar skatt. Skolan, åldringsvården, hälsovården, omsorgen och vissa andra samhälleliga funktioner är alltid högsta prioritet. Ett område som ligger mellan den privata verksamheten och basservicen kan, enligt mig, delvis subventioneras av samhället. I så fall måste dessa medel komma hela samhället och befolkningen till godo. Det är inom denna gråa zon som debatten borde föras. Då man fattar beslut om att subventionera verksamhet så borde bidragen garantera arbetsplatser, öka kunnandet i samhället och den understödda verksamheten skall

Niklas Lampi konstaterar i sin ledare (Ålandstidningen7.7.2011) att det finns två vägar att välja gällande näringspolitiken på Åland. Antingen forstätter man som idag - med en godtycklig bidragspolitik som slår snett, vilt och oförutsägbart. Eller så tar man en del av bidragspengarna och använder dem för att skapa en skattepolitik, som kommer alla till del och som i omvärlden anses vara en effektivare metod att få saker att hända. Niklas har, enligt mig, rätt när han analyserar den befintliga näringspolitiken på Åland. Mycket har gått snett. Åland borde ha ett näringspolitiskt program som är transparent, rättvist, neutralt och som tryggar framtiden för alla ålänningar. Under spartider är våra skattemedel ofta begränsade och samhället hamnar i en situation där många fler är i behov av hjälp och understöd. Det är viktigt att Landskapsregeringen har en helhetsbild för att kunna fatta bra beslut. Landskapsregeringen kan genom samarbete med facket och näringslivet utveckla en bra näring

I Huvudstadsbladet (6.6.2011) kan vi notera att ålänningar är mest skuldsatta av alla i hela Finland. USA-krisen kommer antagligen att drabba Europa och Finland negativt, isynnerhet exportindustrin. Grekland har tvingats uppta allt mer ekonomiskt stöd från EU/IMF och Portugal klarar sig inte utan tilläggsstöd (Helsingin Sanomat 6.6.2011). En ny finanskris hägrar, vilket innebär räntehöjningar, konkurser och därmed hot om arbetslöshet. För att kunna betala våra skulder måste vi ha arbete. Arbetsplatserna på Åland måste säkras inför den hägrande finanskrisen. Hur kan vi med politiska beslut säkra arbetsplatserna på Åland? Jag föreslår att Landskapsregeringen inleder nära kontakt och öppna diskussioner med näringslivet och facket om hur vi kan minimera de negativa inverkningarna på Åland. Specialstöd till företag borde vara ett tema. Detta stöd kan trygga arbetsplaterna och verksamheten över krisen. Det är billigare för samhället att betala ut subventioner innan konkurser uppkommer än

Om några hundratusen idag kan ge många miljoner i morgon är det långsiktigt hemåt, skriver Niklas Lampi i sin ledare (Ålandstidningen 29.6.2011). Vi får hoppas att Lampi har rätt. Champagnefyndets Pr-värde kan inte mätas i pengar, men yran gav oss både negativ och positiv publicitet. Ålands socialdemokrater föreslog ett mycket sunt alternativ till auktionen. Varför inte ge bort flaskorna till museer runt om i världen med en beskrivning av vraket, dess koordinater och Åland? Ge en flaska som gåva till Victoria och Daniels eventuella förstfödda. En flaska till VM-guldet i ishockey eller andra stora internationella händelser. På detta vis skulle Åland ha graranterats internationell synlighet i många år framöver. Jag anser att vi inte kan se summan på 278 000 euro som endast en lyckad investering. Kalaset har kostat oss skattebetalare mycket mer än vi idag kan beräkna. Satsar vi ca. 300 000 euro och får in ca. 50 000 euro intäkter är det helt klart en dålig affär, men i s