InlÀgg

Visar inlÀgg frÄn 2015

Lite budgetdebatt

Fru Talman bĂ€sta lagtingsledamöter, En av de största reformerna som regeringen Gunell gjorde under sina fyra Ă„r var landskapsregeringens strategi för hĂ„llbar utveckling dĂ€r mĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att Åland ska utvecklas till ett hĂ„llbart, vĂ€lmĂ„ende och konkurrenskraftigt samhĂ€lle till Ă„r 2051. Kommande regeringe behöver hitta metoder för att beakta hĂ„llbarhetsaspekterna i mĂ„lsĂ€ttningarna och det löpande arbetet bör utvecklas. Ett steg i denna budget Ă€r att systematiskt planera och koordinera mark- och naturresursanvĂ€ndningen. Vi behöver Ă€ven förbĂ€ttra vattenkvaliteten i hav, sjöar och grundvatten samt skapa ett ekosystembaserad och lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar vattenförvaltning. Ett mĂ„l Ă€r att minska utslĂ€ppen av fosfor och kvĂ€ve, men vi behöver Ă€ven Ă„tgĂ€rda de att vĂ„ra syrelösa bottnar frigör fosfor i stora mĂ€ngder. Trots att tillförelsen av fosfor minskar mĂ„ste vi se till projekt som hjĂ€lper till att syresĂ€tta vĂ„ra havsbottnar. Jag valdes förra veckan till medlem av BSPCs nya arbetsgrupp om ...

Stabilitet och trygghet

Äntligen börjar vi se en politisk vĂ€ndning i Riket. Enligt de senaste mĂ€tningarna backar SannfinlĂ€ndarna med drygt fyra procentenheter. Det Ă€r ett sensationellt ras i understöd frĂ„n en mĂ„nad till en annan. Socialdemokraterna gĂ„r samtidigt framĂ„t med nĂ€stan fyra procentenheter. Över lag gĂ„r oppositionen framĂ„t. Mest mĂ€rkbar Ă€r den uppĂ„tgĂ„ende trenden för De gröna som har ökat stadigt sedan valet. De gröna landar nu pĂ„ 12,7 procent. Gallupens resultat tyder pĂ„ att vĂ€ljare Ă€r arga pĂ„ regeringen. Före valet talade ingen om att de skulle lĂ€gga ner tĂ„g, skĂ€ra miljarder i utbildningen och sĂ€nka vĂ„rdarnas löner. Min analys Ă€r att folket vill ha en solidarisk politik. En politik som Ă€r socialt, ekonomiskt och miljömĂ€ssigt hĂ„llbar. LĂ„ngsiktig trygghet. Denna stabilitet kan socialdemokraterna erbjuda.

Vakna Mariehamnare

Nu ska du göra din röst hörd. Det har hÀnt mycket under den senaste mandatperioden och besluten har flera gÄnger röstats igenom med en rösts majoritet. Ett tydligt exempel pÄ detta förfarande Àr just EdlagÄrden. Ett beslut som skakar om de boende. Ingen ska behöva kÀnna otrygghet gÀllande sitt boende. Till rÄga pÄ allt har de boende pÄ EdlagÄrden skriftligen meddelats om att matservicen och gudstjÀnsterna i de gemensamma utrymmena upphör fr.o.m. 1.11.2015. Var finns diskussionen? Har staden helt sluta lyssna pÄ de Àldre? Förklaringen till beslutet Àr att EdlagÄrden byter fastighetsÀgare. Vi mÄste politiskt lyfta frÄgan om EdlagÄrden ska sÀljas till stadens fastighetsbolag Marstad eller pÄ den öppna marknaden till ny prövning. Jag tog upp frÄgan till diskussion pÄ stadsstyrelsens möte den 8.10 och jag kommer att driva Àrendet sÄ att frÄgan kan tas till förnyad prövning i stadsfullmÀktige.

Den lyckliga staden Mariehamn

Bild
Jag vill att alla som bor i Mariehamn samt de som flyttar hit ska uppleva att de kommit till en vÀlkomnande stad. En vacker stad dÀr man trivs och kan kÀnna sig trygg. För mig Àr det viktigt att barn har möjlighet att röra sig fritt. Det Àr fÄ stÀllen pÄ jorden dÀr barn Ànnu har möjligheten att kÀnna sig fria. Min syster bor i Singapore och var pÄ besök för en mÄnad sedan. Jag sjöng med Flera Röster pÄ SÄngfesten pÄ torget och medan vi sjöng kunde alla vÄra barn springa fritt omkring. Min systers pojkar hade aldrig upplevt sÄdan frihet, att i en frÀmmande stad springa mellan torget, Emmaus och lekparken utan att deras mamma blev oroliga. Det Àr livskvalitet.

Kampanj pÄgÄng

Det kÀnns som om jag Àr pÄ kampanj hela tiden, men roligt Àr det. Det spontana diskussioner och möten man fÄr vara del av vÀrderar jag högt. Ensam Àr inte stark och det Àr genom diskussion man kan pÄverka och förÀndra. Jag hopps ni tar tag i mig och berÀttar vad ni vill förÀndra och utveckla. Jag lovar att göra er röst hörd samt leverera resultat.

Ett populistiskt utspel

Stadsstyrelsens ordförande Petri Carlsson (M) försökte i torsdags kuppa igenom en sÀnkning av skattesatsen i Mariehamn. Han fick inte majoritet i stadsstyrelsen. Moderaterna gÄr inför stundande val ut och vill ha en skattesÀnkning. Det har de gjort förut ocksÄ, men deras politiska löften motsvarar inte den förda politiken. Under den senaste mandatperioden har den borgerliga alliansen höjt skatten, samt infört fastighetsskatt i Mariehamn. Stadsstyrelsens ordförande gÄr nu direkt emot fullmÀktiges vilja, och följer inte de politiska överenskommelser vi gemensamt skakat hand pÄ. Det Àr inte ett bra ledarskap. FullmÀktige har enhÀlligt fastslagit ett nytt budgetsystem, dÀr skattesatsen och ramarna fastslÄs i juni. Socialdemokraterna förslog under debatten i fullmÀktige att staden skulle vÀnta till november med att fastslÄ skattesatsen, för att kunna analysera stadens skatteintÀkter och sedan baserat pÄ reella siffror eventuellt justera skattesatsen. Vi förlorade omröstningen och skatte...

MÀnniskorna först

Tiggeri Ă€r inte förbjudet pĂ„ Åland. Moderaterna gör ett utspel kring tiggarna pĂ„ Åland. De menar att lösningen Ă€r ett register som ska upprĂ€ttas över de som samlar in pengar pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet. Detta anser de Ă€r rimligt eftersom all annan form av penninginsamling Ă€r reglerad och registrerad i dag. Det förvĂ„nar oss att kansliminister Wille Walve bryter mot sitt eget ansvarsomrĂ„de nĂ€mligen landskapslagen om kĂ€nsliga personuppgifter. Denna lag förbjuder landskapet och kommunerna att upprĂ€tta register som innehĂ„ller kĂ€nsliga personuppgifter. Alla minns vi den svenska polismyndigheten som avslöjades med att upprĂ€tta ett registrera av romer. Vi socialdemokrater anser att ministerns förslag bryter mot den egna lagstiftningen i detta avseende. De flesta tiggare pĂ„ Åland kommer frĂ„n RumĂ€nien som Ă€r ett EU-land. Alla EU-medborgare har fri rörlighet. Den fria rörligheten för personer handlar om EU-medborgares rĂ€tt att resa till och stanna i ett annat EU-land för att arbeta, studera, söka ...

Vi fÄr inte ge upp

Bild
TreĂ„riga Nojsa dog av algförgiftning (Nyan 26.8). Det var ingen tvekan om att hunden dog av algförgiftning. Är det verkligen sĂ„ att vi tvingas vĂ€nja oss vid giftalger, badvikar fulla med slemmiga alger och fortsatt kris för fisket. Har Östersjöns ekosystem havererat eller finns det Ă€nnu hopp? Decennier av politiska initiativ och miljoninvesteringar i reningsverk har inte minskat den svĂ„ra övergödningen av Östersjön. För att rĂ€dda Östersjön krĂ€vs att problemen uppmĂ€rksammas pĂ„ högsta politiska nivĂ„ och att alla berörda lĂ€nder samarbetar. Jag Ă€r förfĂ€rad över att man Ă€nnu inte kunnat förbjuda dumpningen av avfallsvatten pĂ„ internationellt vatten. Att ta sig tillbaka till ett Östersjön utan övergödning kan innebĂ€ra att utslĂ€ppen behöver minska till nivĂ„er som Ă€r betydligt lĂ€gre Ă€n de nivĂ„er som gĂ€llde nĂ€r problemen började uppstĂ„. Det visar studier frĂ„n andra ekosystem som utvecklat nya tillstĂ„nd. Vill vi ha tillbaka ett friskt hav sĂ„ behövs mer kraftfulla tag. Jordbruket stĂ„r för hĂ€...

Kultur och idrott ska ha lÄga avgifter

Idrott och kultur finansieras till övervÀgande del av skattemedel. Det betyder att oberoende om du tjÀnar lite eller mycket sÄ Àr du med och betalar den offentligt finansierade kulturen och idrotten över din skattsedel. Verksamhet som finansieras med skatt av alla borde vara tillgÀnglig för alla. SÄ Àr det tyvÀrr inte idag. TvÀrtom ser vi att stigande avgifter förhindrar sÀrskilt barn och unga frÄn att delta i idrott och kultur. Detta Àr inte rÀttvist. Vi socialdemokrater krÀver att deltagaravgifterna för idrott och kultur ses över och beaktar barn och unga vars vÄrdnadshavare inte har rÄd med höga deltagaravgifter. Detta gÀller mÄnga ensamförsörjare. Den sÄ kallade barnfattigdomen yttrar sig bland annat sÄ att barn och unga inte kan delta i fritidsverksamheter inom skola, föreningar och offentliga institutioner nÀr avgifterna blir för höga. Litet tillspetsat kan man sÀga att ensamförsörjarna ska vara med och finansiera kultur och idrott som deras barn och unga sedan utestÀngs frÄn ...

Kulturentreprenörer

Bild
Ledarskribenten  Benita Mattsson-Eklund  har rĂ€tt  i sin ledare 25.8  nĂ€r hon lyfter fram kulturens betydelse för Åland, inte bara för att Ă„lĂ€nningar tycker om att bli underhĂ„llna utan för att det skapar jĂ€mlikhet, mĂ„ngfalt friskare mĂ€nniskor och inte minst samhörighet och gemenskap. Det Ă€r en frĂ„ga som socialdemokraterna lĂ€nge har drivit. Vi har ocksĂ„, t ex i lagtinget genom exempelvis Karl-Johan Fogelström , pekat pĂ„ vilka ekonomiska vinster det finns för ett samhĂ€lle med en rik kulturaktivitet. Det Ă€r hĂ€pnadsvĂ€ckande att Mattsson-Eklund anser att det inte FINNS framtrĂ€dande politiker som Ă€r mĂ€n inom Ă„lĂ€ndskt kulturliv. Om körsĂ„ngaren och talmannen  Britt Lundberg  (C) Ă€r det goda exemplet kan mĂ„nga politiskt aktiva mĂ€n rĂ€knas upp pĂ„ samma sĂ€tt som hon. Det Ă€r bara att kolla i Mariehamnskvartetten, Ålands Projektkör, för att inte tala om i Ålands sĂ„ng- och musikförbund. Inom (S)-leden finns mĂ„nga kulturentreprenörer och framtrĂ€dande kulturutövare. NĂ„...

Pride

LunchförelĂ€sning om rasism och HBTQ-fientlighet med förelĂ€sare Martha Hannus. Ett femtiotal personer hade hittat till Kaptenssalen pĂ„ Arken för att höra hur rasism och HBTQ-fientlighet hĂ€nger ihop. Ett viktigt tema i dagens vĂ€rld dĂ€r vi konstant bombarderas av rasism och frĂ€mlingsfientlighet. Varför Ă€r det sĂ„ mĂ„nga som Ă€r rĂ€dda för mĂ„ngfald och olikheter, undrar jag? Stora partier som Sverige demokraterna och SannfinlĂ€ndarna arbetar mot ett homogent samhĂ€lle dĂ€r alla ska vara sĂ„ lika som möjligt. Man skapar ideal och normer dĂ€r  kulturens och rasens överlevnad Ă€r central inte invĂ„narnas lycka. DĂ€rför upplevs invandring, judar och  HBTQ-personer som ett hot och ska motarbetas. Det Ă€r en ideologiskt och politiskt mĂ„l. Det viktiga Ă€r att se mönstret, sĂ€ger Martha Hannus, och att skapa en enad front emot det som sker. Vi mĂ„ste hĂ„lla ut och inte slĂ€ppa efter. Visa att vi har ett annat budskap. DĂ€rför Ă€r jag oerhört stolt över att tillhöra ett parti som vill vara en stark motpol. ...

Fortsatt arbete för ett hĂ„llbart Åland

Forskare vÀdjar för hÄllbar utveckling. MÀnskligheten har ungefÀr 40 Är pÄ sig att lösa de stora globala kriserna, och de kan inte lösas separat, manifesterar toppforskare vid Helsingfors universitet. NÀr vÀrldens folkmÀngd ökar behövs mer mat, vatten och energi, men som vi utnyttjar naturresurserna i dag rubbar vi de ekosystem som försörjer oss med de hÀr förnödenheterna. Följden blir klimatförÀndringar, förlust av biologisk mÄngfald, sÀmre luftkvalitet, havsförsurning och brist pÄ rent vatten och mat. Allt detta Àventyrar inte bara vÀlfÀrden utan ocksÄ samhÀllenas stabilitet pÄ sikt. De hÀr utmaningarna, hÀvdar en grupp forskare vid Helsingfors universitet, kan inte lösas separat eftersom de i högsta grad Àr kopplade till varandra. Problemen mÄste tacklas och politikerna bör fatta snabba beslut som bygger pÄ fakta. Markku Kulmala Àr professor i aerosol- och miljöfysik och vÀrldens mest citerade forskare pÄ sitt omrÄde. Han Àr specialist pÄ de nordliga skogarnas interaktion me...

Missa inte ÅCapella

Bild
Helt otroligt om bara tvĂ„ dagar samlas det ensembler pĂ„ otroligt hög nivĂ„ frĂ„n hela vĂ€rlden hĂ€r pĂ„ Åland. Ett körprojekt med nĂ€rmare 500 deltagare. Organisatör Ă€r företaget The Real Academy och Leveleleven. Leveleleven Ă€r en vokalgrupp med elva sĂ„ngare - The Real Group och Rajaton. Deras första officiella konsert Ă€gde rum en kall januaridag i vackra Mariehamn, Åland. Det var hĂ€r idĂ©n föddes att mötas igen. Genom ett gott samarbete med Ålands Musikinstitut, deras rektor Björn Blomqvist, och med andra har nu ÅCappella blivit verklighet. Dessa tvĂ„ vĂ€rldsberömda ensembler vill ge andra grupper liknande möjligheter att trĂ€ffas och inspireras. Sexton utvalda ensembler fĂ„r delta i privata workshops, samt upptrĂ€da under kvĂ€llarnas konserter. Flera Röster Ă€r en av dessa ensembler. HĂ€ng med och lĂ„t dig inspireras av alla dessa otroliga sĂ„ngare. Indigo pĂ„ torsdag, Smakbyn pĂ„ fredag samt Alandica pĂ„ lördag. Under dagarna hĂ„ller vi hus pĂ„ Ålands musikinstitut. GĂ„ in och smyglyssna. Du kommer ...

Vilken PR för Åland!

Telefonen gick het igĂ„r. VĂ€nner frĂ„n fastlandet ringde och förundrade sig över att det hittats ett nytt vrak i nĂ€rheten av LĂ„gskĂ€r. Vraket tros vara Ă„ngfartyget ss Kantava, som sjönk i september 1925 - och kan ha koppar till ett vĂ€rde av en miljon euro i lasten.  En grupp dykare, varav nĂ„gra Ă„lĂ€ndska, har hittat ett vrak som tros vara Kantava. Kantava var lagrat med 290 ton koppar nĂ€r det sjönk Ă„r 1925. Kopparen Ă€r idag vĂ€rd ungefĂ€r en miljon euro. Utöver det kan det Ă€ven finnas guld i lasten. Underbart! Vilken PR för Åland. Alla debatter och mediauppföljningar. Vem Ă€ger skeppet? Ska hon bĂ€rgas? Vad mer för skatter finner vi pĂ„ henne? We did it again !

Fundera noggrant före

NĂ€r jag flyttade till Åland frĂ„n Finland fick jag ofta frĂ„gan varför Svenska folkpartiet inte finns pĂ„ Åland. Vem ska du dĂ„ rösta pĂ„ undrade mina vĂ€nner och slĂ€ktingar? Jag mĂ„ste verkligen sĂ€tta mig ner och fundera vilken politiker och vilket parti som drev de frĂ„gor som var viktiga för mig.  Det svenska sprĂ„ket och den Ă„lĂ€ndska kulturidentiteten Ă€r skyddad i.o.m. sjĂ€lvstyrelsen. Ålands sjĂ€lvstyrelse respekterades av Finland. Åland har egna partier som inte Ă€r bundna till partierna i Finland. En demokratisk och vĂ€rdefull signal. Nu vill sannfinlĂ€ndarna stĂ€lla upp i höstens val. Detta kan vi lĂ€sa i dagens tidning. SannfinlĂ€ndarna eller pĂ„ finska Perussuomalaiset, Ă€r ett nationalistiskt och högerpopulistiskt politiskt parti i Finland.  Partiet blev nĂ€st störst i riksdagsvalet 2015.  SannfinlĂ€ndarna Ă€r EU- och invandringskritiska, nationellt och kristet sinnade och försvarsvĂ€nliga. Partiet kombinerar center ekonomisk politik med so...

Nytt antagningssystem till Ålands gymnasium

Sju ungdomar har inte fĂ„tt plats pĂ„ Ålands gymnasium. Sju unga femtonĂ„ringar som inte vet vad de ska göra nĂ€sta Ă„r. Det Ă€r sju för mĂ„nga. Hur kan det vara möjligt? Vi vet att en god utbildning Ă€r vĂ„ra ungas bĂ€sta chans i livet och vĂ„rt viktigaste konkurrensmedel i framtiden. Politiskt vill vi ha vĂ€lutbildade ungdomar, rustade för ett livslĂ„ngt lĂ€rande. Vi vill ha en utbildning som lockar till inflyttning till Åland. Varför fyller vi inte upp alla platser pĂ„ Ålands lyceum. Varför sĂ€ger vi nej till elever som Ă€r vĂ€lkomna till bra gymnasier i Sverige och Finland? Varför tvingar vi unga att flytta bort frĂ„n holmen för att fĂ„ en allmĂ€n grundlĂ€ggande utbildning fast det finns lediga studieplatser? Idag har vi ett antagningssystem som skapar situationer dĂ€r elever med nĂ€rmare Ă„tta i medeltal (om man rĂ€knar bort de frivilliga sprĂ„ken) inte har fĂ„tt studieplats pĂ„ Ålands gymnasium. Elever med anpassade vitsord som efter testning konstateras klara kurserna blir inte antagna. Detta accepterar i...

FörlÀng arbetstid en politisk knÀckfrÄga

I början av 1900-talet beslöt riksdagen att införa Ätta timmars arbetsdag för industriarbetare. Politiskt sÄg debatten ganska lika ut dÄ som idag. Högern sa att det skulle bli en katastrof för landet och företagen skulle gÄ under och Socialdemokraterna ville lösa arbetslöshetsproblemen genom reformen. Reformerna tog inte slut med Ättatimmarsdagen. PÄ 1970-talet infördes fem dagars arbetsvecka och semesterlagen. Analyser av reformerna visade att samhÀllet inte gick under, men att arbetslösheten inte heller pÄverkats nÀmnvÀrt av reformerna. DÀremot har reformerna gett oss individer mer fritid och ett liv vid sidan om jobbet. Idag Àr debatten igÄng igen. I Finland ser vi nu oenigheter om att förlÀnga arbetstiden. FrÄgan kan bli avgörande nÀr samhÀllsfördraget i Finland diskuteras. Arbetsgivarna och -tagarna har motsatta Äsikter om huruvida man kan förbÀttra Finlands konkurrenskraft genom att en förlÀnga arbetsdagen. Jag tror inte att en förlÀngning av arbetstiden skulle förbÀttra pro...

Nordisk förbundsstat?

DĂ„ EU-samarbetet vacklar ­diskuteras Ă„ter en union mellan de nordiska lĂ€nderna. En sĂ„dan ­union Ă€r ­populĂ€rare Ă€n EU bland folket visar de senaste undersökningarna. De nordiska lĂ€nderna skulle gemensamt bilda en stark aktör. Intressanta aspekter med att vara del av en sĂ„dan union Ă€r bl.a. att vi skulle ha en given plats vid G20 och andra internationella sammanhang dĂ€r det Ă€r av vĂ€rde att göra sin röst hörd. LĂ€gger man till en militĂ€r dimension skulle unionen vara en ”beaktansvĂ€rd militĂ€r aktör” och pĂ„ det sĂ€ttet göra samhĂ€llet tryggare. För att bilda en förbundsstat skulle en gemensam grundlag, ett parlament och en gemensam valuta behövas. Dessutom borde unionen ha en gemensam utrikes- och sĂ€kerhetspolitik, invandringspolitik och arbetsmarknad. Det Ă€r vĂ€l hĂ€r som problemen uppstĂ„r. Vem vill ge ifrĂ„n sig makten och vart skulle den styras. Det finns fortfarande en massa grĂ€nshinder mellan lĂ€nderna som gör det svĂ„rt bĂ„de för folk och företag att flytta och etablera sig. HĂ€r Ă€r det ofta...

En orsak att rösta

Manifestation mot vit makt. Röster som höjs mot frĂ€mlingsfientlighet. Prideparad för de som inte kan gĂ„ i parad. Feministiskrörelse. Vi har ett behov att skapa förĂ€ndring. Vi ropar: nu rĂ€cker det! Vi har tröttnat pĂ„ ojĂ€mlikheten, orĂ€ttvisan, skillnaden mellan folk och folk. LĂ„t alla vara den de Ă€r. Varför Ă€r det sĂ„ svĂ„rt? Varför mĂ„ste vi idag pĂ„ Åland 2015 fortsĂ€ttningsvis kĂ€mpa för allas lika rĂ€ttigheter, jĂ€mlikhet och verklig solidaritet? DĂ€rför att vi inte uppnĂ„tt mĂ„let Ă€n. Fortfarande finns det starka röster som pĂ„verkar vĂ„r vardag. Bara ett fĂ€rskt exempel riksdagsledamot Immonen. Jag tror pĂ„ mĂ€nniskors lika vĂ€rde, lika rĂ€ttigheter och lika möjligheter. Jag vill jobba för ett samhĂ€lle dĂ€r individen, den fria mĂ€nniskan och alla hens möjligheter tas tillvara. DĂ€rför Ă€r jag socialdemokrat och dĂ€rför stĂ€ller jag upp i val.

Vallöfte

Landskapsregeringens mĂ„lsĂ€ttning Ă€r att alla ska fĂ„ en studieplats som antingen ger möjligheter till en yrkesutövning eller till fortsatta studier. Detta Ă€r ett politiskt mĂ„l som helt tydligt inte kunnat förverkligas. Jag har följt med debatten kring antagningen av elever med anpassade kurser till Ålands gymnasium med sorg i hjĂ€rtat. Varför ska det vara sĂ„ svĂ„rt att stöda och ge alla ungdomar möjlighet till ett framtida yrke? Samtidigt som flera femtonĂ„ringar som inte fĂ„r en fortsatt studieplats sitter vi i lagtinget och debatter det utbildningspolitiska programmet.  Ett program dĂ€r man politiskt lyfter behovet av ökade stödinsatser och fler utbildningsalternativ inom den gymnasiala utbildningen bĂ„de för elever med anpassad lĂ€rokurs i grundskolan och för personer med svaga sprĂ„kkunskaper.  Det utbildningspolitiska programmet Ă€r ett starkt dokument med viktigt innehĂ„ll. Vi mĂ„ste se till att programmet inte blir en hyllvĂ€rmare. Detta Ă€r ett vallöfte frĂ„n min sida....

Alla har rÀtt till utbildning

Jag har följt med debatten kring antagningen av elever med anpassade kurser till Ålands gymnasium med sorg i hjĂ€rtat. Varför ska det vara sĂ„ svĂ„rt att stöda och ge alla ungdomar möjlighet till ett framtida yrke? Varför ska dörren stĂ€ngas för unga femtonĂ„ringar? Förutom elever som har anpassade kurser pga av funktionsnedsĂ€ttningar sĂ„ har Ă€ven dörren stĂ€ngts framför de elever som inte har svenska som modersmĂ„l. Vi har en grupp akademiskt starka elever som har anpassade vistord för att de inte kan ordentligt svenska. Dessa ungdomar har ocksĂ„ blivit utan studieplats. LĂ„ter det riktigt klokt! Jag Ă€r fullt medveten om att det krĂ€vs en standardiserad nivĂ„ pĂ„ kurserna för att man ska kunna delges en yrkesexamen, men jag Ă€r övertygad att med rĂ€tt resurser och stöd sĂ„ kan alla tilldelas ett framtida yrke. Åland har egen behörighet inom utbildningssektorn. Vi har alla möjligheter att skapa vĂ€rldens bĂ€sta skola. Varför inte göra gymnasieutbildningen obligatorisk pĂ„ Åland? DĂ„ skulle politiker, ...

Staden bör stödja skejtparken

Det Ă€r med glĂ€dje vi socialdemokrater i Mariehamn kan konstatera vilket engagemang det finns i föreningen Sk8 Åland för att bygga en skejtpark i Mariehamn. Speciellt imponerade Ă€r vi av hur mycket tid och energi vĂ„r partimedlem, tillika skejtföreningens ordförande, RenĂ© Janetzko , har lagt ner pĂ„ projektet. Idag (tisdag) kommer frĂ„gan upp i stadsfullmĂ€ktige. Detta Ă€r en viktig verksamhet för mĂ„nga ungdomar som kanske inte har sĂ„ mĂ„nga andra intressen. Vi vill att staden hjĂ€lper till med finansieringen och vi tycker att Miramarparken Ă€r en bra plats för anlĂ€ggningen.   Till er som Ă€r engagerade i projektet tipsar vi om att följa debatten pĂ„ plats i fullmĂ€ktige eller via sĂ€ndningarna i Åland 24. Det blir en spĂ€nnande diskussion och vi hoppas att föreningens manifestation i helgen för en ny skejtpark fĂ„r önskad effekt. Mariehamns socialdemokrater

Resultat i Folktinget

Svenska Finlands Folkting hade folktings session i BorgĂ„ 8-9 maj 2015. FrĂ„n Åland var ledamöterna Sara Kemetter, Göte Wine och Folktingets styrelsemedlem Jan Salmen pĂ„ plats.  Jag hade Ă€rans att hĂ„lla det Ă„lĂ€ndska gruppanförandet. Jag lyfte fram det nya politiska landskapet som Finland vaknade upp till dĂ€r bĂ„de Sfp och Sdp Ă€r i opposition. Åland har tappat sina naturliga kontakter till den kommande regeringen i Finland och behöver skapa nya nĂ€tverk. HĂ€r har bĂ„de Mats Löfström och folktinget en stor uppgift. Jag föreslog Ă€ven att följande text skulle ingĂ„ i Folktingets resolution. KlĂ€mmen godkĂ€ndes enhĂ€lligt av folktinget. "Svenska Finlands Folkting konstaterar ytterligare att svenska sprĂ„kets stĂ€llning i Finland Ă€r en av de viktigaste politiska frĂ„gorna frö landskapet Åland. Folktinget understryker vikten av att den kommande regeringen fortsĂ€tter arbetet med en ny sjĂ€lvstyrelselag för Åland. " Folktingets betydelse stĂ€rks nu iom den kommande regeringens konstellation. Yt...

IvÀg till Finlands Svenska Folkting

Dagens politiska landskap fĂ„r Ă„tminstone mig att fundera pĂ„ Folktingets roll i arbetet för svenska sprĂ„kets stĂ€llning i Finland. SipilĂ€ sade att han gör allt för Fosterlandet. Vi vet att nationalism föder nationalism. Finns Åland med i fosterlandet? Folktinget Ă€r en lobby organisation dĂ€r de centrala kontakterna inte sitter i regeringen. Nu om nĂ„gonsin mĂ„ste vi tillsammans kavla upp Ă€rmarna och börja kĂ€mpa för ett tvĂ„sprĂ„kigt land. Vi kan inte luta oss tillbaka och lita pĂ„ att vi Ă€r trygga.  Ålands riksdagsledamot Mats Löfström Ă€r centerpartist. Han har likt alla Ă„lĂ€ndska riksdagsledamöter före honom varit svenska sprĂ„ket troget och stött den svenska riksdagsgruppen. Detta har varit lĂ€tt eftersom Sfp alltid suttit med i regeringen. Idag mĂ„ste Ă€ven vi i pĂ„ det autonoma Åland tĂ€nka nytt. Hur kan representanten för ett autonomt omrĂ„de sitta i opposition? Hur ska Landskapsregeringen kunna förhandla med den finska regeringen nĂ€r vĂ„r enda representant sitter med i oppostitionen och ...

Varför O,2 promille?

Bild
Att sĂ€nka grĂ€nsen för rattfylleri frĂ„n 0.5 till 0.2 promille Ă€r ett tydligt stĂ€llningstagande och en möjlighet att förmedla ett klart budskap – alkohol och bilkörning hör inte ihop! Har du druckit alkohol Ă€r du en sĂ€mre bilförare och du utsĂ€tter inte bara dig sjĂ€lv för potentiell fara, utan ocksĂ„ dina medtrafikanter. Denna debatt handlar om attityder, instĂ€llningar och alkoholkultur; ”rĂ€tten” att ta ett glas vin eller en öl till maten fastĂ€n man rör sig med bil. Denna rĂ€tt (som mĂ„nga inte kan begrĂ€nsa till en liten mellanöl vid sidan om maten) Ă€r nĂ„got som i förlĂ€ngningen kan vara farlig och den Ă€r sĂ„ledes inte försvarbar. En restriktiv alkoholpolitik behövs för att höja trafiksĂ€kerheten, men framför allt för att förmedla sunda attityder till barn och unga i samhĂ€llet. Vuxna och förĂ€ldrar behöver föregĂ„ med gott exempel och med sina handlingar visa vĂ€gen. För att kunna pĂ„verka framtiden behövs redan nu klara direktiv och tydliga krav frĂ„n myndigheter och frĂ„n samhĂ€llet som helhet....

Varför första maj?

Första maj  Ă€r arbetarrörelsens internationella högtidsdag som firas sedan 1890 pĂ„ initiativ av  Andra internationalen,  bland annat till pĂ„minnelse av Haymarketmassakern 1886. Denna dag firas runt om i vĂ€rlden av olika vĂ€nsterorganisationer, partier och fackföreningar med demonstrationer och möten. Idag fĂ„r vi uppleva ett demonstrationstĂ„g som startar frĂ„n Stadshuset och slutar utanför Sittkoffs. Även föresprĂ„kare för Basinkomst kommer att demonstrera. SĂ„ng, glĂ€dje, Ă€rtsoppa, tal och gemenskap. Vi har kommit en lĂ„ng vĂ€g sedan kampen om Ă„tta timmars arbetsdag, men kampen om ett rĂ€ttvisare mer jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle fortsĂ€tter. Den senaste Tehy-strejken Ă€r ett bevis pĂ„ just detta. Arbetarrörelsens förstamajdemonstrationer var frĂ„n början intimt förknippade med kampen för Ă„tta timmars arbetsdag. I maj 1886 höll en grupp lokala anarkister, bland andra  August Spies , ett möte i Chicago, till följd av att polisen tvĂ„ daga...

Demokratin i Mariehamn i kris

Demokratin i staden utgĂ„r frĂ„n stadsborna som vĂ€ljer ett stadsfullmĂ€ktige som tar det politiska ansvaret för staden. StadsfullmĂ€ktige mĂ„ste ha makten att styra stadens ekonomi och politik för att kunna ta ansvar. I Mariehamn har det skett förĂ€ndringar som haft som följd att de folkvaldas möjligheter att fatta beslut och att styra staden beskurits.  Vi har mindre att sĂ€ga till och i bĂ„de fullmĂ€ktige och i nĂ€mnderna.  Den ekonomiska makten har i hög grad förskjutits frĂ„n de folkvalda till tjĂ€nstemĂ€nnen genom den nya budgetprocess som infördes 2013. Det Ă€r idag nĂ€st tills omöjligt att politiskt pĂ„verka budgetens innehĂ„ll. Verksamhetsplan och den egentliga budgeten har separerats frĂ„n varandra sĂ„ att skatteöret och  budgetramarna  slĂ„s fast inom juni. InnehĂ„llet i budgeten eller verksamhetsplanerna  beslutar  stadsfullmĂ€ktige om senast i mitten av november. Detta system leder till att politikerna slĂ„r fast skatteörets pris utan att kĂ€nna till vad ...

Första lediga helgen pÄ lÀnge

Bild
Första helgen pÄ lÀnge som jag verkligen fÄtt vila och njuta. Energin flödar tillbaka och jag upplever att jag flyger. Tid med barnen, trÀdgÄrdsarbete, Ramsholmen, loppis pÄ Karl Ehrs, Zumba, katolsk mÀssa dÀr jag lÀrde kÀnna tvÄ nyinflyttade frÄn Syrien, grill-sÀsongen öppnades tillsammans med goda vÀnner och Flera Röster Àr fulltalig igen. Life is good!

Hur kan vi bara vara tysta och se pÄ?

En migrantbĂ„t sĂ€nde ut ett nödanrop i gĂ„r pĂ„ eftermiddagen. Ombord pĂ„ bĂ„ten som var i sjönöd i gĂ„r fanns det över 300 mĂ€nniskor och att minst 20 redan har dött. Internationella migrationsorganisationen IOM:s talesman Federico Soda skrev i ett pressmeddelande att kustbevakningen hade fĂ„tt koordinaterna men att den saknade resurser för rĂ€ddningsaktionen. Alla tillgĂ€ngliga rĂ€ddningsstyrkor har dirigerats till platsen för den föregĂ„ende katastrofen: migrantbĂ„ten med mellan 700 och 950 mĂ€nniskor ombord som i helgen kapsejsade mellan Malta och Libyen. Endast 28 mĂ€nniskor har rĂ€ddats. Sedan början av Ă„ret har över 1 600 mĂ€nniskor drunknat i Medelhavet. Vad hĂ€nder? Varför reagerar vi inte? Situationen Ă€r inte vĂ€rdig Europa, som Ă€r en vĂ€rldsdel som ser sig som svuren till humanitet. Vi mĂ„ste ta emot flera flyktingar. Vi fĂ„r lĂ€sa och kan notera att hela Europa har varit tyst. Det Ă€r bara pyttelilla Island som har reagerat. Det hĂ€r Ă€r ett problem som berör hela EU – det Ă€r EU:s grĂ€ns och vi...

Morgonen efter valet

Bild
God morgon! Vilken kampanj, vilket resultat. MĂ„nga gratulationer till Mats Löfström som gjorde ett fantastiskt val. Imponerande! Bekymmersamt Ă€r valresultatet i Finland. Nu Ă€r SannfinlĂ€ndarna nĂ€ststörsta parti och kommer att sitta med i Finlands regering. Vad innebĂ€r detta för Åland och för Sfp? Jag hoppas verkligen att Carl Haglund lyckas förhandla till sig en regeringsstĂ€llning, men min magkĂ€nsla sĂ€ger att risken att Sfp och den Ă„lĂ€ndska stolen sitter i opposition Ă€r stor. Hur kommer det att gĂ„ med vindkraftsstöden, samkönade Ă€ktenskapslagen, Paf och arbetet med den nya sjĂ€lvstyrelselagen? Vi fĂ„r vĂ€nta och se.

Arbete och full sysselsÀttning S viktigaste mÄl

Chefredaktör Niklas Lampi pĂ„stĂ„r i sin ledare att jag skulle sĂ€ga en sak i valrörelsen till riksdagen, men i den Ă„lĂ€ndska politiken inte agerat i samma anda. De argument Lampi lĂ€gger fram för sin tes Ă€r ytterst tunna. Jag har frĂ„n min plats somledamot i Ålands lagting och medlem i socialdemokraternas lagtingsgrupparbetat till stöd förregeringen Gunell. Vi har i den socialdemokratiska gruppen alltid och kontinuerligt arbetat för en vĂ€lfungerande arbetsmarknad och full syselsĂ€ttning. Vi har talatstarktför Ă„tgĂ€rder i syfte att minska arbetslösheten (sĂ€rskilt bland unga och lĂ„ngtidsarbetslösa), pĂ„talat behovet av förnyad lagstiftning inom omrĂ„det ochattgöra det möjligt för mĂ€nniskor med olika slags funktionshinder att fĂ„ arbete och utbildning. Arbete Ă„t alla Ă€r socialdemokraternas i alla tider, mest grundlĂ€ggande mĂ„l. Niklas Lampi pĂ„stĂ„r att landskapsregeringen inte skulle ha vidtagit Ă„tgĂ€rder för att stĂ€rka köpkraften. Det Ă€r inte korrekt.Förutom att höja olika stöd (ex utkomstst...