Saras tankar

Stadsfullmäktige skall på tisdag behandla förslaget till stadsplan och tomtindelning på den s k Apalängen öster om Svibyviken, där det enligt planerna ska byggas ett med Mariehamnsmått gigantiskt flerbostadshus. Idag är området betesmark - miljön är mycket vacker och det gränsar till ett skyddat naturområde med värdefull våtmark. Debatten har i veckan gått het och socialdemokraterna har blivit beskyllda för både det ena och det andra i veckans tidningar. Socialdemokraterna har ingenting emot att området bebyggs, fast då tycker vi att det skall bebyggas med egnahems- och radhus. Det skulle passa bättre in i området och stadsbilden. Det är positivt att det finns en efterfråga på studentboende i Mariehamn. Vi har dock velat se ett sådant boende närmare skolorna. Vi har dessutom hävdat att efterfrågan på studentbostäder inte är så stort att det behövs så här många lägenheter. Under ärendets behandling har det även klargjort att bostäderna inte i första hand kommer att byggas för

Mobbning börjar ofta redan i de lägre klasserna eller när man börjar i högstadiet. Mobbningen kan fortsätta genom hela grundskolan. Varför är det ännu idag så svårt att tala om mobbning? En som utsattes för mobbning på högstadiet sade att föräldrarna kände till situationen men i skolan togs den aldrig upp.   Enligt lagen om grundläggande utbildning har alla rätt till en trygg studiemiljö. Skolmobbning uppfyller kriterierna för brott, men mobbaren ställs sällan till rättsliga ansvar. På Åland har skolorna aldrig anmält mobbningsfall till polisen trots att forskning visat att mobbningen upphörde sedan polisen kom med i bilden. Skolmobbningen forsätter ofta på webben. Många tror att man i yttrandefrihetens namn kan göra vad som helst på webben. Mobbningsfall avslöjas ofta med hjälp av anonyma enkäter och via diskussioner. Kiva-skola projektet använder sig av liknande metoder.   Ett önskemål från mobbningsoffer är att övervakningen skärps på rasterna och håltimmarna. Mobbning kan fo

Utslagning från arbetsmarknaden går i arv. Tidiga åtgärder för att bryta den onda cirkeln är på sikt en lönsam investering.   Enligt den senaste forskningen ses avsaknaden av utbildning som den mest avgörande katalysatorn för utslagningen. Andelen ungdomar som avslutar sin skolgång redan efter grundskolan har varit tämligen konstant under hela 2000-talet. Det som däremot har skett är att sysselsättningsgraden för lågutbildad personal började sjunka 2008. Idag räcker det inte med endast en grundskoleexamen. Allt fler jobb kräver åtminstone yrkesexamen och konkurrensen om de övriga jobben har blivit hårdare. Därför bör vi uppmana alla unga att utbilda sig och bidra med ett skyddsnät så att risken för att ge upp inte blir så stor. Idag finns det flera olika stöd former för att åtgärda utslagningen av unga. Förutom de olika stödformerna i skolorna så finns det en lång rad både preventiva och korrigerande serviceformer. Det största problemet är att nuvarande stödformer kommunicera