Inlägg

Visar inlägg från 2011

EU-medlemskap en milstolpe i Finlands och Ålands historia

Merja Renvall vill upplysa ålänningarna som inte kan finska om hur läget verkar vara i finska Finland. Renvall påstår att man på finskt håll vill se Lipponen och andra åtalade för Finlands EU-anslutning och den europeiska ekonomiska krisen. Detta skulle enligt henne vara orsaken till att Lipponen inte kommer att bli Finlands nästa president (NÅ 11.11.11). Jag har bra kontakt med Finland och har varken hört eller läst några som helst sådana uttalanden. År 1994 arrangerades en rådgivande folkomröstning om Finlands och Ålands eventuella inträde till den dåvarande Europeiska Gemenskapen. Den stora majoriteten ville då att Finland skulle ansöka om medlemskap. Att bli en del av EU och eurozonen har givit Finland och Åland stora ekonomiska fördelar. Vi blev medlemmar i den interna marknaden med 500 miljoner konsumenter. Vi fick friheten att röra oss fritt över gränserna, att arbeta, bo och grunda företag var vi vill inom hela EU-området samt fritt förflytta kapital mellan medlemsstatern

Känner du dig lurad?

Före valet skrev politikerna från alla partier mängder av vackra ord kring välfärden i Mariehamn. Alla skulle se till att de svaga i samhället fick det bättre. Socialdemokraterna gick till val med att förbättra stadens ekonomi och den sociala välfärden. Hur skulle vi göra det? Jo - genom att höja skatten så att det inte skulle behövas skäras ner så förskräckligt inom den sociala sektorn. Socialdemokraterna vann valet. Vi är det största partiet i Mariehamn, men vi tillträder först efter årsskiftet, efter att stadens budget klubbats igenom. När samhället utsätts för stora sparkrav så är det de som inte kan försvara sina rättigheter som råkar ut för kniven först. Detta kan jag inte acceptera. Jag vill lyfta fram två fall som i synnerhet oroar mig. Personalen och anhöriga till de som bor på Trobergshemmet ropar efter mer resurser för att arbetssituationen och boendet på avdelningarna skall bli mera människovärdigt. Det handlar om människor som har arbetat hela sitt liv för samhällets sku

Är discipinen i våra skolor tillräcklig?

Mer än var tredje förälder med barn i grundskolan i huvudstadsregionen tycker att lärarna inte upprätthåller tillräckligt hård disciplin i klasserna. En undersökning som TNS Gallup har gjort åt Helsingin Sanomat visar att det speciellt är föräldrar med låga inkomster och utan högskoleutbildning som vill ha hårdare disciplin. 40 procent av föräldrarna tycker att disciplinen i skolorna är för dålig. Intressant läsning. Läraren kan idag använda sig av bestraffningar så som kvarsittning, köra ut eleven från klassen eller ge en skriftlig varning. De två förstnämnda används mer ofta. Skriftlig varning har åtminstone jag själv aldrig utfärdat. Skolan får ofta höra liknande kritik. Ibland kan jag undra hur föräldrarna uppfattar skolas vardag. För det mesta sitter våra elever lugnt och stilla och följer med undervisningen, svara på frågor. Deltar alltså aktivt i sitt eget lärande. Under skolans "öppna hus" dagar brukar föräldrarna allt som oftast häpna över hur fint skolan

Hur kan vi nå målet jämställdhet?

Jämställdhet är ingen åsikt, utan ett samhällspolitiskt mål som betyder att vi ska ha lika mycket makt att forma våra liv, oavsett om vi är kvinnor eller män. Definieringen av maktfrågan är central om vi ska kunna förstå de mekanismer, den normbildning, de mönster av makt, det vill säga de strukturer som i dag står i vägen. Att män som grupp har mer makt på kvinnors bekostnad är en sanning som är giltig globalt. Effekterna ser olika ut beroende var i världen vi sätter ner våra fötter. Men det är samma mönster och samma norm.   Vill vi ha j äm ställdhet behövs delat ansvar mellan kvinnor och män, både för försörjning och i föräldraskapet. Det kräver politiska reformer. Mycket behöver göras om vi ska nå målet jämställdhet. De som har mest makt har också störst ansvar.  

Valet är över

En blandning av lättnad, glädje och sorg. Det har varit en spännande resa och vår kampanj var fantastisk. Jag är stolt över att vara med i detta (S) fantastiska gäng. En seger utan like. Fast nu börjar allvaret och fyra år av intensivt arbete. Det ekonomiska läget ute i världen kommer att påverka vår vardag här på Åland. Vi måste samarbeta och se över partigränserna för att klara av framtidens utmaningar. Jag tackar för ert förtroende.

Detta kunde vara Mariehamn

Bor du i en öppen stad där medborgarna bejakar förändringar och upplevelser, där människorna gillar mångfald och gärna tänker nytt? Har staden dessutom bra skolor, bra barnomsorg, livfull musikundervisning, intensivt idrottsliv, massor av cykelvägar och ett livligt kulturutbud? Nej, detta är inte Mariehamn utan Umeå, vars kommundirektör jag hade förmånen att få träffa under UBS-kongressen (Union of the Baltic Cities) i Liepaja, Lettland förra veckan. Kongressens mål var att stärka samarbetet mellan kuststäderna kring Östersjön och att utbyta erfarenheter. Hur vi skall stärka våra städer ekonomiskt? Umeås lösning var att satsa på kultur och fritid. Den privata sektorn i Umeå haft en kraftig tillväxt de senaste 10 åren. Staden har vuxit ekonomiskt och lockat till sig allt från företagare, studeranden till barnfamiljer. Nyckeln till framgången är ett nära samarbete mellan kommunen, näringslivet, utbildningsenheter och andra aktörer. Temat har varit kultur. Kommunens uppgift är att

Nyckeln till en bra skola

" Det börjar med lärarna”, sade Mikael Damberg (S) och han har alldeles rätt. En god utbildning öppnar dörrar, den hjälper individen att vidga sina vyer och skapar vägen till ett jämlikt samhälle. Det är frågan om livslångt lärande som inte endast skall ge oss inträde till arbetsmarknaden utan hjälpa oss att utvecklas hela livet ut. Här har lärarna en nyckelroll. Det är förskolepedagogerna och grundskolelärarna som lägger grunden. Vi måste lita på deras yrkeskunskap och ge dem de resurser som behövs. Barn behöver bli sedda och bekräftade. Vårdar vi rötterna bra så kommer hela växten att frodas. Ett bra ledarskap utvecklar alla utbildningsenheter. Idag jobbar våra skolledare med alldeles för mycket administrativt arbete. Jag skulle vilja se en förändring i detta. Skolan och barnomsorgen behöver ett starkt pedagogiskt ledarskap. Låt skolledarna i huvudsak jobba med att pedagogiskt utveckla sin enhet och stöd upp dem med bra administratörer.

Även barn har rättigheter

Antalet barnfamiljer under låginkomstgränsen har trefaldigas sedan 1990. Idag finns det över 150 000 barn som lever i fattigdom i Finland. Alarmerande läsning (Hbl 1.10.11). Orsakerna är många. Socialskyddets köpkraft har försvagats märkbart, ensamma inkomsttagare beskattas hårt, och arbetsmarknaden har förändrats och har mycket snutt- och deltidsjobb. Idag finns det familjer där båda föräldrarna jobbar heltid, men som ändå har det svårt att få ekonomin att gå ihop. Jag kan inte acceptera att vi har det så här. Många barn blir mobbade för att de är fattiga. Även på Åland. Inget barn skall stämplas för att det inte har skidor eller skridskor med till gymnastiken, eller för att det ger färre slantar till penninginsamlingar. Här behöver vi ta vårt sociala ansvar och ge alla samma framtidsmöjligheter.

Din röst är viktig

Den finansiella krisen är här. Hur påverkar den Åland, vårt samhälle och vår framtida ekonomi? Vem försvarar de hotade samhällsgrupperna när svåra beslut måste göras? Jo- socialdemokraterna. Det är viktigt att i valet visa förutseende och rösta på socialdemokraterna. Vi vet att under kärva tider vill våra politiska motståndare huvudsakligen skära ner inom de grundläggande samhällssektorerna – barnomsorgen, skolor, hälso- och åldringsvården och i antalet tjänstemän. Det kan vi inte acceptera. Klumpsumman och flitpengen för nästa år ser bra, men år 2013 kommer allt antagligen att se helt annorlunda ut. Då kommer den finansiella krisen att påverka den offentliga sektorns budgeter. Det är under den nästa fyraåriga mandatperioden som de svåra ekonomiska besluten måste göras. Därför måste socialdemokraterna vara med där de svåra politiska och ekonomiska besluten fattas. Vi måste sitta i regeringen för att aktivt kunna påverka och försvara de hotade samhällsgrupperna. Vi har tagit

Ett viktigt uppdrag för den kommande kulturministern

Hurdant kulturhus vill vi ha? Idag står huset mörkt och tomt. Vi har ändå inte slutat producera kultur. Det spelas, sjungs, dansas och dramatiseras lika flitigt som förr, men inte i den lokalen där verksamheten borde blomstra. Alandica skulle kunna omfatta konsthall, temautställningar, internationell och lokal musikscen, teater, dans, öppen kultur- och pedagogisk verksamhet för barn, unga och vuxna. I kulturhuset skulle man kunna hitta restaurang, bistro, faktarum och turistbyrå. Fantasin sätter gränserna. Alandia kunde bli ett kulturellt centrum för Mariehamn och hela Åland. Alandica måste öppnas upp för föreningar och kulturutövare. Det anser det flesta av oss som jobbar med kultur både professionellt och som amatörer. En av den kommande kulturministerns viktigaste uppdrag borde vara att omförhandla Alandica-avtalet så att huset blir ett genuint kulturcentrum för alla. Sara Kemetter (S) Lagtingsvalet nr. 28 Kommunalvalet i Mariehamn nr. 548

Ett nytt alternativ?

Jag anser att en special enhet borde inrättas inom grundskolans allmänna undervisning, där elever med sociala störningar och deras föräldrar får sina behov tillgodosedda. Idag har integration av dessa elever i grundskolan varit alternativet. Kommunerna har skräddarsytt dyra lösningar med enskilda lärare och assistenter som febrilt försöker hjälpa eleverna. Ibland har det blivit aktuellt att skicka elever till specialenheter i Finland eller i Sverige. Dessa lösningar blir mycket kostsamma och belastar en liten kommuns sociala budget hårt. Svårigheter i elevens sociala levnadssituation påverkar elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i den ordinarie grundskolan. Speciallärarnas och skolpsykologernas uppfattning är att sociala beteendestörningar visar sig i en allt tidigare ålder och tenderar att öka i omfattning. För att tillräckligt snabbt kunna möta och reagera relevant på elevens svårigheter är det nödvändigt att i ett tidigt skede erbjuda barnet och familjen

Hur skall vi höja status på läraryrket?

Bara 5 av 100 föräldrar i Sverige skulle rekommendera sina barn läraryrket. 7 av 10 föräldrar uppger dessutom att läraryrket har låg status. - Avgörande för att ge ett yrke hög status är hög lön, lång utbildning och karriärmöjligheter. Läraryrket har långutbildning, små karriärmöjligheter och låg lön, konstaterar lärarförbundets ordförande (Läraren 22.9.11). Skrämmande läsning. God utbildning är trots allt kärnan till vårt välfärdssamhälle. Här har lärarna en nyckelroll. Vi borde jobba politiskt för att höja statusen på läraryrket. Samhället behöver duktiga, välutbildade pedagoger som utbildar framtidens samhällsbyggare. Den största bidragande faktorn till våra fina Pisa-resultat är lärarkompetensen. Försvinner den så är vi på farligt vatten .

Ett varnande exempel

Sannfinländaren Jussi Halla-aho har vi kunnat läsa om i de flesta av rikets tidningar. Hans aningen egna problemlösningsförmåga har kritiseras runtom i det krisdrabbade Europa. Än så länge kommer han undan med endast skamvrån och lite kvarsittning. Men hur länge skall vi acceptera ett sådant beteende av en rikspolitiker? Det som skrivs om honom på insändarplats och i sociala medier är otroligt polariserat. Vi hittar både hat och kärlek. Hur framstående politiker uttrycker sig och hur de sköter sina privata affärer har betydelse för de människor och den institution som de representerar. De politiker som väljs in i lagtinget står inför stora utmaningar. De skall kunna ta ekonomiskt ansvar, ha en ledarskapsförmåga samt kunna representera Åland på ett värdigt sätt. Det är en utmaning.

Det är Övernäs skolas tur!

Jag har två barn som går i Ytternäs skola. Jag har vistas mycket i skolans korridorer under årens lopp. När gossen började skolan för sex år sedan så var Ytternäs verkligen i behov av renovering. Mycket har hänt sedan dess. Socialdemokraterna var på arbetsplatsbesök i Ytternäs skola förra veckan. Vi träffade rektorn och fick även en rundtur i skolans nya utbyggda och renoverade utrymmen. Helt fantastiska ytor! Rektorn var mycket nöjd och hade inga fler önskningar av oss politiker. Då blir man lite förvånad när man läser i insändare att det finns mycket kvar att göra. Jag anser att i dags läge är det Övernäs skolas tur. Hur länge har inte föräldrar, elever och personal behövt vänta? Politik handlar om ekonomiska prioriteringar. Idag måste vi prioritera Övernäs.

Någonting för Mariebad ?

I Björneborg invigdes en ny simhall där fasaden och taket består helt och hållet av solpaneler.  Under ett år ger solpanelerna upp till till 20 000 kilowattimmar. Det unika projektet har uppmärksammats i hela världen. Projektet har kostat cirka 600 000 euro och är det första av sitt slag i världen. Solenergi är idealisk för simhallar. Det är gratis energi som räcker till uppvärmningen av alla simhallens 7 pooler.  Detta kallar jag innovation. Vore inte detta någonting för Åland?

Lite info om John Stuart Mill

John Stuart Mill föddes den 20 maj 1806 i London och dog den 8maj 1873 i Avingnon. Stuart var en engelsk filosof och nationalekonom. Han har klassats som 1800-talets mest inflytelserika liberala ideolog. Stuart anses ofta som grundaren av den moderna liberalismen, även om han själv inte verkar ha sett sig som detta, utan såg sin liberalism som en fortsättning på de tidigare utilitaristiska tankegångarna. Jag hänvisar just till Stuart när jag talar om det lyckliga samhället. Enligt Stuarts resonemang så kan individen inte vara lycklig om det finns olyckliga i samhället. Jag vill nämna ett enkelt exempel. Mår en familjemedlem dåligt så sprider det sig ofta till hela familjen. Jämför man samhället med familjen så förstår ni säkert kopplingen.

En liten tankeställare

Den vanligaste kommunala skattesatsen 2011 i Finland var 19,5 procent. Skatteöret i Mariehamn är 16 procent. Som referens vill jag nämna några kommuner på fastlandet. I Esbo är skattesatsen 17,75 procent, i Grankulla 16,5 procent, i Lovisa 19,75 procent, i Åbo 18,75 procent, i Ingå 20,75 procent och i Hangö 20.75. (Kirkko-Jaakkola, M.” Kuntien verot 2011 - missä maksat eniten?” 2011) Inför kommunalvalet debatteras det hårt ifall vi kan höja skattesatsen i Mariehamn. Socialdemokraterna föreslår en blygsam skattehöjning så att nedskärningarna inom den sociala sektorn kan stoppas. Höjer vi skatteöret med 0,25 procent så har vi ändå den lägsta skattesatsen i Finland. Samhällsfilosofen John Stuart Mill ansåg att politikernas viktigaste uppgift är att skapa ett lyckligt samhälle. Konsekvenserna av att inte höja skatteöret kan bli betydande för de svaga. Vill vi ha det så? Sara Kemetter (S) Kandidat i lagtings- och kommunalvalet i Mariehamn

DUV:s avlastningsläger hotat

En bekant till mig har två multihandikappade söner. DUV:s avlastningsläger har varit deras räddning speciellt när mannen i huset ofta är på arbetsresa. Ingen förälder väljer att föra sina barn på läger för skojs skull utan för att de verkligen behöver avlastningen. Ifall socialnämndens förslag att skära ner bidrag till avlastningsläger blir verklighet, så är DUV:s avlastningsläger hotat. Då tvingas familjen välja ett dyrare alternativ. Avlastningsdagar via omsorgsförbundet eller korttidshemmet kostar ca. 250 euro per vårddygn. DUV har kunnat erbjuda sina medlemmar avlastning till ett pris på 140 euro per vårddygn. Detta politiska beslut har skapat en kostnadshöjning. Nu tvingas samhället betala 100 euro mer per vårdygn. Låter det vettigt? Sara Kemetter (S) Kandidat i lagtings- och kommunalvalet i Mariehamn

Vi måste ta gemensamt ansvar för stadens skuldbörda

Anser Carlsson (M) verkligen att han tagit sitt politiska ansvar nu när DUV:s lägergård är hotad? De svaga i samhället har ofta inte styrkan att försvara sin rättigheter. Det är vår uppgift som politiker att inte köra över dessa individer när tiderna är knappa. Det handlar om social rättvisa. Jag prioriterar service till barn, unga och äldre. Den skall inte bli sämre och dyrare. Räcker inte pengarna till så måste vi överväga en liten skattehöjning. Jag betalar gärna personligen högre skatt om jag får en bättre skola, barnomsorg och äldrevård. Jag ser det som en investering. Pengarna får jag tillbaka i god service. Det kallar jag bra placerade pengar. Sara Kemetter (S) Kandidat i lagtings- och kommunalvalet i Mariehamn.

Din röst har betydelse hur Mariehamn styrs

Stadsdirektören i Mariehamn ber politikerna ta ekonomiskt ansvar samtidigt som vi får läsa om nedskärningar inom den sociala sektor (NÅ 13.9.11). Jag vill speciellt lyfta fram en punkt, nedskärningarna för handikappade. Denna post skärs ner med 5000 euro just på avlastningsläger. Hur kan vi som ett civiliserat samhälle acceptera detta? Att uppfostra och leva med ett funktionsnedsatt barn är ofta givande men också tungt. Dessa familjer behöver avlastning för att orka. Jag vill påminna er om att samhället inte har några alternativ eller lösningar för personer med förståndsnedsättning på Åland. Föräldrarna till gravt funktionsnedsatta barn har ett mycket stort ansvar och behöver vår solidaritet. Jag anser att liberalerna och moderaterna fråntar sig sitt moraliska ansvar när det gäller dessa nedskärningar. De skriker att den ekonomiska ramen måste hållas. Men vem har satt ramen? Jo, just liberalerna och moderaterna. Det är dessa partier som är ansvariga till att den ekonomiska ramen är så

Vår busskampanj

Bild
  Nu har vår busskampanj verkligen kommit igång. Mariehamns socialdemokrater jobbar för fortsatt avgiftsfri kollektivtrafik inom stan samt ökad servicetrafik speciellt för äldre. Därför syns vi på bussen, i busskurerna och på sätena inne i bussen. Jag är övertygade om att avgiftsfri buss befrämjar både hälsan och miljön. Vem av oss har inte promenerat in till stan med tanken om att ta bussen hem? Råkar bussen gå opassligt så har åtminstone jag promenerat raskt hem. Det är just sådan motion som vi mår bra av.  Många åker buss till sina aktiviteter i stället för att köra bil. Ungdomarna kan bra åka buss till sina aktiviteter istället för att bli skjutsade. Detta sparar på miljön. Så hoppa på bussen och använd dig av ett sunt färdmedel!

Sara antar utmaningen!

Lagtingskandidaterna har fått en utmaning (NÅ 7.9.11)! Wille Walve (M) har utmanat oss i frivilligt arbete. Vi skall räkna timmar. Hur långt bak får man räkna ? Till frivilligt arbete räknar jag de timmar jag lagt ner på bl.a. Ålands lärarförening, Ålands Sång- och Musikförbund, Flera Röster samt all gratis övertid som engagerad lärare, speciallärare och musikpedagog. Denna arbetsinsats har jag gjort med glädje och därför inte räknat timmar. Gilla mig på facebook får ni gärna göra, fast trevligast är det ju ifall ni gillar mig IRL (In Real Life). Sara Kemetter (S) Timmar hittills: har slutat räkna.

Kreativa ämnen i skolan leder till bättre skolresultat

Lärare har ett stort ansvar. Nästan dagligen får vi läsa om vad pedagoger borde och inte borde göra för att förbättra undervisningen för både svaga och starka elever. De nordiska länderna har genomfört en studie i vad kreativa ämnen betyder för skolelevers trivsel och prestationer i teoretiska ämnen. Resultaten var entydiga. Eleverna tar ett betydligt större ansvar för den egna inlärningen och blir bättre på att presentera sina ämnen. Eleverna presterar även bättre i modersmålsundervisningen och matematik. (Nordiska rådets kultur- och utbildningsutskott). Dessa konklusioner är ingen nyhet för oss pedagoger. Därför reagerar vi kraftigt när t.ex. barnens litteraturdager hotas, ett kreativt samarbete mellan läsning, skrivning, IKT, bild och musik. Kreativitet och innovation är färdigheter som krävs bl.a. inom näringslivet för att utveckla en god konkurrensförmåga. Därför vill jag politiskt jobba för att de kreativa ämnena blir en viktig fråga inom utbildningspolitiken på Åland. Sara

Anders det är inte struntprat

Du konstaterar att ”det är samma ekonomiska realiteter och ramar för den privata och den offentlig verksamheten” (NÅ 30.8.2011). Jag hävdar att det är fördelaktigare för det offentliga i Finland att erbjuda tjänster, därför att deras penningkällor är förmånligare. Det offentliga har bättre kreditvärdighet och kan sköta sin finansiering via skatter. Den privata har alltid högre kapitalkostnader och måste debitera för sina tjänster. Den privata måste betala dividend till sina ägare, medan den offentliga inte behöver göra detta. Den privata har endast krav att informera sina ägare, medan den offentliga måste årligen redovisa för de kommunala revisorerna vars rapporter är offentliga. Hur sköts verksamheten effektivt, undrar du? Både det privata och den offentliga måste vara effektiva för att kunna erbjuda goda tjänster till sina kunder. Här finns ingen skillnad mellan det privata och den offentliga. En kommun måste planera många år framåt för att styra skatteöret och använda skattemed

Varför skall privata skolor understödas mer än kommunala?

Hela året har vi hört att Mariehamn måste spara. Skolorna har haft det jobbigt att hitta poster att skära ner på utan att undervisningen eller specialundervisningen skall påverkas. Mitt i allt detta så grundas det en ny privat skola, Waldorfsskolan. Trevligt tänker vi. Roligt med privata insatser. Fast nu behöver skolan bidrag från kommunen för att få verksamheten att rulla. Det kan jag förstå. Utbildning är dyrt. Vi är generösa i Mariehamn. Stadsdirektörens förslag var ett bidrag på 4764 euro per elev. Denna summa motsvarar stadens kostnader per elev. Detta nöjer sig inte Waldorfsskolans vänner med, utan de vill ha 6409 euro per elev. Detta anser vi socialdemokrater inte är rimligt. Varför skall staden understöda en privat instans mer än sina egen skolor? Tyvärr är vi (S) ensamma om att understöda stadsdirektörens förlag. Motiveringen från de andra partierna till varför Wardolfskolan skall få mera pengar än stadens elever är: de kan producera utbildning billigare. I beredningen

Privatisering av offentliga tjänster är gammalmodig politik.

Det handlar om pengar. Det är dyrare för en privat instans att erbjuda en tjänst än vad det är för kommunen eller staten. Det handlar även om makt. När en kommun privatiserar tjänster ger den bort sin rätt att styra verksamhetens strategi, ekonomi, innehåll och riktning. Det handlar om långsiktig planering och välfärd. En kommun kan planera många år framåt. Det är ofta inte realistiskt för en privat aktör som måste visa ekonomiskt resultat var tredje månad. Finlands regering har en enhetlig uppfattning av vad snabba privatiseringar av offentliga tjänster kan leda till. Erfarenheterna är huvudsakligen negativa. (Turun Sanomat, 26.8.2011). I Europa har privatiseringen av samhällstjänster minskat med nästan hälften sedan 2008 (EPEC). Vilka områden skall finnas inom den offentliga sektorn och vilka kunde vi eventuellt privatisera? Den nordiska modellen, som socialdemokraterna företräder, har visat sig stark i alla väder och även idag en modell för EU. På Åland borde vi vara försiktiga

Den tredje sektorn - Grunden för hållbar kultur- och föreningsverksamhet.

Den ekonomiska läget ute i världen är osäkert och vi står inför en ekonomisk kris. Det är under spartider som den tredje sektorn, alltså det frivilliga arbetet verkligen behövs. Det är även under spartider som Landskapsregeringen tidigare har skurit ner på bidragen till denna sektor. År 2011 är ett speciellt viktigt år då EU uppmärksammar frivilligsektorn d.v.s den tredje sektorn. EU och Åland vill visa respekt och uppskattning för de som jobbar frivilligt inom den ideella sektorn i princip utan ersättning. Åland har naturligtvis ett självintresse eftersom samhället aldrig skulle ha råd att ersätta alla de som frivilligt engagerar sig för barn och unga, inom fritids- och kulturområdet och den sociala sektorn. Genom att understöda föreningar med små belopp kan vi bevara dem. Tänk bara på Skolmusik 2010 när föräldrar, mor- och farföräldrar, lärare och övrig frivillig personal gick man ur huset för att hjälpa till och ställa upp för musiken i skolan. Vi får inte glömma at

Ekonomi – den största valfrågan

Finansministeriet i Riket uppskattar att skatteintäkterna ökar med 6,5 procent under nästa år. Detta innebär en ökning på 2,4 miljarder euro i skattekistan (Taloussanomat 23.8.2011). Det bådar gott för Åland. Klumpsumman som vi får från Riket uppgår till 0,45 procent av statens skatteintäkter. Detta betyder att inkomsterna till Åland ökar. Detta kommer alla Ålänningar till gagn. Landskapsregeringen kommer att få mer att dela ut. Det är klart att de nya skattebestämmelserna kommer att påverka den enskilda familjens plånbok. Jag tror inte att det slår hårdare på Åland än på andra regioner i Finland. Alla kommer att drar sitt strå till stacken. Finland och världen står inför stora ekonomiska utmaningar. Jag anser att det är frågan om ansvarsfull politik att Finland nu sparar och verkligen tar ansvar för sin ekonomi. Vi får inte glömma att en socialdemokratisk regering alltid har gynnat Åland. Nu skall vi se framåt. Det verkar finnas ljus i slutet av tunneln. Sara Kemetter (S) Lagti

Ekonomisk realism – grunden för vår välfärd

Det går ekonomiskt bra för Mariehamn. Den största ökningen jämfört med samma period föregående år gäller influten samfundsskatt. För hela året 2011 räknar man med ett överskott på ca. fyra miljoner euro. Detta är rolig läsning som ger större ekonomiskt frihet och nya möjligheter för våra kommunala beslutsfattare. Vad beror denna gynnsamma ekonomiska utveckling på? Det verkar som om det går bra för företag i Mariehamn och att nya vill etablerat sig i staden. Detta gynnar oss alla. För oss är det viktigt att denna trend fortsätter och att företag stannar och vill expandera i stan. Det ger oss inte endast skatteintäkter utan skapar även nya arbetsplatser. Denna trend borde naturligtvis bibehållas och förstärkas. Frågan är hur vi politiker kan locka nya företagare och investerare till Mariehamn. Socialdemokraterna vill att denna välfärd fördelas rättvist och kommer alla samhällsgrupper till gagn. De svaga i samhället borde inte nu vara mål för orättvisa sparåtgärder såsom nedskär

Ett renare hav – vårt gemensamma ansvar

Ett rent hav är en av de finaste arv vi kan ge våra barn. I vår unika skärgård har skepp från vikingatiden och Hansan till 1970-talet seglat i ett rent hav. Det är först under de två senaste generationerna som havet har förstörts. Det är inte nyttigt att peka finger och skylla på varandra, utan nu gäller det att samarbeta över gränserna för att hitta lösningar på problemet. Speciellt viktigt är havet för oss ålänningar, inte bara historiskt utan även som grunden för företagsamhet. Vi säljer Åland som ett sommarparadis med röda klippor och ett blått glittrande hav. Få turister eller ålänningar vill simma i grön tjock algsoppa. Därför borde vi själva bära ansvaret och se till vårt hus d.v.s. ett renare hav. Den åländska skärgården fungerar som en stor samlingsplats vart allt ”skit” från kringliggande internationella farleder hamnar. Skitet samlas konkret i våra hundratals vikar och ligger där och pöser och gror. Därför tycker jag att det borde vara förbjudet att tömma fartygens och se

Vi måste se över lagstiftningen kring läroplikten på Åland

Det har på sistone uppkommit en ny folkrörelse till Åland. Svenska familjer som inte får hemskola sina barn i Sverige har, i en allt ökad grad, börjat etablera sig på Åland. I Sverige råder det skolplikt. Detta betyder att alla barn mellan 7-16 år måste gå i skola. I Finland och på Åland råder däremot läroplikt. För att få avgångsbetyg från grundskolan så måste han eller hon kunna läroplanens innehåll. Varför skapar detta problem? Jag anser att vi på Åland borde se över denna lagstiftning. Är läroplikt verkligen någonting som passar det åländska samhället och skolsystemet? Skolans roll är att skapa samhällsdugliga medborgare som kan klara sig i framtiden. Man måste känna till den åländska kulturen, dess värderingar, historia och geografi. Undervisning är inte endast fakta kunskaper såsom matematik och språk. Skolan stärker även tillhörigheten i det samhälle man lever i – en av skolans uppgifter är att skapa individer som känner sig delaktiga och kan verka i det större samhället. Sko

Livslångt lärande – grundpelaren i vårt välfärdssamhälle

God utbildning är kärnan för vårt välfärdssamhälle. Jag tror på ett livslångt lärande där individen under hela sitt liv förkovras och utvecklas. Till skolans uppgifter hör inte enbart att skapa samhällsdugliga medborgare, utan även ge individen redskapen att leva ett fullvärdigt och rikt liv. Pedagoger fostrar eleven i den sociala gemenskapen. De lär eleven att samarbeta med andra samt hjälper dem att förstå vårt kulturella och historiska arv. Vår utbildning är något vi har med oss från barn- till ålderdomen. Näringspolitik och utbildningspolitik borde gå hand i hand. Inom utbildningen på Åland måste beslutsfattarna ha en framtidsvision. Vilka näringsgrenar kommer att vara viktiga om 20 år? Ifall näringsstrukturen är klar så kan vi utbilda den kommande generationen inom rätt områden samt ge dem rätt kompetens. Jag anser att kännedom om ekonomins grundregler, entreprenörskap, företagskunskap och turism är områden som borde utvecklas. Alla på Åland skall ha rätt till utbildning. V

Sommarträff med Göran Persson

Bild
Varje dag lär vi oss någonting nytt. Det var intressant att få träffa en stor statsman. Göran Persson hade kommit till Åland för att uppleva vårt örike när det är som vackrast. Vi satt i Svenska konsulatets vackra sal och diskuterade allt från energipolitik och miljövård till hemskolning av lågstadieelever. Göran Persson ansåg att socialdemokrati i kombination med gröna värderingar är framtidens politik. Vi på Åland är på rätt väg.

Vi borde se Åland som en helhet

Vi borde se Åland som en helhet Åland borde ha ett näringspolitiskt program som är transparent, rättvist, neutralt och som tryggar framtiden och välfärden för alla ålänningar. Under spartider är våra skattemedel begränsade och samhället hamnar i en situation där många fler är i behov av hjälp och understöd. Det är viktigt att prioritera rätt. Det åländska samhället måste alltid kunna garantera sina medborgare en bra basservice. Det är för detta vi betalar skatt. Skolan, åldringsvården, hälsovården, omsorgen och vissa andra samhälleliga funktioner är alltid högsta prioritet. Ett område som ligger mellan den privata verksamheten och basservicen kan, enligt mig, delvis subventioneras av samhället. I så fall måste dessa medel komma hela samhället och befolkningen till godo. Det är inom denna gråa zon som debatten borde föras. Då man fattar beslut om att subventionera verksamhet så borde bidragen garantera arbetsplatser, öka kunnandet i samhället och den understödda verksamheten skall

Vi skall samarbeta över gränserna

Niklas Lampi konstaterar i sin ledare (Ålandstidningen7.7.2011) att det finns två vägar att välja gällande näringspolitiken på Åland. Antingen forstätter man som idag - med en godtycklig bidragspolitik som slår snett, vilt och oförutsägbart. Eller så tar man en del av bidragspengarna och använder dem för att skapa en skattepolitik, som kommer alla till del och som i omvärlden anses vara en effektivare metod att få saker att hända. Niklas har, enligt mig, rätt när han analyserar den befintliga näringspolitiken på Åland. Mycket har gått snett. Åland borde ha ett näringspolitiskt program som är transparent, rättvist, neutralt och som tryggar framtiden för alla ålänningar. Under spartider är våra skattemedel ofta begränsade och samhället hamnar i en situation där många fler är i behov av hjälp och understöd. Det är viktigt att Landskapsregeringen har en helhetsbild för att kunna fatta bra beslut. Landskapsregeringen kan genom samarbete med facket och näringslivet utveckla en bra näring

Vi borde förbereda oss inför en kommande finanskris

I Huvudstadsbladet (6.6.2011) kan vi notera att ålänningar är mest skuldsatta av alla i hela Finland. USA-krisen kommer antagligen att drabba Europa och Finland negativt, isynnerhet exportindustrin. Grekland har tvingats uppta allt mer ekonomiskt stöd från EU/IMF och Portugal klarar sig inte utan tilläggsstöd (Helsingin Sanomat 6.6.2011). En ny finanskris hägrar, vilket innebär räntehöjningar, konkurser och därmed hot om arbetslöshet. För att kunna betala våra skulder måste vi ha arbete. Arbetsplatserna på Åland måste säkras inför den hägrande finanskrisen. Hur kan vi med politiska beslut säkra arbetsplatserna på Åland? Jag föreslår att Landskapsregeringen inleder nära kontakt och öppna diskussioner med näringslivet och facket om hur vi kan minimera de negativa inverkningarna på Åland. Specialstöd till företag borde vara ett tema. Detta stöd kan trygga arbetsplaterna och verksamheten över krisen. Det är billigare för samhället att betala ut subventioner innan konkurser uppkommer än

Bevara Ålands positiva image

Om några hundratusen idag kan ge många miljoner i morgon är det långsiktigt hemåt, skriver Niklas Lampi i sin ledare (Ålandstidningen 29.6.2011). Vi får hoppas att Lampi har rätt. Champagnefyndets Pr-värde kan inte mätas i pengar, men yran gav oss både negativ och positiv publicitet. Ålands socialdemokrater föreslog ett mycket sunt alternativ till auktionen. Varför inte ge bort flaskorna till museer runt om i världen med en beskrivning av vraket, dess koordinater och Åland? Ge en flaska som gåva till Victoria och Daniels eventuella förstfödda. En flaska till VM-guldet i ishockey eller andra stora internationella händelser. På detta vis skulle Åland ha graranterats internationell synlighet i många år framöver. Jag anser att vi inte kan se summan på 278 000 euro som endast en lyckad investering. Kalaset har kostat oss skattebetalare mycket mer än vi idag kan beräkna. Satsar vi ca. 300 000 euro och får in ca. 50 000 euro intäkter är det helt klart en dålig affär, men i s

Vi ålänningar får inte ge upp

Nya Åland (15.6.2011) tog upp ett otroligt viktigt ärende; finska statens språkslarv gentemot Åland. Trots att språket mellan landskapet och riksmyndigheterna enligt lag skall ske på svenska sänds utlåtanden till Åland skrivna på finska. Landskapet förväntas ge besked med kort varsel. Detta är mer alarmerande än vad vi kan tänka oss. Detta förfarande anses nämligen normalt och befogat på fastlandet, trots att det helt klart bryter mot självstyrelselagen. I ett tvåspråkigt land med klar lagstiftning gällande språkens ställning och rättigheter har svenskans ställning försvagats så kraftigt att ministerierna helt enkelt nonchalerar att översätta viktiga dokument. Det påstås att allt i Finland inte kan vara på två språk utan att det måste göras en bedömning när det är viktigt. Då undrar jag: Vem gör den bedömningen? Det förväntas även att våra fastländska svensktalande tjänstemän och politiker per automatik skall kunna så bra finska att de förstår svår lagtext och viktiga tjänstemöten u

Lekparkernas framtid hotad

  Visste du att hemvårdsstödet inte påverkas av att du sätter ditt barn i någon av Folkhälsans lekparker. Jag hoppas att du, som jag, utnyttjar detta fantastiska erbjudande. Mariehamns stad har varit innovativ och föregångare i och med att staden erbjudit småbarnsföräldrar möjligheten att stanna hemma fyra år med sina små barn. Familjerna har ändå samtidigt kunnat utnyttja Folkhälsans lekparker. Denna möjlighet får inte nu gå förlorad. På Åland tar vi nästan för givet att en instans som Folkhälsan alltid skall fungera och verka. Många av oss utnyttjar flitigt de erbjudanden Folkhälsan ger. Tyvärr kommer inte många ihåg de möjligheter som lekparkerna ger, eftersom antalet barn i parkerna minskar. Vi kan inte ta för givet att verksamheten i dess nuvarande form kan bevaras om vi inte utnyttjar den. Folkhälsan, grundad 1921, är en allmännyttig social- och hälsovårdsorganisation. Målsättningen med lekparkerna är att ge två-åriga och äldre barn möjligheten till fri lek och utevistelse.

Hur skall vi få våra pojkar att läsa bättre?

Under de senaste dagarna har det funnits flera insändare och kommenterar i de fastländska tidningarna kring Pisa-resultatet. De svenskspråkiga skolorna har varit föremål för en kritisk diskussion. Pisa-resultaten var alarmerande, eftersom det visade så pass stor skillnaden mellan de svenskspråkiga och de finskspråkiga skolorna. Trevligt för Åland var att resultaten var klart bättre för oss än de finlandssvenska skolorna. Även trivseln i de åländska skolorna är hög. Alarmerande är dock skillnaden mellan de åländska flickornas och pojkarnas färdigheter inom läsning. Pojkarna på Åland var mycket sämre än flickorna i läsförståelse, läshastighet och djupläsningskunskaper. Detta bekymrar mig. Utan bra språkliga färdigheter kan man i dag inte få en bra utbildning och då har man svårare att konkurrera om arbetsplatser. Flickorna har redan i skolan ett stort försprång. Vi måste se till att pojkarna ges möjligheter att ta fast försprånget. Lärare är språkliga förebilder för barnen precis som

Landskapet bör ta sitt ansvar

Stopp! Vänta! Det kan inte vara sant! Barnens litteraturdagar är hotade (Nya Åland 16.5.2011). Nu är det verkligen dags för landskapet att ta sitt ansvar och understöda projektet ekonomiskt. Det är inte realistiskt att förvänta sig att Kulturdelegationen och andra fonder alltid skall stå för fiolerna. Barnens litteraturdagar är ett otroligt unikt projekt som verkligen hjälpt barn och ungdomar att komma igång och intressera sig för skönlitteratur. Det är svårt att få barn och unga att läsa idag. Vi föräldrar och lärare tävlar emot interaktiva medier där tempot är snabbt och språket enkelt. Information tas upp från nätet och läsningen består endast av korta fraser och sammanfattade stycken. Detta leder till att dagens unga läsare har svårt att utveckla djupläsningskunskaper och att sammanfatta texter. BLD har drivits av otroligt engagerade bibliotekarier och lärare som utöver sin arbetstid jobbat gratis för att våra barn och ungdomar skall utveckla bra läsfärdigheter. Vi ser att proje

Åland framtidens Nokia?

Jag föreslår att Landskapsregeringen omedelbart är i kontakt med Nokia. Företaget delar nu ut en betydande del av sitt kunskapskapital i form av patent och personal. Åland bör givetvis få en del av detta kunskapskapital och dessa kunniga människor. Detta är en unik chans som vi på Åland måste ta vara på nu när vi vill utveckla våra företag och utbildningscentra. Ett samarbete med Nokia i detta läge kunde vara livsviktigt för framtida åländska företag. Framgångsrika förhandlingar med Nokia kunde leda till nya arbetsplatser och nya företag på Åland.

Champagne eller matbanken?

Liberalerna har fattat beslut inte hjälpa utsatta ålänningar. De vill inte understöda matbanken med 5000 euro. Istället använder man 95 000 euro på marknadsföring av gammal champagne. Går champagne före utsatta ålänningar? Liberalerna har börjat vandra högerut, men inte trodde jag att champagne går före utsatta ålänningar. Populism förstås som en politisk rörelse som vädjar till "folket" och angriper en politisk eller social elit. Vem är eliten? Champagne-drinkarna eller de utslagna ålänningarna? Verkliga populister är de som söker förenklade lösningar på svåra politiska problem genom argument om det "sunda förnuftet". För mig är det förnuftig och sunt att hjälpa familjer som verkligen behöver hjälp och tvingas ty sig till matbanken för att få sin dagliga kost. Vi skall vara tacksamma för de frivilliga individer som utan administrativa vederlag och kostnader ger samhället denna tjänst.

Grattis Elisabeth Nauclér och Christian Beijar!

Spännande – det är en bra sammanfattning av riksdagsvalet 2011. Nu har vi en ny regering med Samlingspartiet, Socialdemokraterna och Sannfinländarna i spetsen. Folket har fått sin röst hörd. Jag anser att Åland valde rätt när det med så pass stort understöd valde Elisabeth som Ålands representant i riksdagen. Hon hör till de få uppställda kandidaterna som jag verkligen tror kommer att kunna förhandla med Sannfinländarna. Hon kommer att tvingas vara tuff, otroligt tuff. Ännu stoltare är jag över att en socialdemokraten Christian Beijar har fått suppleantplatsen. Elisabeth kommer att behöva hans hjälp när förhandlingar skall slutas med Finlands näst största parti, det enda partiet utöver SFP som inte är emot svenskan. Jag önskar er båda lycka till.

Hot mot välfärden

” Populistiska partier har fått ett fotfäste i Finland med politik som som består av nationalism, EU-skepticism och utlänningsfientlighet” kan man läsa i The Economist (17.3.2011). En månad senare läser jag i Der Spiegel (11.4.2011) att ”Politiken i Finland kommer aldrig på nytt att vara så korrekt, balanserad och socialdemokratisk som den brukade vara – vad hände?” Liknande åsikter blir allt vanligare i den internationella pressen. Senast har både Financial Times och Wall Street Journal behandlat Sannfinländarnas eller “The True Finns” framfart i Finland. Finland uppfattas inte längre som en trovärdig partner i att lösa den europeiska finanskrisen. Den nya negativa bilden av Finland sprids i betydande media i Tyskland, England och USA. Detta oroar mig. Finland har i åratal varit på toppen av OECD’s Pisa-undersökning och i andra internationella undersökningar av komparativ livskvalitet. Vår internationella konkurrens har varit god, ekonomin stabil och korruptionen låg. Någonting har

Vi kan göra mycket!

Mariehamn är för mig en mycket vacker och hemtrevlig stad. Denna uppfattning delar jag säkerligen med många av våra sommarturister och även med Mariehamnare som stolta visar upp sin praktfulla kulturmiljö. Det känns tråkigt att läsa att moderaternas riksdagskandidat bara finner ett ”krystat sparande av gamla hus och en splittrad stadsbild” när han ser sig om i Mariehamn (Nyan 4.4.2011). Detta uttalande har väckt reaktioner hos våra stadsarkitekter som under sin yrkeskarriär gjort sitt yttersta för att bevara stadskulturen och stadens identitet (Nyan 4.4.2011). En riksdagskandidat måste inse att kulturvärde är ett mycket bredare begrepp. Det omfattar förutom bevarandet av ekonomiskt inriktade kulturarv, så som sjöfarten och skärgårdsnäringarna, även mjukare arv. I riksdagen måste man ha ett sinne för helhet samt förstå sammanhang och konsekvenser av sina beslut. Mariehamns socialdemokrater har alltid haft en helhetssyn och prioriterat skola, vård och omsorg. Ett framtida samhäll

De k-märkta husen hör till stadens kärnverksamhet

  De k-märkta husen hör till stadens kärnverksamhet En levande stad är en stad där invånarna trivs och där det finns ett rikt och mångfaldigt utbud. Mariehamn skall vara en sådan stad. Lennart Isaksson påstår att bevarandet av k-märkta hus med specifik efterfrågad verksamhet inte hör till stadens kärnverksamhet (Nya Åland 29.3.2011). Detta förundrar mig. Som förebild vill jag nämna kulturellt rika centrum i Europa, så som Stockholms och Tallinns gamla städer. Där ingår det i kommunförvaltningens kärnuppgifter att bevara gamla kulturellt värdefulla hus. Målsättningen är att upprätthålla byggnader som ger ett samhälleligt mervärde. Ansvarsfulla politiker resonerar att dessa institutioner inte kan skapas, utan måste bibehållas och stödjas för att stadens kulturarv skall bevaras och berikas. Mariehamn är idag fattigt på gamla byggnader. Vi har rivit och förstört många fina fastigheter. Stadens personlighet håller på att försvinna. Jag anser att det är viktigt att staden sparar det l

Rädda Svarta Katten!

Mariehamns stad sparar. Att spara en miljon inom 2012 är tufft. Resonemanget i stadshuset är att skärningarna görs baserat på konceptet ”kärnverksamhet”. Detta är en värderingsfråga och jag frågar mig, vad hör till stadens kärnverksamhet? Det började med Hem och Skolas verksamhet. Sedan har vi läst om hur färdtjänsten har dragits in. Skolorna har blivit ålagda att göra upp nya budgeter för att spara enorma summor i en verksamhet som redan lever på ett minimum. Åldringsvården tvingas till sparåtgärder. Nu har det blivit dags för att göra sig av med fastigheter. Vilka fastigheter är dyra i drift? Husells , där café Svarta Katten hyr lokaliteterna. Svarta Katten drivs av en ung företagare som har två anställda. Hon har köpt verksamheten för en tid sedan och skuldsatt sig över öronen. Säljes huset så försvinner verksamheten. Hör det inte till stadens kärnverksamhet att bevara en levande samlingspunkt för unga mammor med sina små, en turistattraktion som utnyttjas flitigt? Emmausg

Ålands mässan - tecken på vind i seglen?

Ålands mässan är förbi och Socialdemokraterna har helt tydligt vind i seglen. Jag fick möjligheten att tala med nya människor och verkligen höra vad de tycker om den politiska läget på Åland idag. Många är bekymrade. Flera reagerade till den stora strömningen av ungdomar till vår monter.  Är de inte lite radikala? Var det några som frågade. Otroligt hyggliga ungdomar som verkligen vill engagera sig i samhällsfrågor, svarade jag. Varför så röda, undrar ni kanske. Ungdomar väljer ofta extrema sätt att uttrycka sig. Detta hör till åldern. Det vi vuxna måste fundera kring är, varför har en sådan grupp vaknat? Vi upplever en kris i vårt samhälle. Klasskillnaderna har blivit för stora och arbetslösheten bland unga har vuxit. Många unga idag vet inte hur de skall uppfylla de krav samhället sätter på dem. Vi kommer inte alla att bo på Solsidan. Åland har tagit välfärden förgivet. Socialdemokraterna har inte suttit i regeringen och nya värderingar har tagit över. Vi har nått ett vägskäl.

Är importerad kärnkraft rätt alternativ för Åland?

Tur att vi bor på Åland och har självstyrelse! Vi har verkligen möjlighet att påverka vilken energikälla ålänningarna skall använda. Enligt finansminister Jyrki Katainen (Saml) är för det tidigt att dra slutsatser av situationen i Japan, speciellt med tanke på Finlands energipolitik. Katainen säger att kärnkraftsbesluten i Finland har gjorts under tiotals år på basis av myndigheternas riskbedömningar. (HBL 13.3.11). Fredagen den 11 mars ordnade AICIS ett seminarium på Alandica där cleantechindustrin presenterades. Jag var där och imponerades av Alexander Janssons (Save Earth Fund), presentation. Han behandlade utsikterna för förnybar energi och miljöteknik. Kostnadseffektivast av alla energiformer är kärnkraft, sen kommer vattenkraft, landbaserad vindkraft och havsbaserad vindkraft. Absolut dyrast är solkraft. Många partier i Finland försvarar kärnkraften. De anser att den billigaste och miljövänligast - en energiform som alla har råd att betala. Kärnkraft producerar mycke

Kan man kombinera familj och politik?

Vid det här läget så tror jag att många av er har insett att jag verkligen vill arbeta inom politiken och brinner för de socialdemokratiska värderingarna. Hur skall jag då kunna kombinera småbarnslivet och en aktiv plats i lagtinget? De som känner mig ställer inte denna fråga. De ser inte problematiken i frågeställningen. Men för de väljare som undrar så vill jag gärna förklara. Jag har tillsammans med min man beslutat att ta detta steg att bli aktiv politiker. Han stöder mitt beslut och ställer upp i vått och torrt. Vi är båda överens om att mina väljare har en rätt att få sina röster hörda i lagtinget och därför kommer jag inte att vara moderskapsledig ifall jag blir invald. I november är vår minsta 5 månader och då kommer barnets far att ta ut resterande tid och vara hemma, fyra månader till. Vi undervisar våra barn i jämlikhet och jämställdhetsfrågor. Är det inte dags att leva upp till vad vi själva lär ut?

Varför skall vi rösta på Christian Beijar (S)?

Jag läste med intresse förra veckan om ett nytänkande beträffande de åländska partiernas samarbetstankar med de nya regeringspartierna i den kommande Riksdagen efter april 2011. Av tradition har ålänningarna samarbetat med Svenska folkpartiet, men som det ser ut idag så kan SFP hamna i opposition och då är det inte i vårt intresse att höra till den gruppen. Chockad blev jag när det kom fram i artikeln att även Sannfinnarna kunde vara en möjlig politisk samarbetspartner. Nu måste jag nog protestera. Sannfinnarna har i sitt partiprogram klart uttalat sig emot det svenska språket och den “privilegierade” svenskspråkiga minoriteten. Deras nuvarande verksamhetsmöjligheter föreslås att skäras ner bl.a. mindre svenskspråkiga program i Yle och den svenska språkundervisningen kraftigt skäras ner. Sannfinnarna är emot minoriteter, invandrare och även emot EU. Åland är beroende av den särställning och de förmåner EU gett oss. Vi kan och får inte acceptera detta. Centern har i flera samm

Klarare lagstiftning och lägre priser för MISE!

Måndagen den 2.3 ordnade Liberalerna ett diskussionstillfälle kring sophanteringen på Åland. I panelen fanns representanter för både Renhållningen och MISE. Under debattens gång kom det tydligt fram hur missnöjda kunderna är med MISE och MISE:s avgifter.I Nya Åland (3.3.2011) kunde vi läsa i debatten om missnöjet som råder ute i kommunerna och hos privatpersoner. Vad beror detta missnöje på och hur skall problemet lösas? Under debattens gång kom det fram att problemet inte ligger hos MISE, utan att det är Landskapsregeringen som inte har ett klart och tydligt regelverk för hur sophanteringen på Åland skall skötas. Miljöminister Katrin Sjögren däremot poängterade flera gånger att problemet ligger hos kommunerna och att endast ett enande bland deras beslutsfattare kunde lösa problemet. Jag är av en annan åsikt. Landskapsregeringen saknar en enad vision. Det har gjorts kortsiktiga politiska beslut och idag har vi ett sammelsurium av lagar och bestämmelser som helt enkelt inte passar i

Sparåtgärder i Mariehamns skolor

Nu har det börjat. Mariehamns stad skall spara 280 000 euro inom den sociala sektorn 2012. Vi kunde läsa i den senaste tidningen att grundskolornas rektorer i Mariehamn har fått i uppdrag att se över budgeten och hitta "lösa" pengar. Vi vet alla att 70% av skolans kostnader är löner. Hur skall man då spara utan att säga upp personal eller eventuellt permittera? Idag är arbetssituationen inom skolorna tuff. Lärarna säger att de knäar av arbetsbördan och stressen samt att kraven ökar. Dessa sparåtgärder kommer att påverka arbetssituationen och elevernas arbetsro trots att rektorerna gör sitt absolut bästa för att minska effekten. Varför inte höja skatten med 0,5%? Det skulle kosta en vanlig medelklassfamilj 200 euro per år. Vad kommer dessa sparåtgärder att kosta samhället i det långa loppet? Vi pedagoger vet att räkningen blir dyrare än man kan ana.