Inlägg

Visar inlägg från augusti, 2011

Anders det är inte struntprat

Du konstaterar att ”det är samma ekonomiska realiteter och ramar för den privata och den offentlig verksamheten” (NÅ 30.8.2011). Jag hävdar att det är fördelaktigare för det offentliga i Finland att erbjuda tjänster, därför att deras penningkällor är förmånligare. Det offentliga har bättre kreditvärdighet och kan sköta sin finansiering via skatter. Den privata har alltid högre kapitalkostnader och måste debitera för sina tjänster. Den privata måste betala dividend till sina ägare, medan den offentliga inte behöver göra detta. Den privata har endast krav att informera sina ägare, medan den offentliga måste årligen redovisa för de kommunala revisorerna vars rapporter är offentliga. Hur sköts verksamheten effektivt, undrar du? Både det privata och den offentliga måste vara effektiva för att kunna erbjuda goda tjänster till sina kunder. Här finns ingen skillnad mellan det privata och den offentliga. En kommun måste planera många år framåt för att styra skatteöret och använda skattemed

Varför skall privata skolor understödas mer än kommunala?

Hela året har vi hört att Mariehamn måste spara. Skolorna har haft det jobbigt att hitta poster att skära ner på utan att undervisningen eller specialundervisningen skall påverkas. Mitt i allt detta så grundas det en ny privat skola, Waldorfsskolan. Trevligt tänker vi. Roligt med privata insatser. Fast nu behöver skolan bidrag från kommunen för att få verksamheten att rulla. Det kan jag förstå. Utbildning är dyrt. Vi är generösa i Mariehamn. Stadsdirektörens förslag var ett bidrag på 4764 euro per elev. Denna summa motsvarar stadens kostnader per elev. Detta nöjer sig inte Waldorfsskolans vänner med, utan de vill ha 6409 euro per elev. Detta anser vi socialdemokrater inte är rimligt. Varför skall staden understöda en privat instans mer än sina egen skolor? Tyvärr är vi (S) ensamma om att understöda stadsdirektörens förlag. Motiveringen från de andra partierna till varför Wardolfskolan skall få mera pengar än stadens elever är: de kan producera utbildning billigare. I beredningen

Privatisering av offentliga tjänster är gammalmodig politik.

Det handlar om pengar. Det är dyrare för en privat instans att erbjuda en tjänst än vad det är för kommunen eller staten. Det handlar även om makt. När en kommun privatiserar tjänster ger den bort sin rätt att styra verksamhetens strategi, ekonomi, innehåll och riktning. Det handlar om långsiktig planering och välfärd. En kommun kan planera många år framåt. Det är ofta inte realistiskt för en privat aktör som måste visa ekonomiskt resultat var tredje månad. Finlands regering har en enhetlig uppfattning av vad snabba privatiseringar av offentliga tjänster kan leda till. Erfarenheterna är huvudsakligen negativa. (Turun Sanomat, 26.8.2011). I Europa har privatiseringen av samhällstjänster minskat med nästan hälften sedan 2008 (EPEC). Vilka områden skall finnas inom den offentliga sektorn och vilka kunde vi eventuellt privatisera? Den nordiska modellen, som socialdemokraterna företräder, har visat sig stark i alla väder och även idag en modell för EU. På Åland borde vi vara försiktiga

Den tredje sektorn - Grunden för hållbar kultur- och föreningsverksamhet.

Den ekonomiska läget ute i världen är osäkert och vi står inför en ekonomisk kris. Det är under spartider som den tredje sektorn, alltså det frivilliga arbetet verkligen behövs. Det är även under spartider som Landskapsregeringen tidigare har skurit ner på bidragen till denna sektor. År 2011 är ett speciellt viktigt år då EU uppmärksammar frivilligsektorn d.v.s den tredje sektorn. EU och Åland vill visa respekt och uppskattning för de som jobbar frivilligt inom den ideella sektorn i princip utan ersättning. Åland har naturligtvis ett självintresse eftersom samhället aldrig skulle ha råd att ersätta alla de som frivilligt engagerar sig för barn och unga, inom fritids- och kulturområdet och den sociala sektorn. Genom att understöda föreningar med små belopp kan vi bevara dem. Tänk bara på Skolmusik 2010 när föräldrar, mor- och farföräldrar, lärare och övrig frivillig personal gick man ur huset för att hjälpa till och ställa upp för musiken i skolan. Vi får inte glömma at

Ekonomi – den största valfrågan

Finansministeriet i Riket uppskattar att skatteintäkterna ökar med 6,5 procent under nästa år. Detta innebär en ökning på 2,4 miljarder euro i skattekistan (Taloussanomat 23.8.2011). Det bådar gott för Åland. Klumpsumman som vi får från Riket uppgår till 0,45 procent av statens skatteintäkter. Detta betyder att inkomsterna till Åland ökar. Detta kommer alla Ålänningar till gagn. Landskapsregeringen kommer att få mer att dela ut. Det är klart att de nya skattebestämmelserna kommer att påverka den enskilda familjens plånbok. Jag tror inte att det slår hårdare på Åland än på andra regioner i Finland. Alla kommer att drar sitt strå till stacken. Finland och världen står inför stora ekonomiska utmaningar. Jag anser att det är frågan om ansvarsfull politik att Finland nu sparar och verkligen tar ansvar för sin ekonomi. Vi får inte glömma att en socialdemokratisk regering alltid har gynnat Åland. Nu skall vi se framåt. Det verkar finnas ljus i slutet av tunneln. Sara Kemetter (S) Lagti

Ekonomisk realism – grunden för vår välfärd

Det går ekonomiskt bra för Mariehamn. Den största ökningen jämfört med samma period föregående år gäller influten samfundsskatt. För hela året 2011 räknar man med ett överskott på ca. fyra miljoner euro. Detta är rolig läsning som ger större ekonomiskt frihet och nya möjligheter för våra kommunala beslutsfattare. Vad beror denna gynnsamma ekonomiska utveckling på? Det verkar som om det går bra för företag i Mariehamn och att nya vill etablerat sig i staden. Detta gynnar oss alla. För oss är det viktigt att denna trend fortsätter och att företag stannar och vill expandera i stan. Det ger oss inte endast skatteintäkter utan skapar även nya arbetsplatser. Denna trend borde naturligtvis bibehållas och förstärkas. Frågan är hur vi politiker kan locka nya företagare och investerare till Mariehamn. Socialdemokraterna vill att denna välfärd fördelas rättvist och kommer alla samhällsgrupper till gagn. De svaga i samhället borde inte nu vara mål för orättvisa sparåtgärder såsom nedskär

Ett renare hav – vårt gemensamma ansvar

Ett rent hav är en av de finaste arv vi kan ge våra barn. I vår unika skärgård har skepp från vikingatiden och Hansan till 1970-talet seglat i ett rent hav. Det är först under de två senaste generationerna som havet har förstörts. Det är inte nyttigt att peka finger och skylla på varandra, utan nu gäller det att samarbeta över gränserna för att hitta lösningar på problemet. Speciellt viktigt är havet för oss ålänningar, inte bara historiskt utan även som grunden för företagsamhet. Vi säljer Åland som ett sommarparadis med röda klippor och ett blått glittrande hav. Få turister eller ålänningar vill simma i grön tjock algsoppa. Därför borde vi själva bära ansvaret och se till vårt hus d.v.s. ett renare hav. Den åländska skärgården fungerar som en stor samlingsplats vart allt ”skit” från kringliggande internationella farleder hamnar. Skitet samlas konkret i våra hundratals vikar och ligger där och pöser och gror. Därför tycker jag att det borde vara förbjudet att tömma fartygens och se

Vi måste se över lagstiftningen kring läroplikten på Åland

Det har på sistone uppkommit en ny folkrörelse till Åland. Svenska familjer som inte får hemskola sina barn i Sverige har, i en allt ökad grad, börjat etablera sig på Åland. I Sverige råder det skolplikt. Detta betyder att alla barn mellan 7-16 år måste gå i skola. I Finland och på Åland råder däremot läroplikt. För att få avgångsbetyg från grundskolan så måste han eller hon kunna läroplanens innehåll. Varför skapar detta problem? Jag anser att vi på Åland borde se över denna lagstiftning. Är läroplikt verkligen någonting som passar det åländska samhället och skolsystemet? Skolans roll är att skapa samhällsdugliga medborgare som kan klara sig i framtiden. Man måste känna till den åländska kulturen, dess värderingar, historia och geografi. Undervisning är inte endast fakta kunskaper såsom matematik och språk. Skolan stärker även tillhörigheten i det samhälle man lever i – en av skolans uppgifter är att skapa individer som känner sig delaktiga och kan verka i det större samhället. Sko

Livslångt lärande – grundpelaren i vårt välfärdssamhälle

God utbildning är kärnan för vårt välfärdssamhälle. Jag tror på ett livslångt lärande där individen under hela sitt liv förkovras och utvecklas. Till skolans uppgifter hör inte enbart att skapa samhällsdugliga medborgare, utan även ge individen redskapen att leva ett fullvärdigt och rikt liv. Pedagoger fostrar eleven i den sociala gemenskapen. De lär eleven att samarbeta med andra samt hjälper dem att förstå vårt kulturella och historiska arv. Vår utbildning är något vi har med oss från barn- till ålderdomen. Näringspolitik och utbildningspolitik borde gå hand i hand. Inom utbildningen på Åland måste beslutsfattarna ha en framtidsvision. Vilka näringsgrenar kommer att vara viktiga om 20 år? Ifall näringsstrukturen är klar så kan vi utbilda den kommande generationen inom rätt områden samt ge dem rätt kompetens. Jag anser att kännedom om ekonomins grundregler, entreprenörskap, företagskunskap och turism är områden som borde utvecklas. Alla på Åland skall ha rätt till utbildning. V