Saras tankar

Socialdemokraterna är nöjda med meddelandet och glada att det nu äntligen finns en policy att utgå från. Det är viktigt att landskapsregeringen har en klar syn på hur konventionerna i framtiden bör tolkas mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen. En militär konflikt eller incident i vårt närområde skulle påverka alla länder i regionen och kan inte mötas av ett and i Norden allena. Tillsammans kan de nordiska länderna stärka säkerheten och omforma försvaren i enlighet med framtida uppgifter och behov. Regeringsbeslut i Sverige har tagits vad avser gemensam utveckling av artillerisystemet Archer mellan Sverige och Norge. Samarbete inom ramen för sjöövervakning i Östersjön utvecklas för närvarande, vilket innebär att sjölägesinformation och radarbilder kan utbytas mellan de nordiska länderna. Sverige och Finland förhandlar med Nato, med Norge som värdland, om utbyte av luftlägesinformation (ASDE). Det skulle möjliggöra utbyte av luftlägesinformation mellan samt

Det hållbara Åbo tryggar levnadsmöjligheter ekonomiskt, socialt och ekologiskt även för kommande generationer i balanserad och ständig förändring. Det skulle varken vara särskilt svårt eller dyrt att öka användningen av kollektivtrafik på Åland. Med strax under 30.000 invånare har Åland en relativt bra kollektivtrafik. Men det finns väldigt lite kvälls-, veckosluts- och sommartrafik. Dagens tidtabeller fokuserar på att få in människor till skolorna och till servicen i Mariehamn på vardagarna. Man kunde utveckla det så att bussarna går att använda mer på fritiden. Det behöver inte kosta allt för mycket. I framtidens Åbo går elbussarna på solenergi Åbo stad och ett ledande energibolag utreder tillsammans möjligheterna att införa elbussar, utveckla ett laddningsnätverk för elbilar samt producera solenergi i Åbo. Utredningarna är en del av det strategiska samarbetet mellan staden och bolaget och skapar en grund för viktiga nya lösningar som kan tillämpas i praktiken. I den rapport o

Kulturen är en samhällsutvecklare. Kultur är en huvudingrediens för förändring och kultur ska ha en självklar plats i processer som samhällsutveckling. Kultur skapar genom mötet mellan människor, därför måste man arbeta gränsöverskridande med kultur som en förändring i samhället där kulturaktörer, medborgare och näringsliv strävar mot samma gemensamma vision. Ett belysande exempel är bibliotek som väljer att ta in vissa böcker, eller konsthallar som sätter upp en viss konst. Aktivt väljer man bort ngt annar. Indirekt säger man att det här är värdefullare än det där. Vi är alltså politiska aktörer i ett kulturfält som sätter kulturen i ett större samhälleligt perspektiv. Åland behöver skapa en plats där olika etniska grupper och andra minoriteter kan få en naturlig plats att träffas. Detta kunde vara i vårt kulturhus eller genom Medis. Ålands musikinstitut bedriver en lagstadgad verksamhet med fastställd läroplan. Intresset för att studera vid ÅMI är stort. Elevantalet idag ä

Grundskolan ska jämna ut klasskillnader och ge ungdomar en likvärdig start i livet oavsett hemförhållanden, kön eller andra förutsättningar. Utbildning har historiskt varit en av de viktigaste ledstjärnorna för att skapa en jämbördig grund att stå på. Den åländska skolan ska bygga på humanistiska värderingar och betona hållbar social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Skolan ska vara en demokratisk mötesplats som är jämställd och motverkar könsstereotyper. En sammanhållen offentligt finansierad skola är det bästa redskapet för att skapa dessa jämlika förutsättningar. Där får alla möjlighet att utvecklas maximalt efter sin förmåga och får det stöd och den uppmuntran som behövs. På så sätt motverkas social segregering. Den mångkulturella skolan är en styrka. De som behöver ska få extra språkstöd och få möjlighet att stärka sina kunskaper i sitt hemspråk.   Socialdemokraterna anser att barn och ungdomar ska lära sig att respektera och samarbeta med sina medmänniskor. I vå

Med en aktiv och ambitiös bostadspolitik så kan Åland ta till vara fler möjligheter till jobb och tillväxt och samtidigt klara de stora klimatutmaningarna. Alla ska ges förutsättningar att leva i bra bostäder och i en stimulerande och trygg miljö. Boende- och bebyggelsemiljön ska utgå från människors efterfrågan och behov och bidra till jämlika förhållanden. Bostadsförsörjningen ska bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt, rörlighet på arbetsmarknaden. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten. Åland borde ha ett mål för bostadsbyggande inom bostadspolitiken. Byggreglerna bör reformeras med fokus på att förenkla och skapa flexibla lösningar samtidigt som en god och hållbar byggkvalitet upprätthålls. Byggnadsreglerna bör skyndsamt ses över för att nå en god balans mellan olika samhällsintressen. Klimatomställningen i bostadssektorn bör ingå som en del i en strategisk samverkan för ene

Regeringen i Finland har beslutat höja antalet kvotflyktingar. Nästa år mottas 1050 flyktingar, vilket är 300 fler än i år. Främst kommer det att gälla flyktingar från Syrien men också flyktingar från Afganistan, Kongo och Sudan. Landskapsregeringen har ställt sig positiva till att ta emot flyktingar till Åland. Detta ska ske genom överenskommelse mellan de åländska och riksmyndigheterna. Jag ifrågasätter detta förfarande. I praktiken är det endast Mariehamns som har reella möjligheter att ta emot dessa flyktinger. Staden beslöt förra veckan under budget behandlingen att hon är positiv att ta emot flyktingar och påbörjar förberedande arbete för mottagande av flyktingar under förutsättning att landskapsregeringen eller Riket finansierar kostnaderna som uppstår för Mariehamns stad i samband med flyktingmottagning och underförutsättning att landskapsregeringen har klargjort sin koordinerande roll. Åland har högre nivåer på exempelvis utkomststödet än i riket. Staden har inte i dagens

Ifall det inte kom tydligt fram vad Mariehamns socialdemokrater vill i "Rakt På" i Åland24 tisdagen den 1.10 så gör vi nu följande förtydliganden. Situationen är mycket allvarlig. Det är inte fråga om en sandlådelek utan det handlar om att bibehålla välfärden och stabilisera stadens ekonomi. Mariehamns socialdemokrater har varit med om att spara i välfärden. För att inte riskera att skada Mariehamnare som är i behov av stöd och hjälp från stadens sida har vi flera år i rad föreslagit blygsamma höjningar av inkomstskatten. Dessa förslag har kategoriskt avvisats av alla övriga partier.  Stadens samfundsskatter är enligt prognos 2,2 miljoner mindre i jämförelse med budgeten för år 2013. Detta har varken stadsledningen eller partierna kunnat förutspå. Staden visar nu ett budgetunderskott på 2,93 miljoner för detta år och en nettoskuldbörda på 50,8 miljoner. Situationen är som sagt allvarlig och den har blivit ännu allvarligare de senaste åren. För att klara stadens ekonomi

Jag kunde inte tro mina öron när jag fick information om den senaste effektiveringsförslaget från stadens ledande tjänstemän. Det finns ett ökat behov av dagisplatser i södra stan och det kommer troligtvis att behövas ytterligare platser under år 2014.   I budgeten för 2013 finns följande skrivning för planåret 2014: ”Om inga lediga utrymmen tillkommer i arbetet med att förbättra användningen av stadens befintliga lokaler planeras och projekteras daghem i Horelli- området. De senaste åren har det totala antalet platser varit för lågt, vilket lett till större barngrupper och akuta lösningar som krävt mycket arbete, vilket har varit otillfredsställande för både personal och för familjer som använder stadens barnomsorg”. I de mätbara mål som skall vara uppnådde före 2015 och som socialnämnden tagit beslut om står följande: ” Målet är att försäkra en tillräcklig tillgång på barnomsorgsplatser samt undvika förtätningar i barngrupper. Lokaler för daghemsverksamhet bör finnas tillhand

Bra kollektivtrafik är central för utvecklandet av en stad, fick vi lära oss på Nordisk huvudstadskonferens i Stockholm för några veckor sedan. Mariehamn har hyllats i utländska medier och sets som ett föredöme runt om i världen för den avgiftsfria koldioxidneutrala kollektivtrafiken. Jag har varit stolt över att vara Mariehamnare. Jag har varit stolt över vår kollektivtrafik. Jag har varit stolt över vår miljöprofil. I två år har moderaterna och liberalerna styrt staden och nu kära vänner ser ni resultatet. Först minskades Medis-timmarna och kulturutbudet, sedan rök Emmaus. K-märkningen av våra kulturbyggnader hävs, våra barns skola kommer troligen att endast renoveras och nu upphandlar moderaterna och liberalerna bort den avgiftsfria koldioxidneutrala bussen.   Detta är bara början, för att slippa höja skatten. Jag har sagt det förut och säger det igen. Det ekonomiska resonemang som nu förs i staden håller inte. Man kan inte endast skära ner och dumspara för att uppnå en budge

Socialdemokraterna vill  bygga en 1 – 9-skola i gamla Övernäs skola och Idrottsgården för att uppnå en långsiktig och hållbar lösning.  I den nya 1-9-skolan får eleverna egna vistelseområden både ute och inne, elevvården får en central placering och arbetsmiljön blir bättre. Bowlinghallens café kan användas av eleverna. Rastutrymmen blir varierande och en mot Neptunigatan trevlig utemiljö kan skapas för eleverna. Det finns inget annat alternativ som är både hållbart och långsiktigt. Vi anser att ett  gemensamt och centralt beläget lärarrum är av stor vikt för skolans pedagogiska utveckling. Hela skolområdet borde ses som en helhet.  Vi vill att skolbyggnaden får ett tydligt centrum. Processen har varit lång och eleverna och personalen har fått vänta. Socialdemokraterna konstaterar att stadens ekonomi ytterligare försämrats sedan planeringen av Övernäs skola inleddes. Det är oroväckande att planeringen i detta skede visar att en renovering av högstadieskolan inte håller sig inom

The Nordic Way och utmaningar med globalisering och urbanisering. Vad kan Mariehamn bidra till i denna diskussion. Det var tankar som väcktes hos mig under dessa två dagar i Stockholm där politiska representanter träffades för att diskutera utmaningarna. Det är klart att världens minsta metropol kämpar med helt andra utmaningar, men mycket nya tankar väcktes. Mariehamn växer för långsamt samtidigt som samfundsskatterna minskar. En klar sammanfattning på stadens utmaningar. Men en fråga som diskuterades övergripande var utbildningsfrågorna. Skall Norden vars konkurrenskraftig så behöver vi satsa på våra universitet och på den högre utbildningen. Här har Åland och Mariehamn en möjlighet att lyfta fram sin specialkompetens kring sjöfarten. Varför inte nischa oss ännu starkare inom detta område?

Mariehamns socialdemokrater är för byggprojekten på Magazintomten. Vi är glada att det finns företag som vill satsa i centrum och ser fram emot att hela projektet både del 1 och 2 verkställs så fort som möjligt. Vi reserverade oss mot beslutet bara gällande hävningen av det K-märkta huset. Byggnadsrätten på den så kallade Magazintomten dubblas. Detta innebär en avsevärd ökning av fastighetens värde och en förmögenhetsöverföring på 3,5-5 miljoner euro. Den K-märkta byggnaden skyddades redan 1986. Att häva K-märkningen följer inte intentionen i plan- och bygglagen för landskapet Åland och kan därför ses som lagstridig. Följden av detta beslut är att stadens fastställda principer om K-märkning sätts ur spel. Detta kan få långtgående konsekvenser för de övriga K-märkta miljöerna i centrala Mariehamn. Hur kan vi motivera enligt likabehandlingsprincipen att inte K-märkningen av Bagarstugan eller Hillings ska lyftas? De har ju rätt till samma höga exploatering som ägarna till Magazi

Trots att Europeiska regeringar betalar stora summor skattepengar i räntor och stödpaket till banker och finansinstitut fortsätter arbetslösheten att öka och har nu nått rekordnivåer. Så mycket som var fjärde spanjor och grek saknar nu arbete – liksom var fjärde svensk under 25. Bland unga under 25 år är det ännu värre – mer än var annan står utan jobb. Ungdomsarbetslösheten når nya rekordnivåer trots att fler än någonsin studerar på högskola och därför inte räknas som arbetslösa. För varje lågkonjunktur förvärras ungdomsarbetslösheten. Senast var minskningen av andelen sysselsatta personer under 25 år nästan fem gånger större än bland äldre personer. Dessutom är generationsklyftan, skillnaden i arbetslöshet mellan unga och äldre, större på Åland än i andra europeiska länder. Att ungdomar råkar värst ut i lågkonjunktur har strukturella orsaker.   En orsak är den dåliga kopplingen mellan utbildning och arbetsliv som gör att unga har svårt att hitta jobb, men också är de som o

Den motion som väckte mest debatt under Svenska Finlands Folkting handlade om den svenskspråkiga skolkulturen och identiteten. Jag hävdade att den finskspråkiga skolkulturen skiljer sig avsevärt från den svenskspråkiga kulturen. Delade lärarrum, gemensamma samlingar samt gemensamma lektioner kommer att leda till att den svenskspråkiga skolkulturen hamnar i ett underläge och riskerar att elimineras. Åsikterna var delade i salen med folktinget enades att man fortsättningsvis aktivt ska arbeta för att svenskspråkiga skolorna bevaras som svenska med svensk kultur och identitet. Den andra framgången som jag är speciellt stolt över är min motion och att fördjupa och utöka undervisningsnämnden historia i grundskolan. Jag har varit bekymrad över den svaga historia kunskap som dagens unga besitter. Den egna kulturella och historiska identiteten grundar sig på inte endast på det immateriella kulturarvet utan på en analytisk förståelse av den egna historien. Därför är det viktigt  att ämnet his

Stadsfullmäktige skall på tisdag behandla förslaget till stadsplan och tomtindelning på den s k Apalängen öster om Svibyviken, där det enligt planerna ska byggas ett med Mariehamnsmått gigantiskt flerbostadshus. Idag är området betesmark - miljön är mycket vacker och det gränsar till ett skyddat naturområde med värdefull våtmark. Debatten har i veckan gått het och socialdemokraterna har blivit beskyllda för både det ena och det andra i veckans tidningar. Socialdemokraterna har ingenting emot att området bebyggs, fast då tycker vi att det skall bebyggas med egnahems- och radhus. Det skulle passa bättre in i området och stadsbilden. Det är positivt att det finns en efterfråga på studentboende i Mariehamn. Vi har dock velat se ett sådant boende närmare skolorna. Vi har dessutom hävdat att efterfrågan på studentbostäder inte är så stort att det behövs så här många lägenheter. Under ärendets behandling har det även klargjort att bostäderna inte i första hand kommer att byggas för

Mobbning börjar ofta redan i de lägre klasserna eller när man börjar i högstadiet. Mobbningen kan fortsätta genom hela grundskolan. Varför är det ännu idag så svårt att tala om mobbning? En som utsattes för mobbning på högstadiet sade att föräldrarna kände till situationen men i skolan togs den aldrig upp.   Enligt lagen om grundläggande utbildning har alla rätt till en trygg studiemiljö. Skolmobbning uppfyller kriterierna för brott, men mobbaren ställs sällan till rättsliga ansvar. På Åland har skolorna aldrig anmält mobbningsfall till polisen trots att forskning visat att mobbningen upphörde sedan polisen kom med i bilden. Skolmobbningen forsätter ofta på webben. Många tror att man i yttrandefrihetens namn kan göra vad som helst på webben. Mobbningsfall avslöjas ofta med hjälp av anonyma enkäter och via diskussioner. Kiva-skola projektet använder sig av liknande metoder.   Ett önskemål från mobbningsoffer är att övervakningen skärps på rasterna och håltimmarna. Mobbning kan fo

Utslagning från arbetsmarknaden går i arv. Tidiga åtgärder för att bryta den onda cirkeln är på sikt en lönsam investering.   Enligt den senaste forskningen ses avsaknaden av utbildning som den mest avgörande katalysatorn för utslagningen. Andelen ungdomar som avslutar sin skolgång redan efter grundskolan har varit tämligen konstant under hela 2000-talet. Det som däremot har skett är att sysselsättningsgraden för lågutbildad personal började sjunka 2008. Idag räcker det inte med endast en grundskoleexamen. Allt fler jobb kräver åtminstone yrkesexamen och konkurrensen om de övriga jobben har blivit hårdare. Därför bör vi uppmana alla unga att utbilda sig och bidra med ett skyddsnät så att risken för att ge upp inte blir så stor. Idag finns det flera olika stöd former för att åtgärda utslagningen av unga. Förutom de olika stödformerna i skolorna så finns det en lång rad både preventiva och korrigerande serviceformer. Det största problemet är att nuvarande stödformer kommunicera