Inlägg

Visar inlägg från januari, 2015

Barnens rätt till båda sina föräldrar

Världen förändras och det gör även familjekonstinstallationerna. Idag är inte kärnfamiljen en lika tydlig norm som tidigare. Här behöver lagstiftningen hänga med.  Det är betydligt vanligare på Åland än i riket att barn till separerade eller skilda föräldrar bor hos sina föräldrar enligt ett varannan vecka system. I dessa fall medger bostadsbidragslagen att endast den förälder hos vilken barnen är mantalsskrivna har rätt att räkna med barnen i hushållets storlek, medan den andra föräldern betraktas som ett ensamhushåll. Den förälder som inte barnen är mantalsskriva hos får därmed ett  mindre bostadsbidrag, om inkomstbilden är densamma, trots att behovet av större bostad kan vara lika stort som för den förälder hos vilken barnen är mantalsskrivna. Den förälder som har barnen mantalsskrivna hos sig är även den förälder som erhåller barnbidraget inklusive ensamförsörjartillägget samtidigt som barnbidraget enligt bostadsbidragslagstiftningen är en prioriterad inkomst, som inte ska

Ge pappor förutsättningar för att ta ansvar för barnen

I samband med debatten om bostadsbidragslagen i lagtinget nyligen diskuterades hur systemet missgynnar föräldrar som separerat, men som inte är närföräldrar, alltså den förälder som barnen inte är skriven hos. I mer än 80 procent av skilsmässofallen i Finland är det pappan som inte är närförälder (Hbl 18.1.2015). Social- och miljöutskottet konstaterar att Åland är mer likt Sverige, där 40 procent av föräldrarna väljer att dela lika på ansvaret för barnen efter en separation. Bostadsbidragslagen tillåter bara att den förälder som barnen är skrivna hos har rätt att räkna med barnen i hushållets storlek, medan den andra föräldern betraktas som ett ensamhushåll. Detta gäller alltså även i fall när barnen bor vecka/vecka. Den förälder som barnen inte är skrivna hos får alltså ett mindre bostadsbidrag, oavsett om inkomstbilden är densamma, trots att behovet av större bostad är lika stort. Ett modernt, jämställt samhälle måste ge pappor förutsättningar att ta mer ansvar för barnen. Ida

Samverkan, Löfström!

Riksdagskandidat Mats Löfström sitter i Bryssel och driver riksdagsvalskampanj på Åland genom att läsa och kommentera riksdagsledamot Elisabeth Nauclérs blogg. Genom en formulering i bloggen om riksdagens behandling av produktionsstödet till vindkraften gör han en slutsats om att Elisabeth Nauclér skulle bete sig handfallet i fråga om vindkraftsfrågan.  Frågan om de administrativa kostnaderna måste ändå i sammanhanget beaktas som en detalj som borde lösas i överenskommelse mellan landskapsregeringen och den ansvariga energimyndigheten. Eftersom jag är en del av regeringspartierna i Ålands lagting och följer frågan på nära håll, tycker jag att Mats Löfström har fel. Elisabeth Nauclér har under flera år arbetat mycket konstruktivt med vindkraftsfrågan och gjort sitt yttersta tillsammans med landskapsregeringen för att lösa frågan så att åländska vindkraftsproducenter också ska kunna ta del av stödsystemet för vindkraft. Nu har man kommit så långt att lagarna behandlas i lagtinget

Åsikter kring den nya bibliotekslagen

En ny bibliotekslag är under arbete och beräknas bli antagen av den nya riksdagen. Vilka frågor borde enligt Dig särskilt bevakas i arbetet med den nya bibliotekslagen? Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.   Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.  Båda våra nationalspråk bör värderas lika högt.  2. Bibliotek stängs, bokbussturer dras in och utlåningen minskar. Är detta ett hot mot kunskapssamhället och hur kan jämlik tillgång till information, kunskap och kultur för alla tryggas? Det är klart att detta är ett hot. Inbesparingar på kunskapssamhälet är bekymmersamt. För att garantera en jämlik tillgång till information, kunskap och kultur även i glesbygden så

Vi vill satsa på kollektivtrafik

Satsa på bussar istället för tunnel I USA byggs inte längre nya stadsmotorvägar. Inte främst av miljöskäl, utan av ekonomiska och sociala. Synen på stadens transporter förvandlas och bilen är inte längre norm. ”Om ett decennium äger vi kanske inga bilar.” sade Los Angeles borgmästare i september 2014. Även Janette Sadik-Khan, tidigare trafikchef i New York, twittrade nyligen ”Det är fotgängare, inte bilar, som driver ekonomin”. Samtidigt vill Moderaterna satsa på en tunnel under Östra utfarten med argument att det skulle ge mycket mer till ålänningarna. Moderaterna vill alltså satsa på bilismen istället för kollektivtrafik, fotgängare och cyklister. Biltrafiken betraktas av de flesta städer som en belastning och allt som kan göras för att minska denna och öka gång-, cykel- och kollektivtrafik ses som en vinst för ekonomi och miljö. Mariehamn har backat inom detta område under Moderaternas ledning. Idag har vi en kollektivtrafik som närmast är ett förakt. Bilismen och färdtjänstens