Saras tankar

En modern säkerhetspolitik bygger på flera komponenter. De sex viktigaste en aktiv utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, ett militärt alliansfritt Sverige, ökat samarbete i Norden, aktiv Östersjöpolitik, stärkt Europasamarbete samt ett starkare Förenta Nationerna. Från socialdemokratiskt håll säger vi nej till ett medlemskap i Nato. Vår grunduppfattning är att den militära alliansfriheten under både andra världskriget och kalla kriget tjänat oss väl och gör så även i vår tid. Vad skulle hända med den Åländska demilitariseringen och neutraliseringen ifall Finland skulle gå med i Nato? Det finns en uppenbar risk att Finland tvingas in i förhandlingar där demilitariseringen och neutraliseringen hotas. De främsta organisationerna där vi vill att Åland och Finland ska verka politiskt är EU och FN. De har ett brett spektrum av verktyg för att möta dagens breda säkerhetshot. Inom EU finns också solidaritetsklausulen vilken vi på Åland ställt oss bakom. Vi tar avstånd från ett gemen

I Helsingin Sanomat har man under de senaste dagarna kunnat läsa insändare och debattartiklar kring en potentiell invasion av Ålands öarna och kravet på ett Nato-medlemskap. En viktig aspekt har helt lämnats ut ur diskussionen. Åland är neutraliserat och demilitariserat. Neutralisering innebär att alla krigshandlingar mot eller inom Åland är förbjudna. Då landskapet Åland är en autonomi under finsk suveränitet är Finland förpliktigat att garantera att denna status upprätthålls. Ålands demilitariserade och neutraliserade ställning bygger på internationella överenskommelser som har bekräftats och utvecklats i ett flertal konventioner. Syftet med konventionerna är att säkerställa att Åland aldrig ska komma att användas av stater på ett sådant sätt att Åland skulle utgöra ett hot för någon ur militär synpunkt. Jag finner det bekymmersamt att forskaren Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet debatterar ett ryskt intagande av Åland och vår utrikesminister lyfter in Åland i

Bästa självstyrelsefirare, kära Ålänningar! Mina Damer och Herrar!  I juni 1921 godkändes Ålandsöverenskommelsen i Nationernas förbund. Det internationella samfundet gav då Åland dess unika status som ett autonomt örike inom Finlands gränser. Åland fick då sina skyddsbestämmelser för det svenska språket och för örikets kultur och vedertagna traditioner. Året därpå, den 9 juni 1922, sammanträdde landstinget för allra första gången. Ålänningar har ihärdigt i snart 100 år arbetat för ett samhälle där demokrati, tolerans och en god välfärd ska råda. Dessa värderingar har varit och är alltjämt hörnstenar för vårt politiska arbete.  Vårt självstyrda örike är idag ett blomstrande samhälle, en framgångssaga, som många andra internationellt hänvisar till som ett gott exempel. Åland är den plats där man kan leva från vaggan till graven. Ett örike fyllt av skönhet där naturen och vattnet knyter oss samman. Det är en plats där man vill leva, det är en plats där man vill verka och det är en

Fru Talman, Hållbar utveckling har tre ömsesidigt beroende dimensioner: den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. En av dessa dimensioner får inte underminera förutsättningarna för utveckling inom de andra dimensionerna. Även kulturen har stor betydelse för de nordiska värderingarna. Det gäller till exempel val av livsstil, konsumtionsmönster, förhållande till naturen och acceptans för förändrings- processer i samhället. Därför är det viktigt att inkludera kulturella frågor i arbetet för hållbar utveckling. Den nordiska välfärdsmodellen bygger på att alla människor har lika värde, respekt för mänskliga rättigheter, rättvisa, jämlikhet, god förvaltning, låg nivå av korruption, demokrati, främjande av hälsa och välbefinnande. Jämställdhet, öppenhet och engagemang är andra viktiga grundstenar. De nordiska ländernas framgång är också ett resultat av att man på ett tidigt stadium bejakade ekonomisk öppenhet och frihandel. Hållbar utveckling är nyckeln till framtidens välfärdsmo

Mariehamns socialdemokrater reserverade sig emot fullmäktiges beslut att Edlagårdens pensionärsbostäder säljs ut till högstbjudande istället för till Marstad Ab. Edlagården ligger i centrala Mariehamn, på Mariegatan 31-33. Här finns två huskomplex bestående av ett äldre tvåvåningshus och ett nyare i radhusmodell. Totalt finns det 29 lägenheter. Edlagården är en form av serviceboende. Serviceboende innebär att du hyr en lägenhet som du möblerar själv. Gemensam matsal och samlingsrum finns. Personal finns inte på plats dygnet runt, utan du får hjälp av hemtjänsten enligt en individuell vård- och serviceplan. Du väljer om du vill ha matservice och om du vill äta i den gemensamma matsalen eller i din egen lägenhet. ÅHS ansvarar, via hemsjukvården för den medicinska vården. I staden finns det ett annat liknande hem, Johannahemmet, som ligger i centrala Mariehamn på Norra Esplanadgatan 6. Här finns sex lägenheter på första våningen. Beslutet att sälja Edlagården till högstbjudande

Under denna mandatperiod har Mariehamns stad påbörjat en stor bolagiseringsprocess. År 2013 bolagiserades Mariehamns Elnät och nu står stadsstyrelsen inför en bolagisering av hamnen. Hamnstyrelsens viktigaste uppgift är att sköta och utveckla bolagets verksamhet. Offentligt ägda bolag har oftast ett annat mål än vinstmaximering. Vi behöver utveckla en god styrelsesed i våra kommunala bolag. En grundförutsättning för detta är en tydlig ägare. Mariehamn bör bli bättre på att utöva sin ägarroll, genom tydliga ägardirektiv som medverkar till att utveckla kommunens verksamheter. Ska våra bolag drivas i vinstsyfte? Enligt kommunallagen kan kommuner idka näringsverksamheter som allmänt betjänar kommuninvånarna. Kommunens näringsverksamhet kan vara vinstbringande, men spekulativ verksamhet som uteslutande är avsedd att ge vinst är inget kommunen ska syssla med. Kommunens möjligheter att bedriva näring regleras inte bara genom kommunallagen utan också av lagen om konkurrensbegränsningar.

Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens som samhällets behov. Socialdemokraterna vill utveckla kunskapssamhället med skolor som är öppna och tillgängliga för alla på likvärdiga villkor. För att hålla god kvalitet på undervisningen krävs kunniga och engagerade lärare. Investeringar i skola och utbildning ska prioriteras för att rusta Åland för morgondagens utmaningar. En hög kunskapsnivå behövs för samhällets utveckling och vår gemensamma välfärd. Det är viktigt att a llas tillgång till utbildning på gymnasienivå prioriteras. Investera i utbildning Utbildning är till för alla. Det är viktigt att grundskolan skapar möjligheten att ge alla formell behörighet till studier på gymnasienivå. Resurserna måste också vara tillräckliga så att alla kan slutföra sina studier. Ungdomar behöver få ett naturligt förhållningssätt till att utbilda s