Hur marknadsför vi Mariehamn?

Jag har fördelen att delta i en finsk-rysk vänskapskongress i St Petersburg 22-24.5 med temat ekonomi och miljö. Efter att ha hört Uleåborgs stadstyrelseordförandes presentation av sin stad så blev jag både upplyft och fundersam. Hur marknadsför vi vår stad Mariehamn? Trots Uleåborgs placering långt upp i norra Finland med stora logisiska problem för business etc. så har staden skapat möjlighter för ett bra näringsliv och kulturliv med fokus på unga. Något att ta efter? Ett kort inlägg ännu. Träffade deras marknadsföringschef. Hon lade ut prins med "I love Oulu". De hade direkt tagit efter New York som trots sin storlek och berömdhet hela tiden arbetar för att föra fram sin stad. Hon berättade även att deras vännstad delar ut slickepinnar med stadens namn på. Roligt.

Orätt att utsätta Mariehamn för hårda obefogade sparkrav

Mariehamns socialdemokrater gick i höstas till val på att värna och utveckla välfärden i Mariehamn. Vi fick väljarnas stöd och blev det största partiet i staden. Att vi nu säger nej till hårda nedskärningar i välfärden är helt i linje med våra vallöften. Dessutom när det inte behövs. Vi vill ha ekonomisk realism istället för pessimism.

För att stärka stadens ekonomi och bibehålla kvaliteten i skolan, omsorgen och dagisarna föreslog vi hösten 2010 en blygsam skattehöjning. Till det sa de borgerliga partierna - Nej. Nu ser siffrorna så pass bra ut att vi inte behöver höja skatten för att klara att finansiera servicen i staden och klara vårt överskottsmål på 10 miljoner som går till investeringar och avkortning på lån.

Förslaget att budgetera enligt ett inkomstmedeltal kan vi inte gå med på, trots att det gamla fullmäktige röstat för den, när vi ser vad det betyder i praktiken. Dvs att staden ska skära 2,3 miljoner i välfärden för 2013 och ännu mer för 2014. Följer man tidigare modell som andra kommuner i landet använder och som också Mariehamns stad tidigare använt får man ett helt annat utfall. Mariehamns socialdemokrater vill påtala behovet av att diskutera stadens ekonomi på ett realistiskt sätt. Vi måste ha samma verklighetsbild för att kunna diskutera vidare.

Vidare till chefredaktören: Niklas Lampi ska lämna min far utanför mitt politiska arbete. Det är förvånande att en chefredaktör påstår att en utbildad lärare inte kan räkna själv och förstå sig på en kommunal budget. Många ledande politiker i både riket och Sverige har en lärarutbildning i ryggen. Dessutom finns inom socialdemokraterna flera utbildade och kompetenta ekonomer och andra med ekonomiskt kunnande. Våra kalkyler är inte fel. I själva sakfrågan har inte Niklas Lampi någon åsikt, hur kommer det sig? Har han själv räknat och förstått sig på siffrorna?

Niklas Lampi påstår dessutom att jag som lärare inte har kompetens att verka i styrelsen för PAF. Det är en nedsättande syn både på pedagoger och folkvalda. Kan Niklas Lampi verkligen påstå att åländska storbolag idag går bättre med sina professionella styrelser än PAF och Posten som har en blandad kompetens av folkvalda och så kallade professionella styrelsemedlemmar? Enligt min bedömning är både Posten och PAF alldeles lysande skötta offentliga bolag. Trots att styrelserna även tidigare bestått till och med av en och annan lärare!

Första maj

Idag vänner - på första maj - är det socialdemokraternas festdag. Nu träffar vi kamrater som vi inte har mött på länge.

Det är nu på första maj som vi samlas inte bara i Mariehamn utan i hela världen på gatorna, på torgen och i parkerna. Vi samlas på första maj och demonstrerar för arbete, rättvisa och fred.

Det är vår festdag, en dag i kampen för allas lika värde och allas lika rätt.

Första maj är en dag med fanor och med musik.
En dag fylld av värme och hopp om en bättre framtid.

Idag skall vi glädjas över socialdemokraternas framgång på Åland, i Riket och i världen. Vårt systerparti, SDP, i Riket går starkt framåt och ser ut att stärka sin politiska position. SDP är enligt de sensate gallupperna näststörsta partiet i Riket. Rörelsen växer. Snart kommer även Frankrike att regeras av en socialdemokrat.

Bästa ålänningar!

Vi har givits ett stort ansvar. Vi har lantrådsposten och är även det största partiet i Mariehamn. Ålänningarna har gett oss ett stort förtroende. Vi skall inte göra dem besvikna. Vi måste jobba hårdare och tänka längre ifall vi skall uppnå våra mål.

Vi inser styrkan i att vara samlade. Fackrörelsen bygger på samma principer. Ensam är inte längre stark i vårt samhälle. Vi behövs alla för att bygga ett starkt och tryggt Åland.

Jag är bekymrad över det upptrappande våldet även i vår del av världen. Tydliga signaler hittar vi våra grannländer Sverige, Norge, Danmark och Finland. Samhället har blivit råae men än så länge ses de olika symtomen som enskilda bränder som man desperat försöker släcka.

Ta som exempel alla de mobbade barn och vuxna, skolskjutningarna, det stora antalen familjetragedier med dödlig utgång samt det fruktansvärda mordet på den tonåriga flickan i Varkaus för bara någon vecka sedan.

Jag ser detta som ett tecken på att vårt samhälle mår dåligt. Många av våra medmänniskor lever i ett stort utanförskap.

Nolltolerans skall gälla alla former av mobbning. Individen måste respekteras. Detta är utgångspunkten i ett samhälle som kallar sig civiliserat. I ett fritt och öppet samhälle kan och får var och en praktiskt taget säga vad den vill, men gränsdragningen sker när det gäller hets mot folkgrupp, ärekränkning och racistiska uttalanden.

Vi socialdemokrater ta kraftigt avstånd från den nystartade föreningen Ålandsvännerna. Här drar vi gränsen!

Vänner!

Många springer på i ekorrhjulet, jobbar och stressar för mycket och sover för lite. Detta är vardag för många av oss ålänningar, får vi inte tillfälle till återhämtning så kan vi verkligen råka illa ut. Det är höga krav i arbetslivet i kombination med prestationskrav inifrån som är det största riskfaktorn för utbrändhet. För att motarbeta stressymtomen har vardagsmotionen en viktig roll. Cykla eller promenera till jobbet underlättar redan symtomen, och kulturupplevelser spelar här en centralroll. I dagens uppvirvlade tempo kommer konsertupplevelser att spela en mycket viktig roll. Då kan man verkligen slappna av och njuta. Kulturen erbjuder variation till vardagen. Vi borde ta en timme och gå på konsert, en utställning eller annat kulturevenemang för att få sätta sig ner och vila i stunden. Lika viktig är det blomstrande idrottslivet på Åland, som uppfostrar men också ger stunder av glädje och kamratskap.

Avslutningsvis vill jag ger er en miljöuppmaning.

Väldens största soptippar finns inte på land trots alla Mise debatter, utan de flyter omkring ute till havs och dödar det marina livet. Nedskräpning är inte Östersjöns största problem, men slit- och slängkulturen i kombination med bristande miljöhänsyn förvärrar detta globala problem. Totalt uppskattas 6,5 miljoner ton skräp årligen dumpas i haven bara från fartygen. Där plast utgör det största problemet.

En plastmugg kan finnas kvar efter 100 år. Enligt FN kräver havets soptippar över en miljon fåglars och 100 000 däggdjurs liv varje år. Vi kan alla göra en instats genom att städa våra stränder. Ett konkret sätt att göra någonting som har betydelse. Det är viktigt att inse att man inte kan kasta skräp omkring sig, det handla om framtiden.

Våra nordiska miljöministrar har i dagarna presenterat ett löfte. Miljöpolitiken i Norden stramas åt. Klockan tickar.

Ta för er av livets goda. Åland står idag som vackrast i full blomsterprakt. Ta en stund och njut.

Med dessa ord vill jag önska er en riktigt fin första maj och en glad vår!

Tack för ordet.

En rättvis behandling

Det är tufft att hitta sommarjobb som ung idag. Mitt inlägg i debatten gällde just åländska ungdomars chanser att i första hand få sommarjobb på Åland.

Det är klart att socialdemokraterna är för arbetskraftsinvandring. Jag ber om ursäkt ifall jag kränkt någon med mitt uttalande kring källskatten.  Jag vill absolut inte påstå att rumäner tar ungars sommarjobb. Vinklingen i tidningarna var olycklig och lyfte inte fram hela debatten.

Skall vi göra en ändring av källskatten så måste det gälla all arbetskraftsinvandring och inte endast svenskar, som förslaget var från Axel Jonsson (ÅF).  Källskatten används som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att garantera att de egna medborgarna i första hand skall garanteras arbete.  De individer som kommer till Åland för att säsongsarbeta under 6 månader hamnar betala en skatteprocent på 35 %. Man får förtjäna 510 euro/månad skattefritt varefter en skattesats på 35 % betalas på den resterande summan. Arbetar och bor man över sex månader på Åland betalar man den vanliga progressiva arbetsskatten. Detta system tycker jag är bra.

Åland GMO-fritt

Produktion av genetiskt modifierade grödor är mycket debatterad. Det finns både klara för- och nackdelar. Genmodifierade grödor skulle kunna göras resistenta mot angrepp från skadedjur, något som skulle innebära att en mindre mängd miljögifter används. Men samtidigt kan grödorna konstrueras så att de blir beroende av andra ämnen och tillsatser för att växa. Grödor kan också modifieras så att de innehåller högre halter av nyttiga ämnen. Man har bland annat tagit fram ”det gyllene riset”. Riset har fått en gen som gör att det bildar rikligt med A-vitamin. Tanken med riset är att det ska få en praktisk användning i länder där undernäring råder. Många hävdar dock att sådana här produkter enbart tas fram för att gynna stora företag som gör vinster om deras framtagna produkter kommer till stor användning. Andra hävdar att GMO kan lösa hungerkriser och matbrist.

Den delade åsikten lär leda till en fortsatt debatt inom Europa. Allmänt är EU-ländernas åsikter om GMO förhållandevis restriktiva i förhållande till exempelvis USA, som leder utvecklingen. 

Här på Åland anser Socialdemokraterna att man bör använda sig av försiktighetsprincipen för livsmedel vars ursprung, beståndsdelar och effekt vi inte riktigt känner till.

Socialdemokraterna anser att det kan vara svårt att överskåda de långsiktiga konsekvenserna GMO-grödor har på miljön och samhället. Det finns tveksamheter kring hur GMO kommer att fungera med andra, naturliga organismer i ekosystemet och om det i så fall kan leda till minskade populationer eller förlust av arter.

Det finns en skepsis kring de ekonomiska fördelarna kring grödan. Vem eller vilka tjänar till exempel på ”det gyllene riset”? Är det endast några multinationella företag som gynnas av produktionen.

Även EU-kommission har genom åren visat stor välvilja mot GMO-industrin. Kommissionens välvilja står i kontrast mot konsumenternas och böndernas inställning. GMO-odlingar har ökat men endast marginellt. EU-kommissionen har underkänt nationella förbud mot enskilda GMO-grödor men har inte lyckats förmå länderna – Österrike, Ungern, Polen, Grekland, Bulgarien och, sedan hösten 2007, Frankrike – att ändra sig. Under tiden har över 200 regioner i hela Europa uttryckt en vilja att förbli GMO-fria och ett nätverk av 43 regioner kämpar aktivt för rätten till ett jordbruk utan GMO-grödor. Nätverket arbetar också med att säkra tillgången på icke-GMO i djurfoder.

Efter tio år på marknaden är det bara en GMO-produkt, Monsantos Bt-majs (MON810) som odlas kommersiellt, och det i stort sett endast i Spanien (70 tusen hektar) och Frankrike (20 tusen ha). Odling i någon större skala började först 2007. I slutet av året beslöt den franska regeringen att odlingen skulle upphöra till dess riskerna med resistens-bildning bland skadeinsekter hade utretts. 25 oktober 2007 förklarade President Nicolas Sarkozy:

“Sanningen är, att vi har våra dubier beträffande fördelarna med den aktuella insektavvisande GMO [GM-organism]; sanningen är, att vi inte är övertygad om möjligheten att kontrollera GMO spridning; sanningen är, att vi ifrågasätter de förmenta fördelarna med GMO för vare sig människors hälsa eller miljön”.

Samma vecka som Sarkozy uttalade sig lade Stavros Dimas, kommissionär med ansvar för miljön, ett förslag på att inte godkänna två nya sorters GMO-majs. Det är första gången ett avvisande förslag väckts i kommissionen.

En trängd GMO-industri har tagit till skrämseltaktik. Europas motsträviga bönder varnas för att de kan stå utan foder till sina djur. Man målar upp en förestående masslakt av tamdjur i hela EU. För att undvika denna katastrof måste EU, enligt principen ‘blunda och svälja’, acceptera kontaminering från icke-tillåtna GM-grödor och skyndsamt godkänna import av GMO-majs och sojabönor.

Argumenten tycks ha påverkat vissa kommissionärer (Jordbruk och Handel) fastän DG Jordbrukets egen analys från 2007 konstaterar, att hotet om foderbrist är starkt överdrivet.

Industrins senaste giv är att försöka framhålla GMO-grödor som råmaterialet för biobränslen. Men de modifieringar som industrin satsat på hitintills erbjuder inte någon som helst fördel jämfört med icke-GMO grödor medan GMOs miljönackdelar kvarstår. Kampen har inte stagnerat. Så sent som den 23 februari 2012 kunde man läsa i Helsingin Sanomat att Frankrike och Finland fortsättningsvis försöker hitta en lösning för att förbjuda GMO-grödor inom sina regioner.

Som medlem i Social- och miljöutskottet är jag väl medveten om att vi inte kan förbjuda GMO-odling på Åland. Detta hör inte till vår behörighet. Jag avser dock att Landskapsregeringen gjort rätt när man föreslår att anta en lag som skiftar till att hindra spridning och inblandning av genetiskt modifierade grödor i andra grödor och känsliga isotoper samt att förebygga skador som inblandning kan orsaka, och på detta sätt omöjliggöra odlingen av GMO-grödor på Åland.

Vi är på rätt väg. Det är viktigt för socialdemokraterna att Åland förblir rent från GMO. Vi har även en unik möjlighet att profilera oss inom de ekologiska näringarna. Vi kan inte tillåta att vår flora blir kontaminerad. Det gäller att vara staget före och inte ge efter.

Trafficking

Varje år säljs och köps mellan 600 000 och 800 000 tusen människor över nationsgränserna. Mångdubbelt fler faller offer för människohandel inom det egna landet. Mörkertalet är stort samtidigt som beräkningar visar på en kraftig ökning de senaste åren. Idag är handeln med människor den tredje största formen av organiserad brottslighet, efter handeln med narkotika och vapen.

Vi debatterar Landskapsregeringens yttrande angående Europarådets konvention om bekämpande av människohandel. Konventionens syfte är att med respekt för jämnställdheten förebygga och bekämpa all människohandel både nationell och gränsöverskridande. Det är frågan om att trygga de mänskliga rättigheterna för dessa offer, samt att garantera att människohandelsbrott undersöks och åtalas effektivt.

Människohandel, eller trafficking, brukar definieras som att offret har tvingats, lurats eller hotats i syfte att utnyttjas på olika sätt.

Trafficking har stora konsekvenser som kan delas in i tre olika områden.

1.    Dels tar människohandeln ifrån en individ hennes grundläggande rätt att vara fri och själv bestämma över sitt liv,

2.    dels ger det inkomster och bränsle åt den organiserade brottsligheten och

3.    dessutom innebär människohandeln en global hälsorisk.

De flesta offren för trafficking är kvinnor och barn. Kvinnor och flickor säljs oftast till prostitution men också till tvångsgiftermål och hushållsarbete eller som billig arbetskraft. Offren för människohandel utsätts ofta för fruktansvärda övergrepp. De befinner sig i en mycket utsatt situation, ofta utan pass eller kontakter i ett land där de inte kan reglerna eller språket. Därför har de svårt att värja sig eller göra något åt sin situation om de misshandlas, våldtas, hotas, och torteras. De fysiska och psykiska skadorna blir ofta allvarliga och tar lång tid att återhämta sig ifrån.

Handeln sker främst i två riktningar, från landsbygd till stad och från fattigare delar av världen till de rikare delarna. Till Västeuropa kommer varje år mellan 120 000 och 500 000 kvinnor och barn.

Rikskriminalen i Sverige räknar med att mellan 400 och 600 kvinnor och barn varje år kan vara föremål för människohandel. Då handlar det först och främst om trafficking för sexindustrin. De flesta offren för människohandeln i Sverige kommer från Ryssland eller de baltiska länderna. Det är skrämmande siffror och aktuella i vårt närmaste grannland.

Eftersom en människa, till skillnad från till exempel narkotika, kan säljas om och om igen är människohandel en mycket lönsam verksamhet. FN beräknar att de kriminella grupperna som ägnar sig åt människohandel varje år drar in omkring 50 miljarder kronor. Eftersom människohandel är ett problem över nationsgränserna är internationellt samarbete mycket viktigt för att kunna göra något åt problemet.

Sexuell människohandel, så kallad trafficking, sker även på internet. Här borde införandet av barnporrfilter vara en metod som kan förstöra hallickens verksamhet.

Här kunde polisen att tillsammans med internetleverantörer se över hur det här kan lösas Ett samarbete kunde utvecklas så att nätleverantörerna får bättre möjlighet att avgöra när det är frågan om koppleri och människohandel. Då kan de agera snabbt för att få bort sidorna från nätet så fort som möjligt.

Landskapsregeringen föreslår ett samarbete mellan berörda myndigheter, så som tullen, sjöbevakningen, polisen och kommunernas sociala myndigheter. Detta åtgärdande är mycket bra och kan helt och hållet stödas av socialdemokraterna. Det är fullständigt i linje med vår politik.  Vi är mycket tacksamma över att regeringen framhåller att konventionen implementeras och att innehållet skall levas upp till.

Klyftorna blir bara större

Det sägs ofta att Finland i internationell jämnförelse är ett land med relativt små inkomstskillnader, men det är en sanning i modification. Under de senaste åren har inkomstkyftorna blivit större än i de andra nordiska länderna. Det har inte gjort någon större skillnad vilken politisk färg regeringen haft - de rika har i varje fall blivit rikare och de fattiga relativt sett fattigare.

Intressant att påpecka är forskaren Tuomas Malinens konklusioner. Malinen har gjort en jämförande undersökning av 38 länder och kommit till att ökade inkomstskillnader är ett hot mot den ekonomiska tillväxten i de rika länderna. En allt mindre del av förmögenheten används till konsumtion, men det är konsumtion som ger investeringar, arbete och tillväxt. De fattiga lägger däremot alla sina slantar på cirkulation. Resultaten visade även att samhällets intellektuella kapital krymper. Visserligen är utbildning gratis med det har visat sig att fattigdom och låg utbildning går i arv.

Inkomstfördelningen är svår att styra men det går att påverka på politisk väg genom skatte- och stödpolitiken.