Saras tankar

Det är tufft att hitta sommarjobb som ung idag. Mitt inlägg i debatten gällde just åländska ungdomars chanser att i första hand få sommarjobb på Åland. Det är klart att socialdemokraterna är för arbetskraftsinvandring. Jag ber om ursäkt ifall jag kränkt någon med mitt uttalande kring källskatten.   Jag vill absolut inte påstå att rumäner tar ungars sommarjobb. Vinklingen i tidningarna var olycklig och lyfte inte fram hela debatten. Skall vi göra en ändring av källskatten så måste det gälla all arbetskraftsinvandring och inte endast svenskar, som förslaget var från Axel Jonsson (ÅF).   Källskatten används som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att garantera att de egna medborgarna i första hand skall garanteras arbete.   De individer som kommer till Åland för att säsongsarbeta under 6 månader hamnar betala en skatteprocent på 35 %. Man får förtjäna 510 euro/månad skattefritt varefter en skattesats på 35 % betalas på den resterande summan. Arbetar och bor man över sex månader på Åland

Produktion av genetiskt modifierade grödor är mycket debatterad. Det finns både klara för- och nackdelar. Genmodifierade grödor skulle kunna göras resistenta mot angrepp från skadedjur, något som skulle innebära att en mindre mängd miljögifter används. Men samtidigt kan grödorna konstrueras så att de blir beroende av andra ämnen och tillsatser för att växa. Grödor kan också modifieras så att de innehåller högre halter av nyttiga ämnen. Man har bland annat tagit fram ”det gyllene riset”. Riset har fått en gen som gör att det bildar rikligt med A-vitamin. Tanken med riset är att det ska få en praktisk användning i länder där undernäring råder. Många hävdar dock att sådana här produkter enbart tas fram för att gynna stora företag som gör vinster om deras framtagna produkter kommer till stor användning. Andra hävdar att GMO kan lösa hungerkriser och matbrist. Den delade åsikten lär leda till en fortsatt debatt inom Europa. Allmänt är EU-ländernas åsikter om GMO förhållandevis restriktiva

Varje år säljs och köps mellan 600 000 och 800 000 tusen människor över nationsgränserna. Mångdubbelt fler faller offer för människohandel inom det egna landet. Mörkertalet är stort samtidigt som beräkningar visar på en kraftig ökning de senaste åren. Idag är handeln med människor den tredje största formen av organiserad brottslighet, efter handeln med narkotika och vapen. Vi debatterar Landskapsregeringens yttrande angående Europarådets konvention om bekämpande av människohandel. Konventionens syfte är att med respekt för jämnställdheten förebygga och bekämpa all människohandel både nationell och gränsöverskridande. Det är frågan om att trygga de mänskliga rättigheterna för dessa offer, samt att garantera att människohandelsbrott undersöks och åtalas effektivt. Människohandel, eller trafficking, brukar definieras som att offret har tvingats, lurats eller hotats i syfte att utnyttjas på olika sätt. Trafficking har stora konsekvenser som kan delas in i tre olika områden. 1.     Dels tar