Lite mera tankar kring Nato

En modern säkerhetspolitik bygger på flera komponenter. De sex viktigaste en aktiv utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, ett militärt alliansfritt Sverige, ökat samarbete i Norden, aktiv Östersjöpolitik, stärkt Europasamarbete samt ett starkare Förenta Nationerna.

Från socialdemokratiskt håll säger vi nej till ett medlemskap i Nato. Vår grunduppfattning är att den militära alliansfriheten under både andra världskriget och kalla kriget tjänat oss väl och gör så även i vår tid. Vad skulle hända med den Åländska demilitariseringen och neutraliseringen ifall Finland skulle gå med i Nato? Det finns en uppenbar risk att Finland tvingas in i förhandlingar där demilitariseringen och neutraliseringen hotas.

De främsta organisationerna där vi vill att Åland och Finland ska verka politiskt är EU och FN. De har ett brett spektrum av verktyg för att möta dagens breda säkerhetshot.

Inom EU finns också solidaritetsklausulen vilken vi på Åland ställt oss bakom. Vi tar avstånd från ett gemensamt territorialförsvar inom EU. Vi säger nej till utvecklingen av ett gemensamt EU-försvar. I stället vill vi se EU utveckla sin ”mjuka makt” med handel, diplomati och bistånd, vi vill att EU använder sin militära förmåga för att ställa upp i FN-operationer.

Det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet i Norden måste få en högre prioritet.

För den Åländska demilitariseringen och neutraliseringen är det av största vikt att Finland och Sverige samordnar sina strävanden. Detta ökar vår gemensamma styrka och är en bra plattform för samarbete med FN, EU och Nato inom partnerskap för fred.

Natoförespråkarna förbigår gärna med tystnad den starka folkliga opinion som säger nej till en sådan utveckling. I både Sverige och Finland saknas det nationell legitimitet för en ansökan. Mot bakgrund av att försvars- och säkerhetspolitiken måste ha en legitimitet hos det egna folket, är det inte acceptabelt att med självklarhetens enkelhet föreslå anslutning till Nato.

Dessutom finns kärnvapen fortfarande som en del av vissa Nato-länders egna försvarsdoktriner. Finland kan agera mycket friare i den internationella diplomatin och för nedrustning, framför allt när det gäller kärnvapen.  Som medlemsland har vi att acceptera skarpa påtryckningar för deltagande i olika militära operationer och övningar. Även om Nato inte deltog som organisation i invasionen av Irak så utsattes Nato:s medlemsländer för mycket skarpa krav på deltagande.

Det är en utmaning för Åland att vara med som en pådrivande kraft för det nordiska samarbetet. Då kan vi bidra till att på bästa sätt skapa stabilitet och långsiktig fred i vår del av Europa.

Ålands fredsinstitut har under sitt snart tjugoåriga liv samlat en stor kunskap och kompetens i frågor som rör Ålands självstyrelse, demilitarisering och neutralisering samt om de kultur- och språkskyddsarrangemang som kopplats till systemet. Denna kunskap ska föras ut till både vetenskapliga och andra kretsar. Ålands fredsinstituts strävar efter att öka kunskapen om Ålands internationella och konstitutionella ställning, samt att erbjuda information och analys av aktuella samhällsfrågor - för att skapa förutsättningar för fredlig konflikthantering.

Samtidigt ska systemet kontinuerligt granskas och analyseras kritiskt. Ålands fredsinstitut är pådrivande i diskussionen om tolkningen och tillämpningen samt i den kritiska granskningen av internationella avtal och nationell lagstiftning som reglerar Ålands särskilda ställning.