Lite budgetdebatt

Fru Talman bästa lagtingsledamöter,

En av de största reformerna som regeringen Gunell gjorde under sina fyra år var landskapsregeringens strategi för hållbar utveckling där målsättningen är att Åland ska utvecklas till ett hållbart, välmående och konkurrenskraftigt samhälle till år 2051. Kommande regeringe behöver hitta metoder för att beakta hållbarhetsaspekterna i målsättningarna och det löpande arbetet bör utvecklas. Ett steg i denna budget är att systematiskt planera och koordinera mark- och naturresursanvändningen. Vi behöver även förbättra vattenkvaliteten i hav, sjöar och grundvatten samt skapa ett ekosystembaserad och långsiktigt hållbar vattenförvaltning. Ett mål är att minska utsläppen av fosfor och kväve, men vi behöver även åtgärda de att våra syrelösa bottnar frigör fosfor i stora mängder. Trots att tillförelsen av fosfor minskar måste vi se till projekt som hjälper till att syresätta våra havsbottnar.

Jag valdes förra veckan till medlem av BSPCs nya arbetsgrupp om hållbar turism. BSPC ett samarbete mellan alla parlament i länderna runt Östersjön. Samarbetet är ett viktigt instrument för att kunna påverka politiken i östersjöområdet.

Arbetet i arbetsgruppen har redan inletts med ett möte i Rostock förra veckan. Vid mötet diskuterades konsumtionsvanor och sådant som påverkar konsumentbeteendet i fråga om turistisk konsumtion. Ett grundtema kommer att vara utbildningens och undervisningens möjligheter att bidra till hållbar turistisk konsumtion. Målet är att hållbarhetsbegreppet ska bli en dela av alla läroplaner i medlemsländerna. Det är endast via utbildning vi kan förändra det pågående destruktiva mönstret.  Det finns en oerhörd stor mängd potentiella eko-turister i endast Tyskland. Mer och mer väljer medvetna konsumenter miljövänligare alternativ. De baltiska länderna diskuterade skattelättnader för företag som väljer hållbara lösningar. Turismen är en framtidssatsning som har stor potential att bli framgångsrik på Åland.  Vi har en fantastisk miljö, fin natur samt oexploaterade resurser. Det ända som bekymrar mig är just vattnet som vi är så beroende av. Ingen vill resa till ett örike där hundar dör efter att de simmat i våra vikar. För oss är Östersjöns skick oerhört viktig.  Därför bör frågan lyftas ännu högra på agendan tillsammans med de övriga Nordiska länderna. Här har våra delegater i Nordiska Rådet och BSPC en centralroll.

Fru Talman,

Ett starkt näringsliv, arbetsmarknadensparter, tredje- och den offentliga sektorn är alla kommunicerande kärl. Vi behöver alla samarbeta och hjälpa varandra på bästa möjliga sätt. Det gemensamma målet är en gynnsam ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning. Vi behöver stöda näringslivet genom att satsa på bra rekrytering och stöd så att kunniga och kreativa individer vill flytta till Åland. Här behöver landskapet aktivt stöda projekt var mål ät inflyttning och rekrytering av kompetens. Ålands kärnområden och ekonomiska bas är fortsättningsvis uppbyggd kring de maritima näringarna med sjöfarten som primus motor. För att konkurrenskraften inom den åländska och finnländska sjöfarten inte urholkas behöver verksamhetsramar utformas och då gälla globalt speciellt inom miljöområdet. Några exempel kan nämnas hindrande av spridning av vattenlevande organismer från ett vattenområde till ett annat. Allt brunt och svart avfall ska lämnas i hamnen inte i havet, samt hanteringen av koldioxidutsläpp från fartygen. Den åländska flottan ska inte ha tuffare konkurens pga. av miljökrav. Landskapsregeringen behöver även påbörja en dialog med Mariehamns stad kring samarbete mellan hamnarna. Idag har vi en konkurrenssituation som inte gynnar Ålänningarna.

Fru Talman,

Slutligen vill jag lyfta fram hållbarhetsstrategi inom infrastruktur- och tranportpolitiken. Inom detta politikområde blir det synigast att landskapet ligger efter vad gäller hållbarhetsprinciperna och nu syns kostnaderna tydligt. Hela budgeten rasar ifall bunkerpriserna stiger vilket ger förödande konsekvenser på turlistor m.m. Såhär kan vi inte ha det. Under nästa mandatperiod bör vi satsa på en välfungerande skärgårdstrafik, som svara både mot medborgarnas och näringslivets behov är en förutsättning för en livskraftig skärgård. Att nu äntligen påbörja förverkligandet av kortrutt med byggstart under mandatperioden Kökar – östra/västra Föglö där även Sottungas kommunikationer kan säkras. Vi behöver utvärdera hur trafikomläggningen i skärgårdstrafiken har fungerat för att kunna förbättra och effektivera den.

Tonnaget behöver ses över och miljövänlig framdrivningsteknik tas fram. Här tror jag på eldrivna linfärjor som kan ge stora driftsinbesparing på ca 3-5 år. En modern eldriven linfärja borde projekteras.

Vi behöver även börja diskutera servicenivåerna samt skapa ett helhetsbegrepp över bokning, biljettering, fakturering och trafikledning för färje- och kollektivtrafiken tas fram och en ny plattform föreslås. Kollektivtrafiken borde utvecklas med matartrafik mellan staden/kommunerna och anslutning till tätorter. Målet ska vara att arbetspendlingen ökar väsentligt. Olika initiativ till samåkning uppmuntras. Landskapet ska stöda kollektivtrafiken i alla åländska kommuner. För att uppnå ett Hållbart Åland 2051 ska beslut och lagstiftning analyseras och bedömas ur ett hållbarhetsperspektiv.

Tack.