Inlägg

EU-medlemskap en milstolpe i Finlands och Ålands historia

Merja Renvall vill upplysa ålänningarna som inte kan finska om hur läget verkar vara i finska Finland. Renvall påstår att man på finskt håll vill se Lipponen och andra åtalade för Finlands EU-anslutning och den europeiska ekonomiska krisen. Detta skulle enligt henne vara orsaken till att Lipponen inte kommer att bli Finlands nästa president (NÅ 11.11.11). Jag har bra kontakt med Finland och har varken hört eller läst några som helst sådana uttalanden. År 1994 arrangerades en rådgivande folkomröstning om Finlands och Ålands eventuella inträde till den dåvarande Europeiska Gemenskapen. Den stora majoriteten ville då att Finland skulle ansöka om medlemskap. Att bli en del av EU och eurozonen har givit Finland och Åland stora ekonomiska fördelar. Vi blev medlemmar i den interna marknaden med 500 miljoner konsumenter. Vi fick friheten att röra oss fritt över gränserna, att arbeta, bo och grunda företag var vi vill inom hela EU-området samt fritt förflytta kapital mellan medlemsstatern...

Känner du dig lurad?

Före valet skrev politikerna från alla partier mängder av vackra ord kring välfärden i Mariehamn. Alla skulle se till att de svaga i samhället fick det bättre. Socialdemokraterna gick till val med att förbättra stadens ekonomi och den sociala välfärden. Hur skulle vi göra det? Jo - genom att höja skatten så att det inte skulle behövas skäras ner så förskräckligt inom den sociala sektorn. Socialdemokraterna vann valet. Vi är det största partiet i Mariehamn, men vi tillträder först efter årsskiftet, efter att stadens budget klubbats igenom. När samhället utsätts för stora sparkrav så är det de som inte kan försvara sina rättigheter som råkar ut för kniven först. Detta kan jag inte acceptera. Jag vill lyfta fram två fall som i synnerhet oroar mig. Personalen och anhöriga till de som bor på Trobergshemmet ropar efter mer resurser för att arbetssituationen och boendet på avdelningarna skall bli mera människovärdigt. Det handlar om människor som har arbetat hela sitt liv för samhällets sku...

Är discipinen i våra skolor tillräcklig?

Mer än var tredje förälder med barn i grundskolan i huvudstadsregionen tycker att lärarna inte upprätthåller tillräckligt hård disciplin i klasserna. En undersökning som TNS Gallup har gjort åt Helsingin Sanomat visar att det speciellt är föräldrar med låga inkomster och utan högskoleutbildning som vill ha hårdare disciplin. 40 procent av föräldrarna tycker att disciplinen i skolorna är för dålig. Intressant läsning. Läraren kan idag använda sig av bestraffningar så som kvarsittning, köra ut eleven från klassen eller ge en skriftlig varning. De två förstnämnda används mer ofta. Skriftlig varning har åtminstone jag själv aldrig utfärdat. Skolan får ofta höra liknande kritik. Ibland kan jag undra hur föräldrarna uppfattar skolas vardag. För det mesta sitter våra elever lugnt och stilla och följer med undervisningen, svara på frågor. Deltar alltså aktivt i sitt eget lärande. Under skolans "öppna hus" dagar brukar föräldrarna allt som oftast häpna över hur fint skolan...

Hur kan vi nå målet jämställdhet?

Jämställdhet är ingen åsikt, utan ett samhällspolitiskt mål som betyder att vi ska ha lika mycket makt att forma våra liv, oavsett om vi är kvinnor eller män. Definieringen av maktfrågan är central om vi ska kunna förstå de mekanismer, den normbildning, de mönster av makt, det vill säga de strukturer som i dag står i vägen. Att män som grupp har mer makt på kvinnors bekostnad är en sanning som är giltig globalt. Effekterna ser olika ut beroende var i världen vi sätter ner våra fötter. Men det är samma mönster och samma norm.   Vill vi ha j äm ställdhet behövs delat ansvar mellan kvinnor och män, både för försörjning och i föräldraskapet. Det kräver politiska reformer. Mycket behöver göras om vi ska nå målet jämställdhet. De som har mest makt har också störst ansvar.  

Valet är över

En blandning av lättnad, glädje och sorg. Det har varit en spännande resa och vår kampanj var fantastisk. Jag är stolt över att vara med i detta (S) fantastiska gäng. En seger utan like. Fast nu börjar allvaret och fyra år av intensivt arbete. Det ekonomiska läget ute i världen kommer att påverka vår vardag här på Åland. Vi måste samarbeta och se över partigränserna för att klara av framtidens utmaningar. Jag tackar för ert förtroende.

Detta kunde vara Mariehamn

Bor du i en öppen stad där medborgarna bejakar förändringar och upplevelser, där människorna gillar mångfald och gärna tänker nytt? Har staden dessutom bra skolor, bra barnomsorg, livfull musikundervisning, intensivt idrottsliv, massor av cykelvägar och ett livligt kulturutbud? Nej, detta är inte Mariehamn utan Umeå, vars kommundirektör jag hade förmånen att få träffa under UBS-kongressen (Union of the Baltic Cities) i Liepaja, Lettland förra veckan. Kongressens mål var att stärka samarbetet mellan kuststäderna kring Östersjön och att utbyta erfarenheter. Hur vi skall stärka våra städer ekonomiskt? Umeås lösning var att satsa på kultur och fritid. Den privata sektorn i Umeå haft en kraftig tillväxt de senaste 10 åren. Staden har vuxit ekonomiskt och lockat till sig allt från företagare, studeranden till barnfamiljer. Nyckeln till framgången är ett nära samarbete mellan kommunen, näringslivet, utbildningsenheter och andra aktörer. Temat har varit kultur. Kommunens uppgift är att...

Nyckeln till en bra skola

" Det börjar med lärarna”, sade Mikael Damberg (S) och han har alldeles rätt. En god utbildning öppnar dörrar, den hjälper individen att vidga sina vyer och skapar vägen till ett jämlikt samhälle. Det är frågan om livslångt lärande som inte endast skall ge oss inträde till arbetsmarknaden utan hjälpa oss att utvecklas hela livet ut. Här har lärarna en nyckelroll. Det är förskolepedagogerna och grundskolelärarna som lägger grunden. Vi måste lita på deras yrkeskunskap och ge dem de resurser som behövs. Barn behöver bli sedda och bekräftade. Vårdar vi rötterna bra så kommer hela växten att frodas. Ett bra ledarskap utvecklar alla utbildningsenheter. Idag jobbar våra skolledare med alldeles för mycket administrativt arbete. Jag skulle vilja se en förändring i detta. Skolan och barnomsorgen behöver ett starkt pedagogiskt ledarskap. Låt skolledarna i huvudsak jobba med att pedagogiskt utveckla sin enhet och stöd upp dem med bra administratörer.