Åland hållbart 2051
Fru Talman,
Hållbar utveckling har tre ömsesidigt beroende dimensioner:
den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. En av dessa dimensioner får
inte underminera förutsättningarna för utveckling inom de andra dimensionerna.
Även kulturen har stor betydelse för de nordiska värderingarna. Det gäller till
exempel val av livsstil, konsumtionsmönster, förhållande till naturen och
acceptans för förändrings- processer i samhället. Därför är det viktigt att
inkludera kulturella frågor i arbetet för hållbar utveckling.
Den nordiska välfärdsmodellen bygger på att alla människor
har lika värde, respekt för mänskliga rättigheter, rättvisa, jämlikhet, god
förvaltning, låg nivå av korruption, demokrati, främjande av hälsa och
välbefinnande. Jämställdhet, öppenhet och engagemang är andra viktiga
grundstenar. De nordiska ländernas framgång är också ett resultat av att man på
ett tidigt stadium bejakade ekonomisk öppenhet och frihandel. Hållbar
utveckling är nyckeln till framtidens välfärdsmodell.
Fru Talman,
Norden står inför flera utmaningar som kräver
tvärsektoriella insatser där principen om hållbar utveckling måste integreras.
Det totala ekologiska avtrycket av nordisk verksamhet har blivit allt större på
grund av en ökad konsumtion. Den demografiska förändringen är också en
nyckelutmaning för den nordiska välfärdsmodellen. Dessutom tillkommer de
faktorer som följer av att det övergripande ekonomiska läget i Europa och
världen förändras.
Fru Talman,
Grön tillväxt har blivit en central målsättning som många
länder och regioner har satt upp för att möta de stora miljö-, klimat- och
energimässiga utmaningarna samtidigt som en god ekonomisk tillväxt
upprätthålls. Marknaden för gröna lösningar växer och det finns potential för
att Norden kan flytta fram sin marknadsposition.
Ökad konkurrenskraft och tillväxt ska uppnås genom en
effektivare resursanvändning, mer hållbar energianvändning och -försörjning
samt tydligare lagstiftning och prissättning på naturresurser.
Fru Talman,
Goda förutsättningar för utbildning, forskning och
innovation är viktiga komponenter för en grön ekonomi. Ökad kunskap om hållbar
utveckling ligger till grund för att förändra attityder och beteenden hos
individer, företag och organisationer.
Kunskapen behövs för att hitta lösningar på framtida
utmaningar för att verka för en hållbar utveckling. Kunskap och ny teknologi,
men också förmågan att ta tillvara på människors kompetens, är grundstenar för
Ålands konkurrenskraft.
Forskningen skapar en grund för hur samhällets och
mänsklighetens stora utmaningar ska tacklas. Kombinationen av kompetens,
kunskaper, färdigheter och kreativitet är en förutsättning för klok och
långsiktig verksamhet. Vi måste kontinuerligt utveckla såväl den
erfarenhetsbaserade som den vetenskapliga kunskapen på ett öppet och
transparent sätt. Befintliga kunskaper och färdigheter bör utnyttjas ännu
effektivare för att hållbara lösningar ska hittas. Samarbete, initiativrikedom,
försök och misstag leder till nya lösningar.
De mål som ställs upp för utbildning om hållbar utveckling
ska utgå från den egna kulturen och de lokala sociala, ekonomiska och
miljömässiga förhållandena. Viktiga och enligt mig centrala målsättningar bör
vara att först och främst satsa på utbildning och kunskap om hållbar utvecklin.
Detta bör inkluderas i utbildningen på alla nivåer. Fler unga ska få en
utbildning som ger de kompe- tenser som efterfrågas av näringslivet.
Hållbar utveckling består som sagt av tre delar:
Ekologiskhållbarhet, Social hållbarhet, Ekonomisk hållbarhet
De tre delarna har samband med varandra. Det finns en risk
för att om man ensidigt försöker uppnå utveckling inom ett delområde så går det
ut över de andra. Under lång tid har många länder prioriterat ekonomisk
utveckling. Även vi här på Åland. Naturresurser har överutnyttjats och
klyftorna mellan rika och fattiga länder har ökat.
Enligt FN:s konvention om mänskliga rättigheter har alla
människor rätt till bland annat en tillfredsställande levnadsstandard. I den
rika delen av världen finns stora möjligheter att tillgodose de grundläggande
behoven. Mat och vatten räcker till och även om energipriserna ökar är det
inget som allvarligt inverkar på levnadsstandarden. För en stor del av jordens
befolkning är situationen inte lika bra. År 1999 passerade världens befolkning
6 miljarder. Hösten 2011 passerades 7 miljarder, och ökningen fortsätter. Hur
ska alla människor kunna få vad de behöver utan att vi överutnyttjar jordens
resurser?
Fru Talman,
Även vi på Åland har ett globalt ansvar. Konsekvenserna av
vår verksamhet sträcker sig långt utanför våra gränser. De utmaningar som finns
globalt är samtidigt utmaningar för Åland, och vi har möjlighet att vara
föregångare när det gäller att lösa gemensamma problem. Globalt ansvar
förutsätter rättvisa: Åland måste med sitt agerande säkerställa att också andra
ges möjligheter till hållbar utveckling, och därmed även till säkerhet och
fred. Detta kräver ett generationsövergipande tankesätt. Konsekvenserna av vår
verksamhet bör bedömas också i ett längre framtidsperspektiv. I stället för att
främja kortsiktiga intressen bör vi granska de konsekvenser våra beslut har för
kommande generationer. Ett generationsövergripande perspektiv förutsätter att
vi kan hantera omfattande helheter, förstå beslutens ömsesidiga verkningar och
ta ansvar.
Fru talman,
Allas insats behövs för att vi ska kunna bedriva hållbar
utveckling. Var och en av oss bör vara beredd att göra hållbara val och påverka
samhället. På Åland kan vi tillsammans komma överens om lösningar och lita på
att samhället fungerar. Välfärd och grundtrygghet som bär genom hela livet
utgör grunden för ett hållbart samhälle.
Fru Talman,
Det är uppenbart att politiken är nödvändig för att klara
klimatomställningen. Marknaden klarar det inte själv. Vi vill använda
ekonomiska styrmedel för att stimulera fler människor och företag att ändra
beteende så att alla kan hjälpas åt att skapa en utveckling som både är
ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar. Hit hör beskattningsinstumentet
lagstiftning, utsläppsrättigheter och certifikat. Styrmedlen ska utformas så
att de stimulerar till arbete och företagande, stärker industrins
konkurrenskraft och bidrar till en hållbar utveckling.
Fru Talman,
Såhär inför kommande EU val så vill vi socialdemokrater att
EU ska vara en union för hållbar tillväxt och full sysselsättning. Ett väl
fungerande EU bidrar till ett starkt och tryggt Norden. Klimat- och
miljöarbetet inom EU är ett av de bästa exemplen på hur vi gemensamt kan möta
hot som inget land kan klara ensamt.
För oss socialdemokrater är vägvalet odiskutabelt. Ökningen
av växthusgaser i atmosfären måste upphöra. Vi måste gå från ett samhälle som
bygger på fossila bränslen, till ett som bygger på det förnybara.
Tack
Kommentarer
Skicka en kommentar