God äldreomsorg

Fru Talman,

Stora reformer har gjorts under denna mandatperiod och lagen vi debatterar idag är en i raden av dessa. Det är ett stort steg framåt att man nu lägger de äldres eller klienternas rättigheter i fokus där den äldre inte ses som ett objekt utan som ett subjekt.  Det övergripande målet med lagförslaget är att kommunala myndigheter och Ålands hälso- och sjukvård omstrukturerar sina tjänster och sin service för äldre personer. möta det ökande behovet ska utbudet av socialservice samt hälso- och sjukvårdstjänster i större utsträckning ordnas för de äldre i hemmet i stället för på institutioner. Tjänster och service ska stöda den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand. Lagen är avsedd att trygga de äldres tillgång till individuellt anpassade socialvårds- samt hälso- och sjukvårdstjänster samt annan service som ges i rätt tid.

Vi kan med glädje konstatera att i lagförslaget finns bestämmelser som ska säkerställa att de äldre, oavsett i vilken kommun man är bosatt, ska ha rätt att få service på samma grunder. Servicen ska vara lättillgänglig och innehåll, kvalitet och tillgång ska garantera social trygghet och välbefinnande.  Detta är dock en första början och helheten finns inte ännu utan måste skapas. Det betyder att kommunerna står inför ett utvecklingsarbete som är klientorienterad.

Ett problem på Åland är att lagförslaget fortsättningsvis möjliggör att äldreomsorgen ordnas på 16 olika sätt i 16 olika kommuner. Detta har i dag framkommit bland annat genom helt olika former av socialservice och varierande avgifter, beroende på i vilken kommun man råkar vara bosatt. Så uppstår för många olika brukare orättvisa lösningar.  Fram över behöver vi på så sätt äldreomsorgen kan förbättras och hur möjligheten att åstadkomma en jämbördig och lika service oberoende av bostadsort ska genomföras.

Fru Talman,

Vi socialdemokrater har ihärdigt arbetat för att en miniminorm på 0,7 måste finnas för att säkra tillräckligt med personal inom äldreomsorgen. Fast man blir gammal så är man fortfarande människa med samma behov som tidigare. Vi behöver alla mat, en säng, tak över huvudet, omsorg, utevistelse och sysselsättning. Det är detta som 0,7 betyder. Våra närvårdare idag utbildas för att arbeta inom en verksamhet med dimensionering mellan 0,7 och 0,8. Man måste få leva och arbeta i en sådan verklighet där våra äldre ska må bra och våra anställda ska vara stolta och trivas med sitt yrke. För oss socialdemokrater ska 0,7 ses som ett golv för den kommunala verksamheten. Detta är en garanti när vårdbehovet ökar och medlen tryter – då ska det inte få gå över de svagaste i samhället. Ingen ska behöva vara rädd för att bli äldre. God äldreomsorg kräver även ett modernt ledarskap där personalen har medbestämmanderätt.

Under flera år har landskapets tjänstemän talat för att den åländska äldreomsorgen ska följa rikets rekommendationer. Behovet av boendeplatser för äldre på Åland skulle enligt riksmönstret följa samma procentsatser som i riket. Personaldimensioneringen har varit föremål för granskning särskilt i staden. Antalet vårdare per klient har ifrågasatts och jämförelser med riket har visat att Åland och Mariehamn har fler vårdare per äldre än i riket.

Efter den omfattande vanvården i äldreomsorgen i Finland inser man nu behovet av en miniminorm för att trygga klienternas säkerhet och personalens möjligheter att utföra ett kvalitativt tillfredsställande arbete. Normen är också viktig för att säkra att de privata vårdbolagen håller en kvalitet på en viss miniminivå. Även de fackliga förbunden som representerar arbetstagarna inom äldreomsorgen har krävt en miniminorm redan under en längre tid.

Det är glädjande att idag få läsa regeringsprogrammet i Finland där personaldimensioneringen fått en egen skrivning. Jag vill att utskottet aktivt granskar skrivningarna i regeringsprogrammet. Kort så kan vi läsa att

Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och

hälsovårdstjänster för äldre (äldreomsorgslagen) ska uppdateras även i Riket.

Rinne och de övriga i Vi Fem gruppen föreslår att en bindande minimidimensionering (0,7) för omsorgspersonalen i enheter med heldygnsomsorg ska slås fast. I dimensioneringen beaktas alltid i första hand vårdberoendet.

Går det i Finland ska det gå på Åland. Tack