Förläng arbetstid en politisk knäckfråga

I början av 1900-talet beslöt riksdagen att införa åtta timmars arbetsdag för industriarbetare. Politiskt såg debatten ganska lika ut då som idag. Högern sa att det skulle bli en katastrof för landet och företagen skulle gå under och Socialdemokraterna ville lösa arbetslöshetsproblemen genom reformen.

Reformerna tog inte slut med åttatimmarsdagen. På 1970-talet infördes fem dagars arbetsvecka och semesterlagen. Analyser av reformerna visade att samhället inte gick under, men att arbetslösheten inte heller påverkats nämnvärt av reformerna. Däremot har reformerna gett oss individer mer fritid och ett liv vid sidan om jobbet. Idag är debatten igång igen. I Finland ser vi nu oenigheter om att förlänga arbetstiden. Frågan kan bli avgörande när samhällsfördraget i Finland diskuteras. Arbetsgivarna och -tagarna har motsatta åsikter om huruvida man kan förbättra Finlands konkurrenskraft genom att en förlänga arbetsdagen. Jag tror inte att en förlängning av arbetstiden skulle förbättra produktiviteten. Det handlar om effektivitet under arbetstimmarna.

Tyskland, Nederländerna och Frankrike är välmående länder fastän man har kortare arbetsdagar. I Grekland och Turkiet arbetar man däremot längre dagar. Arbetstiden är inte det centrala utan hur man kan höja själva värdet på produktionen. Vi behöver vara ärliga och säga att sänkta löner och förlängda arbetstider främst innebär en inkomstöverföring till företagsledningen. En sak är säker att en förlängning av arbetstiden kan öka arbetslösheten på kort sikt. V bör man öka konkurrenskraften genom att tillverka eftersökta produkter av hög kvalitet som man är beredd att betala mer för. Det här gör man genom att utveckla arbetslivet, genom att förbättra ledningen av arbetet och genom strukturreformer inom industrin. Nu lämnar vi resurser outnyttjade och det uppstår mycket spill.