Fortsatt arbete för ett hållbart Åland
Forskare vädjar för hållbar utveckling. Mänskligheten har ungefär 40 år på sig att lösa de stora globala kriserna, och de kan inte lösas separat, manifesterar toppforskare vid Helsingfors universitet.
När världens folkmängd ökar behövs mer mat, vatten och energi, men som vi utnyttjar naturresurserna i dag rubbar vi de ekosystem som försörjer oss med de här förnödenheterna.
Följden blir klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, sämre luftkvalitet, havsförsurning och brist på rent vatten och mat. Allt detta äventyrar inte bara välfärden utan också samhällenas stabilitet på sikt.
De här utmaningarna, hävdar en grupp forskare vid Helsingfors universitet, kan inte lösas separat eftersom de i högsta grad är kopplade till varandra. Problemen måste tacklas och politikerna bör fatta snabba beslut som bygger på fakta.
Markku Kulmala är professor i aerosol- och miljöfysik och världens mest citerade forskare på sitt område. Han är specialist på de nordliga skogarnas interaktion med atmosfären. Eftersom merparten av de boreala skogarna finns i Ryssland, och eftersom Rysslands naturresurs- och maktpolitik är viktig globalt, lyfter forskarna fram Ryssland som en av de centrala aktörerna, tillsammans med EU, USA och Kina, för att lösa problemen.
– Man förstår verkligen inte den ryska skogens betydelse för klimatförändringen tillräckligt väl. Vi skulle behöva ett omfattande observationsnätverk över hela Sibirien för att kunna mäta tajgans funktion som kolsänka, men också hur förgröningen av tundran och kolväten från myrar påverkar klimatet, säger Kulmala till Huvudstadsbladet.
Ryssland är världens till ytan största nation, och en av de största inom produktion av energi och fossila bränslen. Ryssland har också geo- politiska intressen i Arktis. Nu ligger alltså bollen hos politikerna. Det är universitetens och forskningens uppgift att hålla de stora och globala problemen på agendan när de riskerar att falla i skymundan för akuta kriser och kvartalskonjunkturer.
Vi borde tackla problemen i tre steg. Först behövs större satsningar för att mäta och analysera hur jordens tillstånd förändras och för att förstå hur vårt nyttjande av naturresurser påverkar klimat, luft och vatten.
Följande steg är att finna politiskt samförstånd för att de hållbara lösningarna ska gå före diverse geopolitiska intressen. Här behövs en dialog mellan forskare och makthavare. Samhällsvetarna vet väl att de internationella konflikterna och splittringen tvärtom ökar för närvarande. Det sista steget är att ta fram teknik som kostnadseffektivt bromsar klimatförändringen.
Sitter socialdemokraterna i nästa regering så garanterar vi ett fortsatt arbete mot ett hållbart Åland.
När världens folkmängd ökar behövs mer mat, vatten och energi, men som vi utnyttjar naturresurserna i dag rubbar vi de ekosystem som försörjer oss med de här förnödenheterna.
Följden blir klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, sämre luftkvalitet, havsförsurning och brist på rent vatten och mat. Allt detta äventyrar inte bara välfärden utan också samhällenas stabilitet på sikt.
De här utmaningarna, hävdar en grupp forskare vid Helsingfors universitet, kan inte lösas separat eftersom de i högsta grad är kopplade till varandra. Problemen måste tacklas och politikerna bör fatta snabba beslut som bygger på fakta.
Markku Kulmala är professor i aerosol- och miljöfysik och världens mest citerade forskare på sitt område. Han är specialist på de nordliga skogarnas interaktion med atmosfären. Eftersom merparten av de boreala skogarna finns i Ryssland, och eftersom Rysslands naturresurs- och maktpolitik är viktig globalt, lyfter forskarna fram Ryssland som en av de centrala aktörerna, tillsammans med EU, USA och Kina, för att lösa problemen.
– Man förstår verkligen inte den ryska skogens betydelse för klimatförändringen tillräckligt väl. Vi skulle behöva ett omfattande observationsnätverk över hela Sibirien för att kunna mäta tajgans funktion som kolsänka, men också hur förgröningen av tundran och kolväten från myrar påverkar klimatet, säger Kulmala till Huvudstadsbladet.
Ryssland är världens till ytan största nation, och en av de största inom produktion av energi och fossila bränslen. Ryssland har också geo- politiska intressen i Arktis. Nu ligger alltså bollen hos politikerna. Det är universitetens och forskningens uppgift att hålla de stora och globala problemen på agendan när de riskerar att falla i skymundan för akuta kriser och kvartalskonjunkturer.
Vi borde tackla problemen i tre steg. Först behövs större satsningar för att mäta och analysera hur jordens tillstånd förändras och för att förstå hur vårt nyttjande av naturresurser påverkar klimat, luft och vatten.
Följande steg är att finna politiskt samförstånd för att de hållbara lösningarna ska gå före diverse geopolitiska intressen. Här behövs en dialog mellan forskare och makthavare. Samhällsvetarna vet väl att de internationella konflikterna och splittringen tvärtom ökar för närvarande. Det sista steget är att ta fram teknik som kostnadseffektivt bromsar klimatförändringen.
Sitter socialdemokraterna i nästa regering så garanterar vi ett fortsatt arbete mot ett hållbart Åland.
Kommentarer
Skicka en kommentar